Martin

Alternativa högan, blandad skara av intellektuella, instinktivt konservativa memkreatörer och nazisympatisörer, enligt utförlig introduktion till ämnet från Breitbart.

Boris

Härlig blandning.

Martin

Det är verkligen en spretig krets som utgör den så kallade alt-right, alternative right. Det här är ett ord som har kommit mer och mer i svung. Vi har till och med pratat lite om det i Radio Bubbla. Nu har vi benat ut olika politiska falanger– –och olika aspekter av den libertarianska rörelsen– –där vissa på ett ganska tydligt sätt drar åt den riktning– –som man kan kalla för alternative right, den alternativa högaktighet.

Men vad är egentligen den alternativa höger? Vad betyder det egentligen? Vad menar man med det? Ett problem som illustreras av den här artikeln är att man kan mena ganska många olika saker. Det har i praktiken blivit ett samlingsnamn för ett antal olika indiktningar.

Orsaken är att namnet har blivit etablerat. Det är förmodligen att det finns en blogg som heter Alternative Right som har blivit en samlingspunkt för den här typen av idéer.

Boris

Och ja, fortsätt.

Martin

Nej, fortsätt du Boris.

Boris

Det är sådana här genomgångar att det inte är sant. Många av de här grupperna som man listar, det är deras konkreta ståndpunkter i olika konkreta frågor, sammanfaller ibland. Men som det också klargör så finns det inget grundläggande ideologiskt samband mellan dem. Beteckningen alt-right blir på något sätt bara förvirrande för väldigt många.

ganska vitt ideologiska ståndpunkter på något sätt egentligen har något gemensamt annat än ett tillfälligt ställningstagande i en konkret fråga.

Martin

Ja, om man ändå ska försöka bena ut det här så skulle jag ändå säga att det finns en och annan röd tråd i det här. Berätta. Jo, men till att börja med så tror jag att man får säga att den alternativa högan, om vi ska använda det här begreppet, är en höger. Det är en högerströmning.

I ordet höger, traditionella beverkelser, det vill säga det är en anti-vänsterströmning. Det är människor som har det gemensamt att de motsätter sig vänstern, särskilt den postmoderna vänstern. De är bestämde motståndare till alla typer av jämlikhetssträvanden, egalitarianism, feminism.

De är också motståndare till multikulturalism, kritiska till invandring. Problemet med att bunta ihop dem är väl att graden av seriositet varierar ganska mycket. Men å ena sidan så har vi de intellektuella, som de kallar sina här artikeln, som kanske går tillbaks på, som står här, inspireras av tänkare som Oswald Spengler, H.L.

Mencken, Julius Evola, Sam Francis, jag är inte personligen bekant med, men nämns här, Och generellt den paleokonservativa rörelsen. Även den franska, så kallade nya högern. Sen finns det allt från dem till folk som är inte lika intellektuellt inriktade, som är mer instinktiva, har de uppfattningar instinktivt, ända ner till internettroll som förmodligen i högutsträckning använder ståndpunkten därför att den är kontroversiell.

Det är ett bra sätt att provocera. Det sticker i ögonen för vänstern och etablissemanget att man ger uttryck för sina åsikter. Men det finns ändå något som man plockar upp. I den mån de överhuvudtaget är seriösa med det.

Boris

Ja, men om vi ska borra lite i det här, då får jag direkt... Jag tror inte skribenten har så jäkla stor koll på problematiken här faktiskt. För om man säger så här att de intellektuella är inspirerade av så vittskilda olika tänkare som H.L. Mencken och Julius E.

Wohla Så... Då talar vi om två helt skilda riktningar i filosofi och idehistoria politiskt hållpunkt. Hållmänken, konservativ, intelligensaristokrat, sympatisk sur gubbe som jag ungefär. i hållning till det västa. Och så har vi Julius Evola, alltså en av fascismens, italienska fascismens viktigaste tänkare.

Och när du tog det här om att den står mot vänstern. Men Evola är dels extremt vit skeplig och tror på tomtar och trollande väsen, vilket Hållemänken skulle ha förraktat. Men Evola är också en av de stora tänkarna bakom Det tydliga vänsterströmning som finns i den italienska fascismen. Han är också inspiratör till upprättandet av den här sociala, så kallade Socialrepubliken, Salo i fascismens sista självande dagar i Italien under andra världskriget. De är totalt diametralt motsatta. Den människa som lyckas förena, bli inspirerad av båda de tänkarna finns ju de facto inte. Om man inte är jävligt personligt skruven.

Martin

Jag är inte så säker på det. Det finns ju inslag av den här nya högern, som den heter i Frankrike, som inte är entydigt traditionellt högerorienterade. Man har också likheter med vänstern och kanske även med andra strömningar, de som du refererar till, till exempel i Italien.

Ett exempel är att det finns ett visst mått av kritik av marknadsekonomi i de här kretsarna. Definitivt är det så i den franska nya högern. Det är en sorts antikapitalistisk, marknadskritisk rörelse. En annan beröringspunkt är att man har ett gemensamt drag med den hypermoderna vänstern i att man är.

Identitetsorienterade. Man pratar om identitetspolitik, som man skriver i vänstern. Men det är också någonting som man har i den här strömningen. De kallar sig, de här europeiska strömningarna, som associeras med franska nyhöger, de kallar sig ibland för identitärer. Och de har vi även i Sverige. I kanske vissa delar av SD. Jag tror att vissa av de här som har varit med i SDU, Ungdomsombud, som har blivit uteslutna, de drar lite åt det hållet.

Kanske att fretider drar lite åt det hållet. Och vissa av de här internetsajterna, till exempel Motpool, där finns det en del identitära tänkare. Där man på ett märkligt sätt... Det kanske är mycket sagt att de speglar identitetsvänstern, men de har en liknande idé. Till exempel att ens etniska ursprung är viktigt.

En av de tankar som de ofta har, de europeerna, är att man ska återknyta till en sorts europeisk kultur och återvända till och stärka ett europeiskt kulturarv. Och naturligtvis så finns det här en sorts flytande skala ut till andra idéer som också ibland kallas för högre idéer. Vissa av dem här är intresserade av det de kallar för human biodiversity.

Till exempel Steve Saylor, en ganska känd bloggare. Jag som nämns i den här artikeln också, som många känner till. Jag tror också, som du, jag får lite grann en känsla av att den här artikeln den lämnar lite grann att önska och den är skriven av någon som inte har en superbra, superbra, koherent bild av det här. Det är Milo Giannopoulos som har skrivit den här. Och ibland så... Ibland är det mer roligt formulerat än kohärent. Det är saker som han skriver.

Boris

Frågorna är viktiga och värda att borra i. Även för någon som jag själv finner en del av uppfattningen och tänkan av vederstryggliga. Däremot så är det inte så. Vi är extremt intellektuellt stimulerade av att brottas med dem. Till exempel, i Sverige så är det intressant att titta på sajten Motpool.

Därför att, förutom en del dollar så får man ju, där får man en bra inblick i många av de här tänkarna faktiskt. Men där dyker ju aldrig mänken upp. Men däremot i Våla och San Fransis har man haft väldigt ordentliga utredningar av det. Så att det är. Ja,

Martin

jag tycker att det blir lite konstigt att prata om den alternativa högen. Jag kan undra, vad är det som är så alternativt med den?

Boris

Ja, exakt.

Martin

På många sätt tycker jag att det här är väldigt traditionella högeridéer. Man plockar också upp idéer inom den så kallade alternativa högen, som man förknippade med högen förr i tiden. Till exempel monarkism. Att man förespråkar monarki framför demokrati. Det är en hävdvunnen högerståndspunkt som högerkrafter alltid haft, ända sedan franska revolutionen.

Att man vill försvara och återgå till till exempel ett monarkiskt statsskick. Det är ingenting nytt eller alternativt med det, utan det framstår som någonting alternativt i en kontrastverkan, enbart för att den så kallade högen, eller borgerligheten, eller konservativa, vad man vill kalla dem, de kallas i olika länder. har gått i en helt annan riktning under senare årtionden? Det har inte funnits någon riktig traditionell höger överhuvudtaget?

Boris

Nej, men de har ju slutat tänka överhuvudtaget och hela den svenska eller västvärldens ideologiska debatt är ju inte... utdöd, uttorkad. Det var en väldigt bra påpekare gjorde om att det är inga nya idéer. Det är snarare att man plockar upp och försöker föra tråden vidare från gamla uppfattningar som sedan i sig är vitskilda. Så det enda, en sak som förenar mig för vissa att man går tillbaka i historien, plockar upp gamla tänkare som är väl värda att vrida och vända på igen.

Martin

Som jag uppfattar den här alt-right-rörelsen, eller vad man nu så kallar den för, det är inte riktigt en rörelse, men den här sfären av tänkande och aktivitet. Om jag skulle försöka uttrycka det i ett nötskal så är det att tiden går, generationer kommer och går. Vi har alltid generationsskiften i sådana här saker.

Och det som händer här är att vi har en ny generation. Folk som är kanske säger sig i min ålder. snarare än din ålder, Boris. De växer upp och naturligtvis är det vissa av dem som blir vänster. De blir den moderna formen av vänster. De blir icke-binära hänvänster. Vad är det nu för idéer som är i svung? Det tenderar inte att vara orthodox marxism som gäller nu för tiden för unga människor, utan mer postmoderna, identitetsbaserade saker.

Och så även för unga människor som är högersinnade. De är också förstås avvikande från deras föräldrageneration. Och de är högersinnade i den generationen. De går tillbaka till historien, till tänkare, lyfter fram det som de tycker är viktigt. Där filtreras genom aktuella frågor i samtiden. Det moduleras av att allt det här utspelar sig på internet, istället för i papperstidningar och fysiska möten.

Men den alternativa högen är egentligen bara den unga högen. Det här är vad högen ser ut som nu och framförallt vad den kommer se ut som om ytterligare några årtionden när den nuvarande så kallade högen är borta av rent demografiska skäl. Det vill säga de neokonservativa krafterna som har varit väldigt mycket i svung, framförallt sedan ungefär 1980 i USA, så väldigt mycket prägel, och också haft stort inflytande även ända här borta i Sverige.

Neokonservativa idéer och också de här neoliberala, nyliberala idéerna, som är en anomali sett till en historisk höger. Det är en väldigt konstig mix av idéer i det man brukar kalla för nyliberalism. Det vill säga att det är en blandning av traditionella konservativa idéer om ekonomiska frågor på ena sidan och på andra sidan kulturradikala, progressiva idéer i kulturella frågor. Så att man har samma ekonomiska syn på saker och ting som Alan Smith, men man har samma kulturella synsätt som 68 V.

Boris

Exakt. Men jag tror att det finns en väldigt fara i det här. Just det här med vänster-höger tänkandet. Därför att risken är ju... Alltså jag ser det som extremt positivt att folk söker sig bakåt i historien- och plockar upp de tunga filosofiska, historiska verken igen. Men man måste utgå från dem och titta på dagens verklighet. Jag ser ju en tydlig fara på väldigt många håll- att man försöker orientera sig efter vänster-höger idag.

Och liksom, nu vill jag angripa Sosa, nu vill jag angripa Folkpartiet, nu vill jag angripa Vänsterpartiet. De tar det i en svensk kontext. Och liksom skit i allt det där. Gå tillbaka till rötterna, oxidera historien, fakta och de gamla tänkarna. Och verkligheten idag. Liksom glöm bort den politiska debatten som existerar och sen ska man utforma egna politiska ståndpunkter.

Och där är man väldigt mycket bättre i USA än man är i... extremt mycket bättre i Sverige än i USA. Så det är därför jag är lite stödd av den här artikeln för jag tycker den liksom suddar bort de intressanta strömningar och rörelser man har mellan gamla ideologiska läger. Som till exempel att han han lyfter dock, han lyfter ju upp San Francisco men liksom berör inte hans namns.

politiska utveckling och hur San Francis faktiskt, denna förespråk av narkotyrani har blivit en samlingspunkt för vissa gamla vänstertänkare med sitt försvar av de amerikanska sydstaterna under inbördeskriget till exempel. Det finns väldigt mycket spännande att studera i amerikansk nutida debatt men man får inte bara låsa sig vänster, höger och hit och dit tror jag utan gå till källorna.

Martin

Jag håller med dig om allting som du säger här, Boris. Samtidigt tror jag att det här är en punkt där du och jag kanske har lite olika synsätt. Därför att jag tycker, och jag tycker mer och mer, ju mer jag tänker på det, desto småre den går, så tycker jag att distinktionen mellan höger och vänster har en tydlig relevans. Jag kanske inte skulle alltid själv tänka på det i termer av höger och vänster.

Men jag tycker att det finns något väldigt viktigt där. Tack för mig. Det är en grundläggande konflikt som fortfarande är den fundamentala dynamiken i de här politiska medieläktigheter. Vi har å ena sidan vänstern som är de progressiva, de radikala, de som vill omstöpa samhället i enlighet med sina idéer.

Oavsett om de är revolutionärer från franska revolutionen som vi pratar om här om sändningen, eller om de är revolutionära socialister som vill bygga om hela samhället i enlighet med sin ekonomiska modell. Eller för den delen om de är folkpartister som har sina förmentligt liberala idéer om hur samhället ska vara.

Alla har gemensamt att de vill påskynda ett sorts samhälleligt framåtskridande som de på ett sätt tror är oundvikligt. Det är en historisk pil som rör sig framåt. Men de lever till en påskyndare här och de vill gripa in och omforma och omstöpa allting. Å andra sidan så finns de som inte vill vara med i det här progressiva projektet.

De som är antiprogressiva och vill låta samhället utvecklas på ett långsammare sätt, på ett naturligt sätt, som inte vill ha någon central styrning av vilken riktning det ska ta. Och det här menar jag är den traditionella distinktionen mellan vänster och höger. Vänstern är de som vill styra samhället och högern är de som är mot vänsterns projekt. Även om vi kanske skulle kalla det för progressiva och konservativa, det är progressiva och reaktionärer eller något i den stilen.

Boris

Nej, där är vi icke överens. Jag tror det är väldigt mycket... Ja, folk säger att det egentligen är en semantisk fråga. Men vi är inte överens. Men i mitt fall så är det nog en semantisk fråga. Det du säger nu, då får det oerhört svårt att placera... Uttrycket progressiv kan lika gärna uttolkas som att man strävar efter samhällsförhållanden som är anpassade till människors verkliga behov och möjlighet att förverkliga sig själva.

Och återigen, då har du en stark falang bland amerikanska marxistiska historiker som hävdar att det var ett delände att de amerikanska sydsstaterna förlorade inbördeskriget. Och de betraktar sig definitivt som vänster. Så vad jag hävdar är att det där är ett tankemönster som vi har pålagts oss av överheten att försöka passa in allting i vänster, höger.

progressiva, konservativa och så vidare. Och jag tror att det där har varit jävligt skadligt för en fri och förnuftig debatt och det är det överrätten inte vill ha, en fri och förutsättningslös diskussion. Låt oss inte fångas i de mönstren.

Martin

Ja, det där är en intressant diskussion som du och jag borde så fortsatt ha här i radion eftersom vi uppenbarligen inte är överens. Vi har ganska olika syn på det här. Som jag skulle se det så är det för att också åtknyta till den här artikeln. så har vi ett gigantiskt progressivt projekt. Anderlunda uttryckt vänsterprojekt. Man kan göra olika analyser av vad det egentligen är för nånting, vad det beror på och vad som egentligen är den rotmotivationen till det som jag kallar för det progressiva projektet.

Men i och med att det rullar fram som en ångvält och tar över mer och mer av kulturen, och det verkar inte vara någon hejd på det just nu, utan det verkar få mer och mer inflytande, i och med det så kommer de provocera fram reaktioner. Varje generation kommer att provoceras och reagera på lite olika sätt. De kommer att ha olika invändningar mot olika delar av det här progressiva projektet.

Just nu ser vi en yngre generation som ger nya uttryck för det här motståndet. Och för att kunna prata om det, för att kunna tänka om det, så måste vi sätta ett namn på det. Och just nu så kallas det för den alternativa högern, men det kommer kallas för någonting annat. Därför att det är inte alternativt, det är bara den nya versionen. Men det är egentligen mer traditionella idéer än generationen innan hade, i sitt motstånd mot progressivismen.

Boris

Ja, men ni fick en fråga alltså. Då suddar det bort det faktum att väldigt mycket av det postmoderna tänkanet är ju inte i någon begriplig mening av ordet progressivt och framåtsträvande och dessutom hand i hand med det postmoderna tänkanet så går en ganska primitiv tribalism och ett strävande av att se bakåt och upprätta ursprungliga gemenskaper vilket är mitt tycke är en ganska Det är svårt tycker jag att inta positioner att både skälla på postmodernismen och samtidigt inta en del konservativa positioner för de hänger ganska väl ihop och är rätt förenliga, vilka jag inte riktigt gillar. Det är inte så enkelt som du vill få det till, tycker jag.

Martin

Det är två ganska olika saker som du nämnde där. Definitivt är det ju så att det som jag kallar här för den progressiva rörelsen, de ser verkligen ofta inte särskilt progressiva ut. Det verkar inte som att de vill framåt. Och jag tror inte att det är den mest analytiska benämningen, egentligen. Jag tror att den progressiva rörelsen är i hög utsträckning en destruktiv nihilistisk kraft.

De vill bryta ner den ordning som har funnits. De vill bryta ner traditionella strukturer, traditionella hierarkier, marknader, samhällsinstitutioner. Det är i hög utsträckning en negativ och destruktiv kraft. Den postmoderna fasen som vi är inne i nu är den ultimata. Det är samma impuls, det handlar om att bryta ner den här kraften. Existerande strukturet bryter ner ordning och ersätter det med En sorts nihilistisk impuls som jag tror det handlar om egentligen.

Boris

Men de bryter ner, du nämnde nyss själv att de här krafterna vill bryta ner och destruera marknaden. Och det vill ju väldigt många av de krafter som återfinns i de alternativa högeren också göra. De hatar ju marknaden lika mycket som Aljés Bati gör.

Martin

Mm, och det är ett problem som, du har helt rätt i det, och det är ett problem som är återkommande att nästan alla rörelser, personer, vem man än tittar på, har ena foten i den andra sidan och andra foten i den andra. Så det är inte entydigt så att någon är antingen på den ena sidan eller den andra, utan de flesta människor blandar.

Och så är det definitivt med mig själv till exempel. Jag kan göra den här analysen om den progressivistiska ångvälten som kör fram genom historien och behovet av att göra motstånd mot den. Men personligen har jag naturligtvis väldigt många progressiva värderingar. Även om jag ser mig själv som en högre person i det märkliga att jag motsätter mig progressivismen.

Jag är ändå förstås uppfostrad med och indoktrinerad med. med massor av olika idéer som rimmar ganska illa med sådana här traditionella reaktionära uppfattningar. Och det där tror jag är väldigt svårt att komma ifrån. Ja, jag har löst det. Men vi tar det nästa på en ny. Nästa sändning ser vi fram emot att höra Boris lösning på hur man är en fullständigt koherent person, helt utan inre konflikter.

Boris

Ja, det finns, alltså det här är en jätteviktig fråga. Och just det du säger, jag tror man bortser från den alldeles för mycket. Ja, det är en jätteviktig fråga. Precis det du säger, människor står ofta med fötterna i olika läger och intrar i olika ståndpunkter. Finns det någon möjlighet att befinna sig i ett sådant tillstånd utan att sprängas mentalt? Det behöver man definitivt diskutera.