Martin

Amerikanske pratshowvärlden och borgmästaren Jerry Springer går ur tiden vid 79 års ålder, ledde skandalösa The Jerry Springer Show mellan 1991 och 2018. Han menade att hans passion var politiken och har sagt att om man är barn till förintelseöverlevare är det inte svårt att vara liberal. Jerry Springer är död, den legendariska tv-mannen.

Kungen av trash-tv, med den oefterliknliga Jerry Springer-show. De flesta som har lyssnat på Radio Bubbla har säkert ett hum om vad det är för slags tv, men det handlar alltså om talkshows med extremt sensationalistisk inriktning, där man har gäster som är provokativa och extrema på olika sätt, framförallt på ett...

Okultiverat sätt, det är en sorts freak shows Man framförallt visar upp Diverse dysfunktionella underklassbeteenden Det mest arketypiska Är att ta in Ett par eller en familj som har någon typ av konflikt och sen låter man konflikten spelas ut inför publik, komplett med folk skriker på varandra Med full hals kanske börjar slåss så att det kommer en säkerhetsvakt och bryter upp slagspålet och sånt där En av de typiska vändningarna Den mest klassiska Varianten det är att Någon avslöjar för sin partner att du har varit otrogen mot dig.

Eller du är inte pappa till barnen som du trodde var din egna barn. Så agerar man ut alla reaktioner på det här. Det är egentligen många variationer på ett och samma tema. Det är väldigt personligt, det handlar om relationer, det handlar om sex och det handlar om... Människor som lever på ett väldigt degenererat sätt.

Alltihop. Det är snaskigt, det är klassförrakt, det visar upp sämsta i samhället. Det appellerar till de lägsta drifterna hos människor. Det piskar upp känslor i publiken som förrakt, skadeglädje. Det är inte vackert. Det är inte vackert, men det är inte heller... Jag tycker att det är intressant. Jag hatar inte den här genren. Jag har aldrig haft intresse av att titta mer än några enstaka minuter i taget.

Men jag minns att Jerry Springer Show fanns på tv när jag var liten. Då kunde man snappa in och se. Det är ett oerhört fascinerande fönster, den här typen av program. Jerry Springer Show är lite original, som andra har kommit efter. Ett fönster in till vad vi på många sätt egentligen är, vad vi har blivit, hur perverst det mänskliga samhället har blivit. När vi låter primitiva juriska drifter löpa imok i en fördättad civilisation som inte har några tyglar kvar, som inte längre domesticerar människorna till att faktiskt fungera i en civilisation.

Då får man ju sådana här saker som knäppa människor, dysfunktionella familjer och så vidare. Det finns få så tydliga fönster. rakt in i dysfunktionens och civilisationskollapsens mekanismer. Och det är såklart, det är inte bara gästerna, utan det givs också tittarna, framförallt tittarna. Varför är just den här typen av innehåll så magnetiskt för miljontals människor?

Varför skapade Jerry Springer en ny genre av tv med nya program som gör väldigt liknande saker? Och saknälla Jerry Springer, det finns massor med intressanta historier om. om hur han hamnade här i sitt liv. För det var ju absolut inte det första han gjorde. Det var i en mogen ålder som han uppfann Jerry Springer så. Men saken var ju den att han hade en lång och intressant karriär på och med helt andra saker.

Han var framförallt politiskt intresserad, så han hade större bubblarebriken. Från början så ville han in i politiken och han utbildade sig till jurist och han jobbade i politiska kampanjer. Han var lokalpolitiker i sin senatte, han var borgmästare ett tag. Men Hans politiska karriär tog aldrig fart. Han försökte se på senaten, han försökte se på att bli guvernör i Ohio. Men så småningom vände han sig till...

Kronologin blev det på 80-talet. Det var senare, han fortsatte sina politiska ambitioner. Men på 80-talet slog han om till journalistik och blev en väldigt berömd nyhetsankare lokalt i Ohio. Så blev han den mest kända TV-programledaren där. Men när han startade Jerry Springer Show, då ville han göra en seriös politisk talk radio show. Helt klart så var ju hans mål hela tiden att han skulle bli president.

Han skulle bli senator eller gubernör eller nånting och sen skulle han bli president. Och vägen dit så skulle han bygga det här seriösa TV-programmet. Men han fick så dåliga tittarsiffror att han och hans producent satt och sa Men hur ska vi fixa siffrorna? Och det var då de kom på det här att de skulle testa det här med personliga konflikter. Att sluta bjuda in kändisar som man hade gjort första säsongerna av sitt program. Han hade vanliga politiska kändisar, så det snackades seriöst med dem.

Han skulle bjuda in okända underklassmänniskor och testa den här grejen. Det blev totalt tittarsuccé. Men poängen är att han skapade det här. Det här konceptet för att han hittade någonting som folk ville ha, som han hade näsa för. Men ironiskt nog så var det också att han hade fortfarande kvar sina politiska ambitioner. Så det var efter det här som han ville bli senator och han ville bli gubernör och så vidare.

Men det var ju helt kört för det var ju anseende helt bränt av det här programmet. Det är väl så det tänkas i dag, Jerry Springer show. Han skulle ju passa perfekt i Washington. Eftersom det redan är som en stor Jerry Springer show i den staden. Men det kan man liksom inte erkänna och därför blev han politiskt omöjlig. Men det var verkligen så att han fattade inte det själv. Han blev ju såhär, ja vadå får inte jag åka till Washington nu?

Bara för att jag gjorde världens sunkigaste, mest trashiga tv-program. Men det försöker jag säga är egentligen bara att han... Det var inte någonting som kom ur Jerry Springers sjuka huvud. Han hade säkert ett sjukt huvud men... Det var någonting som han hittade och exploaterade i scenmodernitetens kollektiva psyke. Min lilla hyllning till Jerry Springer är att han var en av vår tids stora psykologer som lärde oss mycket om mänsklighetens tillstånd.

Lärdomar som rätt använda skulle kunna bidra till att sätta oss på rätt kursen. Ingen som har tittat på ett inslag av Jerry Springer Show kan ju bibehålla en övertygelse om att Vi lever i ett någorlunda sunt, välfungerande samhälle. Det blir uppenbart att någonting kan gå åt alldeles åt helvete. Exakt vad det är, det är en annan fråga. Men till att börja med så är det viktigt att etablera att vi lever i en groteskt störd värld. Och vem har väl bevisat det mer kraftfullt än Jerry Springer?

Boris

Ja, alltså det skulle jag kunna säga att Springer var ju inte först. Det var ju faktiskt mina andra stora idol, Ricki Lake, idol på det här området. Hon tror jag gick upp något år innan Jerry Springer. Hon hade ju samma koncept, men hon var ju liksom så här mera... Jag gillade ju båda, alltså jag har tittat med om väldigt många Ricki Lake och Jerry Springer.

Jag gillar Jerry Springer för han var så jävla äckorpikt och ärligt nyfiken. Man såg ju på honom. Ja, vad ska hända nu när älskaren kommer in från... bakom från de baraka rummen och berättade att alla sju barn är där och pappa till.

Det fanns något ärligt journalistiskt nyfiket hos honom. Hur mycket kan folk vika ut sig och hur rubbade är de egentligen? Sen tror jag liksom att... En stor del av tjusningen av de höga tittarsiffrorna, att det finns en dubbelhet där, för precis som du säger, Folk tittar för att få bekräfta att världen håller på att gå åt helvete, vad de har misstänkt.

Samtidigt så tror jag att de tittar för att kunna tänka att ja, ja, det har ju skitit sig lite för mig, men så här jävla illa har det inte blivit i alla fall. Att man upplever en viss trygghet och ja, jag instämmer i hyllningen. Det är inte...

Martin

Jag tror det här är klassförrakt och skadeglädje. Det är inte odelat negativa känslor. Förraktet och förraktat till fyllfri funktion är definitivt en känsla med stödfunktion. Skadeglädje, det finns folk som tycker att det är en särskilt raffinerad form av glädje som man ska njuta av. Jag är inte fullt övertygad om den tesen.

Jag håller med om det här Ricki Lake, jag har inte tänkt en tanke på Ricki Lake på 30 år. Utnamnet poppar upp. Va? Jag har inte ständigt dina tankar. Jag kan inte minna det jag har hört talas om i den här läsningen. Men jag minns ju absolut att hon var på tv på 90-talet. Det kommer jag absolut ihåg. Ungefär som Oprah Winfrey som också var i samma era på tv.

Men för mig var det väldigt kvinnligt. Det var så mycket känslosås. Det här intjänande och oj oj oj har ni inget skikt. Det som var häftigt med Jerry Springer var att han var så cool. Han var så tillbakalutad. Det är det här bizarra med att han aldrig var förfärad, aldrig var dömande eller nästan aldrig. Han var lite kritisk ibland, men på ett komiskt underdriven sätt givet hur bizarra saker som hände hela tiden på hans program.

Vilket jag tycker var en väldigt intressant sorts teater. En kritik som man uppenbarligen kan rikta mot Jerry Springer är att han normaliserade massvis med degenererade beteenden. Genom att vara så cool och inte vara så upprörd. En annan person som vi pratade om för inte så länge sedan i RadioBubbla är Dr. Phil. Just det! Vi hade ett långt inslag om honom, han kom ju senare då men han gick också lite grann i samma genre.

Han gjorde ju också Jerry Springer-grejen i sitt program. Men Dr. Phil, han var ju en stor moralist som skulle komma med väldigt mycket pekpinnar och säga ajajaj, så här får man inte göra. Det fanns ju lite grannspringer också, men han var mycket mer av en neutral observatör. En betydligt mer intressant position tycker jag.

Boris

Och Dr. Phil var ju lite mera... Alltså Rickie Lake och Jerry tog ju hand om husvagnsfolket. Dr. Phil var ju lite mer av medelklass. Det var bekymmer över tonårsdottern som började knarka och sådär. Det var ju mer folk som hade råd att skicka. och gå i långa terapier och så här. Det var ju inte direkt från trailerparken de vandrade in hos Dr. Phil. Även om det var ofta samma grejer.

Martin

Ja, så är det väl att det är inget nytt under solen och folk har ungefär samma primatproblem oavsett hur mycket pengar de har. Jag är nyfiken på en sak, Boris. Den här typen av tv kallas ibland för tabloid-tv. Det finns flera intressanta likheter med tabloidmedier, sensationalistiska tidningar till exempel.

Även i tidningsbranschen kan man se, det är inte att jag är fel, men man kan se att tidningar har gått över tid från en mer politisk inriktning. Jag tänker nu på Jerry Springers livsbana och hans... Tidningarna har gått från en mer politisk inriktning till mer generell sensationalism. Vår egen tabloid, Morgonposten, är förstås i grunden ett politiskt projekt. Det kommer ett politiskt sammanhang.

Men det har också från början varit en del av grundkonceptet att det ska finnas skvaller. Det ska finnas sensationer, provokationer som inte är direkt politiska. Vad är egentligen kopplingen mellan de här?

Boris

Det sensationella blir lite olika i olika kulturer och länder. I radion kan vi prata öppet om det. Det är lite svårt i Sverige faktiskt att göra sensationalismen här.

som Sverige ser ut idag och sen några år, och när det gäller underklassigt beteende. Det överskuggas ju liksom av beteendet i orten kan man säga. Där finns det ju, där bjuds det liksom på balkongkastningar, övergrepp, kataloger av övergrepp och mord och så vidare. Sjuka, alltså i verkligheten är det sjuka familjer.

Och det överskogade mest den äldre, pöbel- och underklassbeteende. När man kör sådana saker så blir det en dominans för detta. Och trots allt tror jag man kan säga så, i England däremot, där är det ju lite annorlunda. Där har man ju både och. Och det har det ju de här riktigt sunkiga amerikanska miljöerna och familjer.

Där har ju både tabulärtidningar och. Brittisktv har kört sina serier om gatan där alla är bidragstagare. Och det är ju liksom alla britter, tredje generationens bidragstagare. Och kavlen gick ju på 62 eller någonting sådant. Sånt gudsköpris höll jag på att säga.

Sånt är lite svårt att... och köra i Sverige därför att det inte riktigt existerar på samma sätt, även om det finns den sortens människor. Sådana som har gift sig för femte gången och har 20 barn i helgfars.

Martin

Sverige har ju inte en genetisk underklass på samma sätt som till exempel Storbritannien har. Nej, exakt. Av flera historiska skäl, bland annat på grund av tvångssteriliseringsprogrammen som man inte hade i Storbritannien. Och som jag har sagt förut i Radio Bubbla, när jag har varit i England så har jag, det är nästan chockande tycker jag när man ser på gatorna, hur defekta och missbildade britterna är.

De har en massa genskräp som går runt på gatorna. Inte importerade genskräp utan inhemska genskräp. Folk har ögonen på fel ställen i ansiktet och går runt och drägglar och ser inavlad ut. Man ser det hela tiden i Storbritannien. Framtiden kommer det ut från utanför centrala London. Tanken som slår mig är alltid att de människorna finns inte i Sverige. Därför att deras mor- och farföräldrar skulle ha blivit steriliserade. De skulle inte ha fått sådana här barn i Sverige. Jag förlåter dig bara en liten utvikning, men vad är en av orsakerna till att det är svårare i Sverige?

Boris

Det är en väldigt, väldigt viktig grej. Och man har heller inte... Tittar man på andra europeiska tabloider som tyska och franska så har de också en mycket mera vinkling mot mediekändisar. överklass- och politikerskandaler. Men det är väldigt lite... Jag utgår från att det inte är kulturellt betingat, utan att man där också har en avsaknad faktiskt av en genetiskt bestämd defekt underklass.

Martin

Det är intressant, det är oerhört... Jag var inne på det när jag tänkte på Jerry Springer här, att det är en oerhört amerikansk berättelse. Allting är liksom super-superamerikanskt kring Jerry Springer, hans livsbana, hans tv-program, och det är väldigt svårt att tänka sig det här i något annat program, förutom möjligen Storbritannien då, så det är en anglogrej. Ja, exakt. Bara i anglosfären händer såna här saker. Okej.

Det finns förmodligen en koppling till att de ena sidan har levererat många av de högsta höjdpunkterna av vår civilisation och att de också har väldigt mycket mer av bottenskrapen. I resten av världen har vi kapat både toppar och dalar, men i anglosfären är vi mer vildvuxna på det sättet.

De har de här missfostren och de har också fler genier i just vår nu, den senmoderna era, än vad vi har i resten av västern. Hur är det med det här, alltså Freak Show, det är någonting som har funnits, om man tänker på det i ett brett perspektiv så har det funnits mycket längre än på det tidigare. Enn Ricky Lake och Jerry Springer. Men vad är motsvarigheten idag? För det här är 90-talsfenomen i hög utsträckning. Jag antar att det finns liknande program på tv och sånt där, men det är knappast lika stort. Nu antar jag att det är någonting som händer på internet som fyller samma psykologiska funktion.

Boris

Ja, du har ju det att Ni är ju inte så inne i TikTok-världen. Men där har du ju rätt mycket underliga saker som flyter upp och blir virala i andra sociala medier också. Men freakshowen, alltså det finns ju ett moment som finns i... i svensk tabloid-tv, ska man kolla, som faktiskt är degenererad underklass.

Och det är de här skit-tävlingsprogrammen alltså. Men där har man ett starkt inflöde av Från orten så att säga, om man tittar på Paradise Hotel till exempel. Det är ju väldigt, det är liksom 7 av 10 är ju från orten där. Direkt från skönhetskliniken eller gymmet och testosteronsprutorna.

Martin

Det är väldigt intressant tycker jag det du säger om orten. Jag har inte tänkt på det perspektivet, men det påminner om Ibland säger man saker i stil med att politisk satir har blivit överflödig. Politiken är så sjuk så det går ännu inte att skilja satiren från politiken längre. Du säger någonting liknande om freak shows i ett land där man har en pågående invasion av freaks.

Det blir överflödigt eller konstigt och märkligt att göra ett program med svenskar som har bizarra beteenden. Därför att de ändå är mycket mindre besörda än det som händer i Rinkeby varje dag. Så det enda man kan göra då, det man gör i Sverige, är att man gör någonting som enbart handlar om Rinkeby och galenskapen där. Men det är inte alls kittlande för mig. Det är absolut inte intressant på något enda sätt att se svenska journalism om vad knäppskallare håller på med i Rinkeby. Men jag skulle vara betydligt mer intresserad av att se vad den svenska underklassen håller på med.

Boris

Det kan du ju i små man få se.

Martin

Svenska underklasser är väl så assimilerade vid det här laget i babberiet så det kanske inte finns någon tydlig distinktion. Kanske på landet finns det en svensk annan sorts kultur som inte är sofistikerad som kanske ännu inte är helt assimilerad.

Boris

Ja, det gör det. Dels så finns det en ganska passiv och uppgiven... Det är en skikt av folket som bara finns till, och de ser man en del av reality-serierna. Ullared är ett utmärkt exempel på det, alltså de mest efterblivna skikten av den svenska befolkningen.

Har du tittat på Ullared någon gång? Nej, aldrig. De är väl inne på sjunde, åttonde säsongen nu? Och då under en hel sommar så liksom följer TV-teamet människor som handlar på Ullared och som bor i Stugbyn vid Ullared och går dit och handlar varje dag. Eller som åkt för hela Sverige för att fylla bilen med billiga varor.

Martin

Går dit och handlar varje dag? För att de bor i närheten då?

Boris

Ja, de tillbringar sin semester, eller en del av sin semester i Stugbyn. Man har byggt en stuby där man kan bo. Sen finns det en liten sjö där de kan bada. Sen tillbringar man en stor del av dagen genom att gå runt och shoppa. Det här är Fleekshow. Väldigt många av dem som är med i det programmet påminner om det brittiska beskrivelse. Speciellt ett par systra där som varit...

Nu kommer det att låta som om jag tittar på det varje säsong, men... En hel del har tittat. Som verkligen... De skulle kunna vandra lugnt på rätt många brittiska gator. Och sen har man den här märkliga serien om, det finns en serie om från en som utspelar sig på en campingplats på Öland varje sommar. Och en som utspelar sig vid Pite havsbad och ska jag säga, det är lite brittiskt det också.

Och farmen har också utvecklat sig åt det brittiska hållet. Det är liksom de överblivna människorna i det svenska befolkningsskiktet som dyker upp där. Så det finns ju.

Martin

Jag förstår att du beskriver nu... Det är svaret på min fråga. Vad är fortsättningen på Jerry Springer-konceptet? Dockusåporna kom och blev på ett sätt en mer renodlad form av det här. Nu när jag tänker på det så inser jag också att det finns ytterligare en iteration när folk, den nya typen av dockusåpa, när folk cut out the middle man och gör en egen dockusåpa om sig själv och lägger upp på TikTok, Instagram och YouTube.

Jag vill följa personerna. De i scen sätter sin egna konflikt i sitt eget liv med sin partner, med andra youtubers och så vidare. Och skapar även dramatiken med en sorts indie-dokusopa. Ja. Det har jag sett. Jag gjorde ju, innan vi startade morgonposten så gjorde jag en djupdykning i skvallerscenen på svenska youtube och sånt där.

Då lärde jag mig om sån här, på en gång. Jocke och Jonna och allt vad de heter. Ja. Det är en väldigt speciell genre. Jag antar att det där är nu, vissa av dem där, inte just de, men vissa av dem där tycker jag var ganska intressanta. Med det får man säga att den här genren fortfarande lever i största välmåga. Det kommer den helt säkert att göra så länge det finns människor. Det finns som sagt, det finns något väldigt primalt i det här. Till och med du och jag har ett visst intresse för att titta på de sakerna. Ja.

Boris

Jajamän.

Martin

Till och med du och jag.

Boris

Ja, framförallt du och jag.

Martin

Det säger själv att vi är väldigt intresserade, men det finns också ett stort marknad bortom oss.