Martin

Konkurrens mellan decentraliserade politiska enheter gav inkluderande institutioner som ledde till antike Greklands välstånd. Antiimperialistisk kultur blev dess fall enligt historieforskning från Stanford. Det här är en artikel från The American Conservative som heter När Grekland var rikt och varför?

Det är en recension av en bok. Det är Jason Sorens som recenserar Josiah Obert som har skrivit The Rise and Fall of Classical Greece. Det är jättejätteintressant. Jag blir jättesugen på att läsa den här boken. Som det handlar om. Och det det handlar om är hur systemet av stadsstater i antiken Grekland fungerade.

Och hur det kan jämföras med andra system som testade det där omkring och förklarade Varför Grekland var så otroligt framgångsrikt, inte minst ekonomiskt. Inte bara om man jämför med andra kulturer som levde på den tiden, utan även om man jämför i tiden, i historien. Och om vi börjar där så finns det ett väldigt, väldigt intressant sak som nämns i den här artikeln och som också kommer från den här boken.

Det är forskning som den här för mig okända Josiah Ober har gjort. Där han har tagit fram ett mått för att jämföra Kreklands BNP över tid. Och det han gör då är att han översätter den lön som en typisk arbetare fick i Aten, till exempel. En grekisk kastad. Han översätter det till hur många liter vete man kunde köpa för de pengarna.

Eftersom en lite vt är dogelunda universellt mått även över tid och det har en direkt koppling till rent inne i ett fysisk försörjning och fysisk överlevnad. Så att en typisk athensk arbetare eller infanterisoldat på 4-500-talet. Jag fick pengar som kunde köpa ungefär 9 liter vete om dagen.

Och 100 år senare så hade det ökat till 13-16 liter vete per dag. Om man jämför då... När Romerske riket var som starkast så fick 85% av Roms befolkning tjäna 3,5 liter vt per dag.

3,5 liter vt per dag är ungefär det man behöver för att överleva. Så då har man inte så mycket överskott. Om man fortsätter jämförelsen då. I Holland på 15-1700-talen, när Holland var världens rikaste land och märkväll mer än 2000 år efter Aten, så tjänade folk en summa som motsvarade mellan 10 och 17 liter om dagen.

Det vill säga samma snitt som i antiken Aten. Och den mest intressanta siffran av allt, om man jämför med Grekland, om man definierar en aria av Grekland som motsvarar den nuvarande grekiska stadsbildningen, och så jämför man hur rik stadsstaterna i motsvarande territorium var.

Så visade det sig när han går framåt, den här studien sträcker sig till år 1900, att år 1900, efter Kristus, så var per capita-konsumtionen i Grekland 30% lägre än den var när Platon var verksam i Aten. Ja, det är fascinerande.

på befolkningsmängd. Det är den högsta befolkningen. Och 1931 så kom man ifatt den urbana befolkningsmängden. Och vi vet inte om de någonsin kom ifatt det ekonomiskt, men kontentan av den här långa utläggningen det var att antikgeklar var oerhört framgångsrikt och oerhört rikt, även om man jämför med senare kulturer.

Så ett oerhört blomstrande samhälle. Man blir ju sugen på att läsa den här boken. till de allmänna framgångarna var att man hade politisk decentralisering på ett sätt som man inte hade på andra ställen.

Man hade konkurrens och decentralisering, stadsstaterna emellan, samtidigt som man hade en flexibilitet där stadsstaterna ofta ingick allianser med varandra. Man hade en större grupp, men de var flytande. Stadsstaterna kunde gå ut och in i allianserna. De var inte stela och tvingande och sklerotiska på det sättet som EU är.

De har inte anslutna flexibilitet. Man hade smarta institutioner som möjliggjorde rörlighet men också starkt skydd för äganderätten. Man hade tydliga regler som var förutsägbara för affärsidkare. Och en distinktion som inte kommer från det här verket men som används är att man skiljer på inklusiva och extraaktiva institutioner.

Det kommer från One Nation's Fail, en annan bok som diskuterats mycket de senaste åren. Och man pratar också om distinktionen mellan natural states och open access orders som kommer från ankända bok Violence and Social Orders. Om man applicerar det här på antik Grekland så ser man att de grekiska statstaterna lyckades välja framgångsrikt.

Går från det man kallar naturliga stater till öppen tillgång ordningar, hur man nu ska översätta det på svenska. Det vill säga ordningar där de som skapar värden i ett samhälle också kunde utöva åtminstone ett visst mått av kontroll över de som styr över dem. Och åtminstone begränsa den extraaktiva processen där man har en rent parasitär överklass som snor åt sig allt värre.

Det är en fascinerande läsning det här och jag ska inte sticka under stol med att det är intressant att som frihetlig person få vatten på sin kvarn. Att just politisk decentralisering, institutionell konkurrens, förutsägbara regler och så vidare var nyckelfaktorer för att göra antik Grekland så otroligt rikt.

Boris

Jag kan bli lite lite störd över att jag ska läsa boken. Det här med det här gamla vanliga smutskastandet av spartan som verkar förekomma här. Jag är lite bekymrad över detta för jag tror att man har fått en del av det här. Det finns ändå mycket att lära av Sparta även för en frihetlig person.

Martin

Den grekiska stadsstatsordningen som jag pratar om, det är en övergripande ordning, en sorts metaordning för många olika samhällen. Sparta är ju på sin höjd en modell för hur ett samhälle kan fungera. Men om man ska ha sådana samhällen med väldigt extrema och väldigt fokuserade och väldigt disciplinerade regler som i Sparta. så måste det vara i en kontext av att man har många olika system som testas mot varandra.

Man skulle aldrig vilja införa Sparta-systemet på global nivå och säga att nu måste alla städer i världen göra som Sparta. Jag kan tänka på Sparta som ett väldigt intressant exempel på vad som kan vara möjligt när samhällen får ta väldigt olika utvecklingsvägar.

Boris

Ja visst, man skulle kunna tänka sig ett svenskt Sparta med centrum i Nävelsjö eller något sånt. Nävelsjö och Håk och lite annat. Ett Sparta som ingår i just den här typen av demokratiskt stadsförbund som är flexibel. Det är en mycket tilltalande tanke.

Martin

Dit kan Yggeman skicka alla strulputtar så blir det ordning på dem.

Boris

Vi lovar att fostra dem.