Martin

Skattefinansierade Sveriges Röster bjuder in chefer, projektledare och redaktörer från SVT, SR och UR till evenemang där man bedriver lobbying för mer normkritik i etablerade medier. Vi pratar ju då och då om våra vänner på vår favoritmyndighet Vinnova. Vinnova har alltid ögat på bollen.

De vet vad de stora samhällsproblemen är och vad man verkligen behöver skjuta till pengar för att utveckla saker och ting. Vi pratade för inte så länge sedan om de nya matrelaterade projekten. Vinnova investerar stort i ett stort antal projekt som ska göra nya typer av mat. Till exempel insektsbaserad mat.

Men även mat som skapas från biomassa som blivit över som ett restprodukt i industriella processer. Men naturligtvis så ska vi nova inte in bara i våra magar utan också i våra hjärtan. Och hjärnor. Och våra hjärnor, det lilla som finns kvar efter deras tidiga kampanjer och de här larverna som vi åt och som numera förökar sig i järnbarken.

Hur kan vi på ett innovativt och normkreativt sätt få fler berättelser och perspektiv i public service utbud? Det var frågeställningen för media hack i Alby. Och där samlar man häromdagen gräsrotsproducenter. Det är ett nyckelord som kommer återkomma i den nyheten. Gräsrotsproducenter från norr till söder.

Gräsrotsproducenterna fick träffa sina motparter, en annan grupp personer, som kallas för möjliggörare. Gräsrotsproducenter och möjliggörare träffades och utbytte idéer och gjorde gemensamma projekt. Målet för de enormt kreativa innovationsprocesserna var att gå från prat till handling. Man delade upp sig i 13 team för att lista ut hur public service kan fungera.

stärka broarna mellan etablissemanget, det vill säga möjliggörarna och gräsrotsproducenterna. Kära lyssnare, om du tycker att det här är fullt ut obegripligt så ska du inte känna dig dum och otillräcklig för det. Det är ett väldigt kryptiskt nyspråk. Jag vet inte ens om vi kan packa upp den här nyheten på ett fullgott sätt.

Boris

Ja, man kan ju notera det. motbjudande i hur de försöker, alltså vissa uttryck som används i den här artikeln är ju extremt motbjudande. Därför att man talar om gräsrotsproducenter. Och att det här är en del av det civila samhället. Radio Bubbla och Bubbla-projektet, vi är gräsrotsproducenter, vi är en del av det civila samhället.

Vi bygger på frivillighet, frivilligt deltagande och med mängder av insatser, alltså folk jobbar som tokiga. Vi är gräsrotsproducenter. De här organisationerna som listas här, jag gick in och tittade på några av dem. De är alla finansierade med offentliga medel, alltså de skattepengar som man lyckas tvinga och lura av oss.

De är inte ett dugg gräsrot. Det här är parasitära utväxter på stadsapparaten som är gödda ute på landsbygden. Nu har de här små parasitmaskarna blivit uppkallade till Stockholm för att få vara med och leka med den stora parasiten, Sveriges skattepengar. Stads-TV och Stadsradio. Det här är inte gräserotproducenter. Alltså det är så sanslöst fräckt att de kallar sig för detta.

Martin

Ja, det är verkligen äckligt. Och det är lika äckligt det här nyspråket som de har för de andra som är på den här möjliggörande. Vad är en möjliggörare för någonting? Jo, en möjliggörare är en chef, en projektledare eller en redaktör som jobbar inom public service. Tönt. Så det man pratar om här är att man har vänsteraktivister som redan idag är bidragsfinansierade, som inte kan göra någonting på egen hand med frivilliga medel.

De ska bygga olika typer av normkreativa medieprojekt och typer av vänsterprojekt, identitetspolitiska projekt. De behöver träffa möjliggörare. som är motparten sitter på public service och ska köpa in de här produktionerna. Och problemet, kärnproblemet då som man som man brottas med det är att gräsrots producenterna de upplever att de är underrepresenterade i public service.

Och att deras verklighet porträtteras på ett stereotypt sätt. Det här säger en av deltagarna, Soraya Tore, säger att det här är Sveriges röster, det här arrangemanget, behövs ett överbryggande, klyftan som finns mellan mediascheferna och de unga nya aktivisterna som vill in och politisera public service-medier på sitt eget sätt.

Boris

Men du, alltså har du och Sofia tappat bort vår inbjudan? Alltså vi uppfyller ju för guds skull alla krav. Vi är normkritiska. Vi är en gräserotsrörelse. Och vi representerar ett perspektiv som inte finns i Stads-DV och Stadsradio. Har inte vi fått den inbjudan?

Martin

Ja, det kan ha bara kommit bort i posten. Jag ska inte svära på att vi har fått ett kuvert och missat den. Men så vitt jag vet så har vi inte fått den inbjudan till den normkreativa innovationsprocessen.

Boris

Jag som alltid råder mig att träffa en möjliggörare.

Martin

Det låter väldigt att jag blir helt varm när jag tänker tanken. Tänk om jag skulle få träffa en möjliggörare som skulle göra det möjligt för mig att överbrygga det här avståndet som finns mellan mig och möjliggöraretablissemanget. Ja, den sak som du tar upp Boris, det är en väldigt viktig poäng. Allting görs under ett sorts mångfaldens fana.

Man måste ha många perspektiv representerade och släppa fram de här krafterna. I själva verket så är det här grupper, gräsrotsproducenter, som de kallas. Folk som representerar exakt de idéer som vi har. som är drivande inom public service idag och som hela tiden växer i starkare och bara strömmar in med alla nya nya anställda som kommer till på public service.

Så det här är så demetralt motsatt en sådan ambition att öka mångfalden av perspektiv och åsikter i public service. Om man skulle vilja göra någonting. För att öka mångfalden, då är det en jättebra idé att göra som du säger, Boris. Att låta till exempel, kanske inte vi skulle vara intresserade, men komma till oss till exempel, eller Radio Mises eller Fridsfaxen eller någonting och säga kan inte ni hjälpa oss att ge ett libertarianskt perspektiv i Sveriges Radio?

Vi vet att det är 1% eller 2% av människor i Sverige som har den här libertarianska inriktningen. De känner starkt för det och det är också något som finns. Kanske att vi en gång i veckan ska ha ett libertarianskt program med lite libertarianska nyhetskommentarer. Eller kanske att vi ska bjuda in en libertarian till panelen i Godmorgonvärlden en gång varannan månad.

De skulle kunna räcka ut en hand och få en del av det här programmet. dramatiskt mycket mer mångfald faktiskt. Och man ser tydligt hur annorlunda den libertarianska ståndpunkten är jämfört med andra. Och det skulle vara en ganska enkel, okomplicerad och förutsägbar sak som man skulle kunna göra. Naturligtvis är intresset absolut noll för det. Och det visar hur fullständigt jävla förluget det är när de pratar om att de vill ha mångfald och olika idéer och normkreativitet.

Det handlar om i själva verket. Jag vet inte varför de har sådana grejer. Varför kan inte bara möjliggörarna dela ut pengar till och anställa gräsrodsproducenterna? Varför måste de ha sådana här Alibi, en sån här verksamhet där de kan låtsas att de har en hack och de får idéer och träffas och sånt där? Kan de inte bara få sina anställningar på P3 direkt istället?

Boris

Det här är väldigt mycket också. Att man har sådana grejer är också mycket. Ett led i infightingen och korridorkrigen i Stockholm. Alltså alla kämpar där för att kasa sig uppåt i hierarkin och visa att man är mest framsynt och mest normbrytande och så vidare. Så det här är några personers karriärsteg alltså att kolla vilket projekt vi har.

Och så kan de då kliva uppåt och bli programdirektörer och whatever. Sen de här små gullig gullmänniska från... Göteborg och Rinkeby och Arlby. Det är liksom bara små Arlbyns som får möjlighet att göra lite karriär bara för att andra ska få möjlighet att göra större karriär.

Martin

Det här innovationsprojektet Sveriges Röster drivs av Fanzingo, som är en förening. SVT, UR, SR, Fanzingo och 25 grätsrosorganisationer. De kallar sig för An Independent Media House for Youth. Independent, du vet det? Ja, Independent.

Boris

Alltså det vore schysst om någon sa att, kallar sig PS. Alltså... eller peoparasitära organisationer. Hederlig varudeklaration om vad man är och vad man står för. Vi vill leva på er och era pengar.