Martin

Vi har en artikel här av Mattias Svensson. Den heter här Samtidens självtitulerade realister Diskvalificerade intellektuella Ingenting blir bättre Att i protest stödja någonting sämre Det påminner mig väldigt mycket om en annan artikel Nämligen den artikel som Mattias Svensson skrev häromdan Om mediefrågor Så jag läser artikeln Och funderar liksom på vad det är han vill säga Och jag läser den igen Och ändå så förstår jag liksom inte Det känns inte som att han Han börjar på någonting men han avslutar inte Han kommer liksom ingenvärt Och den här artikeln, precis som den förra...

Nej, jag fattar inte, liksom. Jag har faktiskt inte läst den. Det är bara väldigt vakt och otydligt. Det är som att han står och väger och har inte bestämt sig. Jag vet inte. Kanske någon kan förklara för mig? Någon som lyssnar och har läst och förstått?

Boris

Alltså slut. Jag tror Mattias börjar bli lite för fin helt. För själsfin som jag i dag skulle ha sagt. Min gamle vänta året när han avslutar med formuleringen. Jag vänner. Förlorar vi vinner förlorar vi. I mina värsta stunder känner jag mig som en kanariefågel i mörker med allt mindre syre. Det är lite vackert men jag förstår faktiskt inte vad det betyder riktigt. Att det är jobbigt.

Martin

Ja, det är liksom lite högtravande och lite bombastiskt. Men ändå så finns det ingen stark, tydlig poäng. I alla fall. Mattias Svensson ska tydligen sluta på Nio och han verkar ha fått lite ny luft under skrivarvingarna och skriver de här artiklarna.

Boris

Men vart ska han nu? Jag har också noterat dem, jag har inte noterat vart han ska.

Martin

Nej, jag tror inte det, att han har någon nytt jobb eller sådär, utan jag tror att han blir en fri entreprenör nu. Och det kommer säkert ha en positiv effekt. Tror du inte det, Boris? Tror du inte det? Det är väl bättre att man sitter och jobbar på... sitter och är anställd på något magasin eller vad det än har varit. Att man måste konkurrera fritt på marknaden för idéer och texter. Boris gör en skeptisk grimage.

Boris

Alltså jag är... Nu har jag varit lite orolig här. Det är... Om man ska vara väldigt konkret så ser ju så ser ju mediamarknaden ut så här och skribent- och tänkarmarknaden i Sverige att det finns väldigt tydliga gränslinjer uppdragna och... Man måste skapa sina egna plattformar och utrymmen.

Och sin egen organisation och struktur. Och nu säger jag inte att Mattias kommer att gå den vägen, det är en mycket klok karl. Man har ju genom den svenska intellektuella historien sett hur folk som försöker hålla en fri position till slut graviterar mot någon typ av centrum som ger försörjning och inte av ideologiska positioner som man inte trodde var möjliga.

Och precis den här, nu har jag hunnit läsa den, precis den här situationen som Mattias beskriver är en ganska farlig situation för fria skribenter om de inte länkar sig till ett plattform, eller ett centrum som faktiskt tillåter fritt tänkande och fritt meningsutbyte. Och sådana blir det allt färre i Sverige.

Så det är mycket möjligt att det paradoxalt nog kan vara så att det finns vissa öar som ni och som jag, där man ändå kan mejsla ut ett litet utrymme där man får tycka och tänka i stort sett vad man vill. Så att, men det ska bli mycket intressant att följa den här utvecklingen.

Martin

Ja men jag förstår din poäng där Boris. Och man kan förstås se en sådan risk. Jag gillar verkligen Mattias Svensson. Han gör väldigt mycket bra saker, en väldigt trevlig person. Och han är en jätteduktig skribent, tycker jag. Han är väldigt duktig på att skriva. Och han är uppenbarligen väldigt kompetent på att göra research. Och verkligen göra grundliga jobb av olika slag. Problemet är kanske att han glider lite grann i en dålig riktning politiskt. Med en sån här centristisk tendens kanske. Jag får hoppas i alla fall att han kan radikaliseras lite grann igen. Så att han inte ska kännas som en ideologisk föredättning.

Boris

Men, alltså, Matte, vi får liksom köra den här räddningskampanjen som vi måste fundera på. Alltså rädda Mattias, att det inte... Det finns så många obehagliga zingsangst där ute som gärna skulle suga upp en begåvning som Mattias och marknadsföra det med att, kolla, vi har räddat en gammal nyliberal från det nyliberala träsket.

Martin

Vi får verkligen hoppas i alla fall att de här, som jag tycker i alla fall, lite vaga artiklarna, som aldrig riktigt verkligen... och ena sidan och andra sidan som verkar de aldrig komma någon vart riktigt. Hoppas att det inte det är en del av en utveckling som kommer leda till att Mattias Svensson gör som Johan Norberg till exempel och sätter sig att bli krönikör i Sveriges Radio och slutar uttala sig om kontroversiella frågor. Bara lägger fram en fråga. Det är som ett liberalt case när det ändå är ganska PK att göra det.

Boris

Nja men som sagt, Mattias är mycket klok och jag tror att han kommer att röra sig mot en zon där han kan tänka fritt och verka fritt.

Martin

Jag vill faktiskt tolka det här som att han trevar efter en ny... utrymme på något sätt. Utforska liksom ett territorium. Det är därför det känns som att han aldrig riktigt sätter ner foten i de här artiklarna. Nej, men han är ute där och rör sig och kanske att han landar på ett bra sätt.

Boris

Ja, men det där är en mycket bra beskrivning av, jag tycker man ska tolka den här artikeln, liksom att han betraktar landskapet på precis samma sätt som vi gör, faktiskt. Och på något sätt, och det gör att slutklämmen då blir fullt begriplig, att det är... Det är inte... Utrymmet för fritänkande debattörer är... är extremt begränsad i Sverige. Det är det han säger egentligen.

Martin

Han har ju en väldigt bra poäng. Om man kanske skulle lyfta det från det här dagsaktuella och det gör ju han också, för han skriver om Stefan Schweiks bok Världen av igår och beskriver det här. Det är en historisk rörelse som jag tycker vi verkar vara på väg in i här igen. Vi ser att vi får en politisk polarisering av den här poängen. mellan å ena sidan vänstern och å andra sidan de som vänstern nu är helt fixerade vid att vara motståndare till.

Så att vänstern går i en väldigt starkt antifascistisk riktning, vilket skapar en sån här dynamik. Då du polariserar så är du antingen vänster eller så är du fascist eller brun. Och i sådana här historiska perioder då... de röda står mot bruna och alla måste välja sida, antingen röd eller brun, så blir liberala idéer och liberala krafter väldigt marginaliserade. Liberalism och individualism och decentralisering har historiskt inte haft en chans när de här två kollektivistiska ideologierna, som egentligen är väldigt lika varandra, som egentligen nästan är samma ideologi, när de ska ha sin konflikt.

Och då kan man känna sig just som en kanariefågel i mörker och allt mindre syre. Men om vi vill göra någonting åt den saken så måste vi agera med lite mer kraft.

Boris

Ja men jag tog, ja precis, jag tog grundproblemet lika där i. Att... Det jag har svårt för i texten är ju den pessimistiska tonen där. Och ändå förlorar vi. För att på ett plan beskriver han......den ideologiska kulturella landskapet i Sverige. Och det är allt mer inskränkt och allt mer korkat, det gör jag alldeles korrekt. Men det innebär inte att......liberala och frihetliga idéer förlorar.

Då de verkar bara på ett annat plan. Det gamla vanliga dagstidningsschaffset pågår hela tiden. Men det innebär inte att människor inte startar företag och skapar saker. Och det är det som är så frånvarande i den så kallade kulturella debatten. Människors verkliga företagande och verksamheter speglas inte där. Och tittar man på dem så finns det ingen skäl att inte vara hoppfull och glad.

Martin

Nej, precis så. Man måste väl ta tillvara på de grejer som fungerar och som kan visa en väg framåt. Och samtidigt... tror jag att man ska lyfta blicken och se att det som händer nu, det som Mattias Ensson skriver om här, det har hänt förut. Och det är egentligen ett större samband, och det beror inte på att vi har ett dåligt debattklimat i Sverige. Att det finns mycket anti-intellektualism på ledarsidan och sånt där. Det är inte det som är problemet, det är ett mycket större problem. Det är att intellektualism och liberalism är två olika saker. Jag kanske är på tillbakagång nu på alla fronter i hela Europa och hela världen.

Boris

Jo men grunden är där du beskrev i början där att de intellektuella ställer alltid in sig i ledet till höger eller till vänster och slutar tänka själva. Man blir fotsoldater i kriget mellan så kallat höger och så kallad vänster.