Transkribering
Unesco vill lägga till Venedig på lista över hotade världsarv om inte myndigheterna skyddar staden från problem som massturism
Martin
UNESCO föreslår att lägga till Venedig på lista över hotade världsarv om inte myndigheterna tar tag i att skydda staden från problem som massturism och klimatförändringar. 2021 förbjöds större kryssningsfartyg efter UNESCOs rekommendation. Venedig är en av den europeiska civilisationens verkligt stora och viktiga städer och inte bara en stad utan en stadsstat och en egen nation.
Och inte bara det, Venedig är en stad som under långa historiska perioder har haft ett eget imperium. Ett handelsimperium i grunden, men också en dominerande militärmakt i många hundratals år. Det är kanske inte helt unikt i världshistorien, men man får gå tillbaka till antikens Aten eller något sånt där för att hitta en så mäktig, inflytelserik stadsstad som har gjort så mycket avtryck i historien.
Venedig är intressant för många skäl, men ett av skälen är att man hade ett väldigt unikt styrelseskick under den här perioden, som var det i mer än tusen år. Från medeltiden till slutet av 1700-talet. Venedig kallades för en republik, republiken Venedig. Det var en republik, men det var en ovanlig sorts republik som bland annat hade starka monarkiska inslag.
Man valde en regent än. en dors och man hade också en stark aristokrati som valde dorsen. Så att Venedig var egentligen, tror jag man kan säga, en rätt välordnad aristokratisk ordning där ett antal familjer delade makten mellan sig på ett remarkabelt stabilt sätt under många, många århundrad i tusen år.
Och det finns många historiska tänkare inklusive Machiavelli, den store Niccolo Machiavelli som kanske är... är den allra viktigaste, största tänkaren kring politisk teori i den moderna världen. Han menade att Venedig hade det bästa statsskicket som mänskligheten någonsin lyckats skapa. På sätt och vis var det en sorts syntes av alla de här olika motstridiga tendenserna som människor har brottats med och som har beskrivits ända sedan antiken.
De här klassiska cyklerna till exempel som beskrevs av av till exempel Platon och Aristoteles där man går från aristokrati till oligarki till demokrati till despotism och så vidare. Men ingen av de här styrelseskicken är stabila, utan de breder alltid väg för nästa iteration i cykeln.