Transkribering
Nassim Taleb: Hängivna minoriteter styr utvecklingen av moral, mat, politik och vetenskap
Martin
Nasim Nikolas Taleb Hängivna minoriteter styr utvecklingen av moral, mat, politik och vetenskap. Det räcker med att omkring 3% utspridda i befolkningen äter korser, för att det mesta av maten ska göras korser. Ständigt lika intressant är Nasim Nikolas Taleb har publicerat den här artikeln häromdagen som handlar om en oerhört intressant princip som han kallar för minoritetsregeln.
i den här artikeln. Det här är någonting som jag tycker är väldigt intressant och som jag har försökt prata om i Radio Bubbla i flera tillfällen. Men eftersom jag inte är Nassim Nikolas Taleb så kan inte jag uttrycka det i närheten av lika utförligt och intressant och mer detaljerade exempel från alla olika sfärer. Så jag är väldigt, väldigt glad att jag nu istället kan hänvisa till den här artikeln för att förklara det här konceptet.
Han börjar med exempelet med korsermat. Korsermat och för den delen halalmat som till sin natur är så att om du håller korser så kan du bara äta korsermat. Du kommer aldrig äta mat som inte är korser. Men om du inte håller korser då är det inget problem för dig att äta korsermat. Du märker inte ens det ofta kanske du köper korsermat i affärer och du kanske inte ens känner igen korsermärkningen.
Men eftersom den här lilla gruppen är ett få procent av personer som håller korser Eftersom de aldrig kommer köpa någonting annat, och eftersom alla andra kommer köpa korsermat, så blir det lönsamt i väldigt många fall för tillverkarna att ändå se till att det är korser, korsermärkare. På så sätt så behöver de inte ha två olika produkter, en som är korser och en som inte är korser. Det här gör att trots att det är väldigt, väldigt få som äter korsermat, eller som kräver korsermat, Så äts korsermat i praktiken av en väldigt stor del av befolkningen, framförallt i USA där det finns mer korsermärkningar.
I Europa så är det kanske snarare en fråga om halal, halal slaktat kött. Så nu blir det vanligare och vanligare och det refereras i artiklarna i vissa städer i Europa. Till exempel i Storbritannien. Där ungefär 3-4% av befolkningen är praktiserande muslimer.
Men det är en mycket större andel av allt kött som är halal. Och 70% av lammimporterna från Nyan-Seland är också halal. 70%! Och Nyan-Seland är ju inte ett muslimsland, utan det är någonting som de gör av kommersiella skäl. Nästan 10% av alla Subway-uppgifter. Subway restauranger är halal only.
De har inget fläskkött. Så att poängen här är att under vissa omständigheter som också förekommer i praktiken väldigt ofta så är det så att det som orsakar förändring, det som sätter tonen, det som befäster nya normer i samhället är inte att de här normerna är utbredda hos en majoritet av befolkningen utan nyckeln faktum som gör att den normen är regelberådande det är att det finns en liten minoritet.
som är väldigt envis och väldigt högud och väldigt intolerant. Och det här är liksom ett missförstånd som är väldigt, väldigt vanligt i politiken. Och ett exempel som jag återkommer till gång på gång i Radio Bubbla, men jag inser nu efter att ha läst den här artikeln av Nassim Nikolas Taleb att han uttryckte det så mycket bättre än jag, det är att det som behövs för att förändra ett samhälle politiskt är inte en majoritet, alltså att ett parti får 50 procent av rösterna eller nåt sånt.
Det som jag har sagt tidigare är att om 10% av befolkningen omfattar en viss idé och verkligen är engagerade för den, då är det slut för alla andra idéer. 10% räcker för att orsaka en revolution, oavsett vad som händer i det politiska systemet. Han säger till och med att det är 3-4%.
Boris
Vi kan titta på, vi pratade om det förra programmet faktiskt. RFSL i Sverige som nu rullar ut sin certifiering, sin HPTQ-certifiering, överallt. Badhus, bibliotek, offentliga lokaler och kyrkor. De är inte ens 3%, men 0,3% tror jag de har högt räknat av. Det finns en slags mentalitetsgrej i vård och sjukvård.
Det finns en allmän mentalitetsgrej att vi måste tycka synd om minoriteter och anpassa oss efter dem. Jag undrar bara varför. Om jag har valt en religion som innebär vissa föreskrifter och regleringar, vilka jag mycket väl kan tänka mig att göra, så kanske det kommer att kosta mig mer att göra det. eller mindre eller whatever.
Men det är mitt personliga val och min personliga kostnad. Det är något extremt förmätet i de här minoriteternas krav på att alla andra som inte har antagit deras religion eller politiska uppfattning ska anpassa sig eller deras sexuella läggning. Och på samma sätt så är det obegripligt eftergivet av att plötsligt ska fläsk försvinna från min restaurang därför att den är halal-certifierad. Det är ju sinnessjukt.
Martin
Jag vet inte om jag håller med dig helt och hållet, Boris, om du uttrycker det här. Därför att de här intoleranta, envisa minoriteterna, i många fall åtminstone, så gör de som jag kan se inget fel. Men det är inget fel att vara jude och bara äta korsermat. Allt det innebär är att man väljer att inte äta mat som inte är korser. Sen får det återverkning via marknaden på tillverkare av lemonad som till exempel t.ex.
Lemonad som tydligen kan vara korser eller inte korser, men de flesta lemonaden är korser. Det är inte för att judarna har varit arga och kampanjat mot folk som har tillverkat icke-korser-lemonad eller varit intoleranta på det sättet. De har bara varit envisa och använt sin självklara vetorätt vad det gäller sin egen konsumtion.
Problemet är ofta inte att minoriteter är aggressiva och tvingar på sina uppfattningar på andra människor. Utan mekanismen är ofta att de bara väljer bort saker i sitt eget liv. Det är en lite annan mekanism och problemet kanske snarare ligger i andra änden. Det är det som jag uppfattar att Taleb är inne på här. Det omgivande samhället, samhället i allmänhet, måste förstå att nya normer kommer på plats inte på grund av att de omfattas av en majoritet, utan för att de kan accepteras av en majoritet samtidigt som de förespråkar.
Det kan uppmuntras av en liten minoritet som inte tolererar de andra alternativen för sin egen del. Det är något man måste gardera för. Därför kan man inte säga till exempel att muslimerna är bara 5% i det ena eller det andra europeiska landet. Med 5% kommer man ingen vart. Man måste vara 50% för att förändra samhället.
Det är inte så. Resten av samhället måste reagera på ett annat sätt. Det som Taleb är inne på i den här artikeln är att han tycks förespråka att man måste vara intolerant mot intolerans. Och att man måste insistera på att ha icke-halal kött till exempel? För annars så kommer all kött vara halal. Ja,
Boris
det är ju faktiskt... Jag har ju tryckt mig säkert lite dåligt, men det är ungefär precis det jag säger. Men, med betonandet av att den lilla minoriteten vinner, därför att återigen i Västerlandet så har det blivit innympat i Jag har inte förföljt minoriteterna, men det finns inget skäl att jag ska ge upp mitt fläsk.
Människor i Västerland är drabbade av det konstant dåliga samvetet. Vi får alltid veta att du måste se den här gruppen, du måste förstå den här gruppen. Och jag är komplett ointresserad av att se och förstå vissa grupper. De får göra precis vad de vill. De får äta kokt lamhjärta dygnet om, ifall det behagar dem. Och där kommer man in på intoleransen.
Men jag har ingen lust att anpassa mig efter detta. Jag har heller ingen lust att låta mitt kosthåll påverkas av det där på något sätt. Men det finns en liten intressant detalj där med Korset. Jag tror jag nämnde någon gång att jag började besöka den här intressanta butiken på Söder här i Stockholm.
Soda Nation. Och när jag var inne där för någon gång sedan, jag tror ägaren har fått för sig att jag är jude av någon obegriplig anledning. Han ska enpacka på med korseläsk. Det finns jättemycket rolig korseläsk i USA. När jag var inne här de sista så tog han fram en väldigt fin flaska och sa att den här, den är ultrakorser. Och så förklarade han för mig att de har liksom förfinat korsers certifiering i USA så nu finns det även ultrakorser. Han visste dock inte riktigt vad det innebar men...
Martin
Vilken intressant association som butiksägaren gjorde där. Det kan vi reflektera över kanske i ett annat inslag.
Boris
Martin
Jag tycker i alla fall att det finns många intressanta aspekter av den här artikeln från Nazim Nikolaus Taleb som jag rekommenderar alla lyssnare att läsa för att jag tycker att den här grundidén är så otroligt viktig. Den uttrycks så bra här. Men bara för att säga en till sak innan vi går vidare som jag tycker är tänkvärd. Om vi vänder på Cuttingen här. Han pratar om problem som kan uppstå för att folk är envisa, intoleranta, små minoriteter som kanske inte medvetet men i praktiken genomdriver normer i hela samhället och påtvingar hela samhället normer genom att bara lägga in sitt veto.
Om man vänder på perspektivet, ser från andra hållet, hur kan vi som eventuellt vill förändra samhället på ett eller annat sätt använda oss av den här tanken som en strategi? Det är inte alltför svårt att dra vissa strategiska slutsatser. Man behöver vara 3-4 procent av befolkningen som har vissa normer.
Man behöver vara geografiskt utspridda över en större område. Det funkar ju inte om man har en befolkning på 10 miljoner, och sedan har man 3-4 procent av dem som tycker på ett visst sätt att om alla de människorna bor i samma stad så kommer det inte att funka. De måste vara utspridda över hela området. Sen måste man vara envis och inte ge med sig och inte kompromissa och alltid lägga in sitt veto mot det som man inte vill ha.
Inte associera sig med det som man inte tycker om och därmed skapa ett marknadstryck för att mota bort den här saken. Det gäller då att vara väldigt intolerant. Och... Det här är en fin illustration av den typen av strategier för frihetsrörelsen som jag och många andra har förespråkat länge.
Nämligen att vi ska vara väldigt intoleranta. Man ska helst inte göra affärer med folk som har dåliga värderingar och gör omoraliska saker. Varför till exempel köpa produkter från ett företag som tar emot massa svågerkapitalistiska subventioner om man istället har alternativet att göra affärer med ett företag som är en hedlig marknadsaktör som står på egna ben och inte ligger någon annan till last för att driva sin verksamhet.
Den här typen av småval kan man göra i sin vardag hela tiden. Och ju mer intoleranta vi blir och ju mer envis lägger in vårt veto och bara väljer det som vi tycker är så att säga kosher, desto starkare effekt kan vi ha. Och på så sätt så kan andra krafter i samhället.
Kanske till exempel politiker eller företagsledamöter. Då kan det bli en faktor. Vi bryr oss inte så mycket om den här faktorn. Men de där galningarna kommer aldrig att köpa vår produkt. Om vi gör den här grejen. Så det kanske är bäst att vi inte tar de där pengarna från Almi eller Vinnova. Det är ändå bara en halv miljon. Men om vi tar pengarna från Vinnova, då vet vi att det finns 2-3 procent i befolkningen som kommer hata oss och aldrig köper våra produkter alls.
Då avstår vi istället från Vinnova-pengarna och gör på något annat sätt istället. Ett av många slumpmässigt valet exempel. Men om vi är genomtänkta, välorganiserade, envisa och intoleranta, då blir vi också en maktfaktor på samma sätt.
Boris
Väldigt, väldigt viktigt påpekande. Tänkte jag faktiskt inte på den formen av strategi, men det var klokt sagt.
Martin
Ja, som sagt, läs den här artikeln. Det är en av veckans höjdpunkter på bubbla, enligt mig.