Martin

Åklagarna överklagar domen mot den svenska programmeraren Ola Bini som friades i januari i år efter att 2019 i Ecuador anklagats för dataintrång, lever fortfarande under restriktioner som att han inte kan lämna landet och har sina bankkonton frusna. Rättigången har dragit ut på tiden och förhandlingen har skjutits upp flera gånger. Juridisk ombudet i Sverige Thomas Bodström Jag vill säga att det har varit väldigt svårt att förstå sig på det ekvadorianiska systemet.

Ola Bini och hans sorgliga öde i Ekvadordon har tänkt som vi har följt i år och tal. Du och jag Boris har sagt i våra samtal utanför radion gång på gång att vi ska prata om det här i radion. Av olika skäl har det inte blivit så. Jag tror inte vi har pratat om Ola Bini tidigare. Det är en intressant historia av flera skäl. Svenska mannen som greps 2019 för lite mer än fyra år sedan som har suttit fast i den här väldigt långdragna rättsprocessen som blev frikänd till slut för några månader sedan men som nu överklagas det, nu är han kvar.

Nu är Ola Bini kvar i Ecuador på bestämd tid och det har väl egentligen varit hans situation i oförändring. Men man måste gräva lite djupare för att förstå vad som händer här. Annars blir det som i den här Aftonbladet-artikeln som vi har länkat från Bubbla. Alltså det är en svensk som är åtalad för dataintrång. Försök till utpressning mot landets politiska ledning.

Det låter lite skumt men okej, är han skyldig? Kanske, kanske inte. Det finns liksom inget sammanhang här och det är en ganska neutral rapportering. Förutom att man antyder från Aftonbladets sida att det är en svensk. Att det kanske är lite bananre publikvarning på att rättssystemet inte är helt säkert och godtyckliga fördröjningar och sånt där. Men, låt oss prata lite om det här och jag skulle gärna bara säga några ord om Ola Bini till att börja med.

För att sätta in det här i en sorts sammanhang. Ola Bini är en mycket välkänd programmerare, i svenska IT-kretsar så är det ett mycket välbekant namn. Jag känner till... Ola Bini långt, långt innan allt det här juridiska strulet i Ecuador. Han var lite av en legend på it i Stockholm i 00-talet, eller it i Sverige och världen generellt.

Han var en ung, oerhört briljant person som gjorde väldigt balla saker och han var en av få svenska programmerare i den generationen som var namnkunnig i kraft av häftiga tekniska saker han gjort och uppmärksammade internationellt och så vidare. Jag tillhörde samma generation, absolut inga jämförelser i övrigt.

Jag och Ola Bini är faktiskt födda samma år och han var en av dem som bidrog till att hålla sådana som mig ödmjuka. Ibland tyckte man kanske att man var ganska ball men man var ju inte i närheten av att vara Ola Bini. Jag hade särskilt en person i min närhet, en person som var lite äldre och som ibland fungerade som en mentor för mig. Som brukade påminna mig om det här. prata med mig om Ola Bini och berätta om hans bedrifter och det ena.

Jag kan eventuellt beröra det senare. En sak som jag uppmärksammades på den tiden då, han jobbade på ThoughtWorks som var ett väldigt välkänt, respekterat, internationellt konsultbolag. Jag vet inte exakt hur det gick till men jag tror att det var i samband med att de startade sitt Sverige-kontor och att Ola Bini var en del av det från början. Kanske att de byggde det kontoret kring honom och det särskilda projektet som de upplever.

Han var mest känd på den tiden för att han var en av de huvudsakliga utvecklarna av någonting som kallas för JRuby. JRuby var en väldigt spännande teknik för många av oss på den tiden. Jag ska inte bli för teknisk, men JRuby är en implementation av Ruby för JVM. Ruby är ett programmeringsspråk och JVM är ett system som kör program skrivet i ett annat programmeringsspråk som heter Java.

J-Ruby är ett system som gör att man kan köra Ruby-program i miljöer som är byggda för att köra Java-program. Det kanske låter som en massa tekniskt mumbo-jumbo, men saken är den att det här var någonting som hade rätt stor kulturell betydelse. I många fall också en stark personlig betydelse på grund av vad Ruby respektive Java är. Ruby är ett språk som är Det var absolut ungdomligt och hippt.

Det är ett språk som är designat för att göra saker och ting roliga. Njutbara för programmeraren. Många, inklusive jag själv, hade en preferens för att jobba med Ruby. På många sätt av estetiska skäl, kan man säga. Kanske av ergonomiska skäl. Det kändes bra för programmeraren helt enkelt. Java är på många sätt raka motsatsen. Och det var absolut inte ungdomligt och hippt. Det var gubbigt och mossigt. Det var inte njutbart och roligt.

Väldigt få personer tyckte det var njutbart och roligt att programmera Java, utan det kändes onödigt krångligt, tråkigt och väldigt, väldigt ohippt. Men Java var det dominerande språket som stora organisationer använde. Av samma skäl som att stora organisationer tenderar att fatta ganska fyrkantiga, irriterande beslut om alla möjliga saker.

Men då dök JRuby upp, som innebar att du kan skriva program i programmerarens hippa favoritspråk Ruby. Och köra dem i den här mossiga, gubbiga Java-miljön som var obligatorisk på det ohippa storföretaget som programmeraren jobbar på. Man kunde sälja in Ruby internt för att Ruby nu bara var ett lager ovanpå JVM som man redan använde för allting.

JVM betyder Java Virtual Machine. Det är en mjukvara som tolkar och exekverar Java-program. Och tack vare JRuby, bland annat Ola Binie, så kunde JVM också kunna använda det. JVM är nu också körd. Okej, nog med allt det där tekniska men den poängen försöker jag inte teknisk utan mänsklig. Nämligen att Ola Bini var en hjälte för mig och många andra. Hans arbete med J-Ruby gjorde att vår arbetsdag kunde bli mycket mycket roligare.

Han gjorde det möjligt för oss att smuggla in roliga verktyg på tråkiga organisationer. Jag själv och alla jag jobbade med visste vem Ola Bini var. Vi läste hans blogg. Vi lät oss utmanas att tänka mer sofistikerat kring programmeringsspråk. Han var väldigt intresserad av metaprogrammering och skrev om det och utvecklade egna programspråk.

Jag minns att jag och en kamrat satt oss ner ett antal kvällar för att lära oss ett programmeringsspråk som Ola Bini hade utvecklat som hette Ioki, som är teoretiskt intressant och väldigt bra. Vi lärde oss mer om metadprogrammering, att skriva programkod som genererar programkod. Så han var en närvarande. Jag tror aldrig att jag träffade honom egentligen. Åtminstone så snackade jag aldrig mer om honom.

Jag tror jag såg honom i förbifarten på någon konferens, Mingell i Stockholm och sådär. Då kunde man berätta för kollegorna nästa dag att jag såg Ola Bini på ett ställe. Hur som helst, jag ville bara ge lite personlig bakgrund och säga att det här är en person som jag känner till. till namnet och hans gärningar sen länge. Han var en berömd och respekterad person i kretsar som jag rörde mig i. Långt innan den här dramatiken kring åtalet i Ecuador och så vidare.

Så, vad var det som hände i Ecuador? Var det så att den här briljanta programspråksutvecklaren plötsligt slog in på brottets bana i ett oförhoppandes och blev någon sorts skum cyberbrottsling? Man kan ju nästan misstänka det när man läser Aftonbladet. Så, ja men vi vet inte. Kanske, kanske inte. Men det som hände långt innan dess och det som är intressant är att Ola Bini gick i en mer politisk riktning.

Han rörde sig bort från en renodlad tekniska sfär. Han hade, som jag förstått det, varit en politisk medveten person länge och aktivist. Och det var ganska välkänt i branschen. Jag hörde anekdoter om det, om att minne den här killen som var lite grann mentor till mig och pratade med mig om Ola Bini. Han brukade säga att, ja du Martin med din jävla libertärnismer. Du snackar med Ola Bini, han är jäkligt smart. Han skulle plocka isär de där bitarna på nolltid.

Så jag visste att han var politisk och eventuellt inte libertarian. Men från 2013-2014 så verkar det som att han gick all in på den sidan av sitt arbete. Det här var ju Edward Snowden-eran, åren precis efter Edward Snowden och alla avslöjanden. Det blir ju en vändpunkt för många på många sätt.

Jag vet inte att Ola Bine fick en impuls av just Snowden, men det är en gissning i alla fall att det kan ha varit en faktor. Hur man hand dedikerade sig till att jobba med kryptografi, anonymitet, integritetsskydd och så vidare, både genom att utveckla tekniska system och på andra sätt. Bland annat då så skickades han till Ecuador. Han fick uppdrag i Ecuador via sitt arbete på ThoughtWorks.

Där sägs det att han blev en rådgivare till regeringen i Ecuador. och hade inflytande på deras policies som vid det tillfället ansågs vara särskilt framsynt där i avseendet. Lagar för att skydda folks dataintegritet på internet och sådana saker. Och så småningom gick han över till att jobba för en NGO som sysslar med den typen av frågor. Så han gick över från den kommersiella sektorn till en mer ideell sektor för att fokusera på de här sakerna och han stannade i Ecuador.

Men den andra stora saken som inte nämns i Aftonbladet det var att Olabini jobbade med Julian Assange. Jag vet inte exakt vad de gjorde men det verkar vara klarlagt att de kände varandra. Det har rapporterats i tidningarna vid det tillfället att Ola Bean hade varit och hälsat på Sarnsch flera gånger i Sverige. på den ekvadorianska ambassaden i London där Assange var fastig.

Sju år var han nu satt i det här huset. Jag vet ingenting om det här, men det skulle inte vara minsta förvånande om de här två var nära medarbetare. Olabini framstår som precis den typen av person som skulle kunna vara en del av den inre kretsen kring Assange och Wikileaks. Alltså supersmart, superidealistisk, oerhört duktig tekniker. Den här kopplingen till Ecuador är ju väldigt intressant.

eftersom det var Ecuador som tog Assange under sina vingar och alla det där och Olabini sökte sig dit. Jag vet inte exakt vad kopplingen är men den mest anmärkningsvärda detaljen i alltihop, den enskilt mest intressanta faktumet i all historien, det är att Olabini greps i Ecuador den 11 april 2019. Det var samma dag som Julian Assange överlämnades till brittiska myndigheter, efter att ha suttit på Ecuadorianska ambassaden i sju år.

Myndigheterna i Ecuador sa också att Bine misstänktes för att ha med Assange att göra. Han åtalades för något annat. Vi kan komma till det. Det är lite grumligt vad som hände i den här vevan. Jag vet inte om någon vet. Jag vet inte vad som hände men min bild av det är ungefär så här. Assange hade fått beskydd av, han var ju liksom jagad internationellt efter livsdöden, alla visste att USA ville återhämnas från WikiLeaks.

Men han hade fått beskydd av Ecuadors dåvarande president Lenin Moreno. Men Moreno bytte fot och det var en del av en sorts övergripande rörelse som jag uppfattat i alla fall. Jag tror vi pratade lite om det här också när det begav sig i radion att han blev mer och mer USA-vänlig. Han vände sig bort från de här latinamerikanska sammanhangen och läser Maduro och gick mer mot en USA, en proamerikansk hållning.

Det är väldigt lätt att tänka sig att amerikanerna i samband med det här gjorde påtryckningar. Kanske ställde som ett av sina krav att vi kan göra de här sakerna som vi vill men då får vi överlämna Assange. Assange som amerikanerna hatar och som de vill sätta bakom galler och vatten och bröd, helst på Guantanamo antar jag. Och till slut spelade Lenin Moreno det kortet. Och det var då den 11 april 2019 då han lät brittisk polis gå in på ambassadorn och hämta Assange och samma dag då ekvatoriansk polis grep Olabini.

Så att enligt min mening, jag har ingen särskild insikt i det här förutom det som skrivs i tidningarna och jag spekulerar men, ärligt talat, det kan knappast råda någon tvekan om vad det här egentligen handlar om. Olabini är eller var eller ansågs vara en del av Assange-kretsen. Eventuellt en väldigt nära och väldigt viktig medarbetare till Julian Assange. Och Assange är som bekant en av de absolut mest fruktade rebellerna mot hela det globala systemet.

Och som jag ofta pratar om tidigare, en av vår tids stora hjältar som just nu verkar vara på god väg att dö en långsam och tydöd i diverse fängelser. Just nu, det senaste jag vill ha ett handöppning om är Han har överklagat beslutet, man fattar beslut om att utlämna honom till USA och han har överklagat det och så vidare. Så han är fast i sin egen evighetsbeslutning. Och Olabini, jag tror att det är rimligast att tänka på honom som en annan hjälte av samma typ.

Han betalar ett högt pris för sin aktivism, för frihet, sitt motstånd mot statlig övergrepp. Eventuellt är han en spelbricka i spelet kring Assange. Att de utsätter honom för den här långdragna rättprocessen med, som det verkar, totalt påhittade anklagelser. Jag har inte sett några som är så skäla att ta det här på allvar, utan det är en riktigt påhittad farsteaterföreställning i rättssalen.

Och framförallt verkar allting behandlas med att hålla någon på halster och kontroll på honom. Hålla honom i husarrest i tiden han stannar i Ecuador och så vidare. Och de kan säkert dra ut på det här i hur många år som helst. Tills USA har fått sin vilja fram med sånt skulle jag tro. Tills de har liksom, Assange sitter på, Guantanamo och WikiLeaks är helt utrederats. Ja,

Boris

men det är vad som kommer hända. Det finns ju inga tecken på att någon större kraft är beredd att ingripa till vare sig Binis eller Assange. Fördel, definitivt inte Sverige som har en koppling till, mildt uttryckt en koppling till Bini och definitivt det. är ansvariga för i grund och botten för Assange-situationen.

Martin

Ja, det är intressant. Sverige är ju det näst mest framträdande landet i hela den här historien efter Ekvator. På grund av att det svenska rättssystemet har möjliggjort hela den här katastrofen som vi träffar för juryn Assange. Det har vi pratat desto mer om. Det skrivs en del om Moulabini i Sverige. Det ska man ju säga. Aftonbladet rapporterar lite nu. Det skrivs och pratas lite, men jag kan tycka att det är gott om det skrivs och pratas.

lite mer i en så pass anmärkningsvärd situation. Samtidigt så antar jag att det kompliceras av att, som jag uppfattar det i alla fall, återigen, jag gissar och spekulerar, men jag tror att det kanske finns saker i den situationen som Ola Bini inte vill slå på stora trumman om. Kanske kopplingarna till Asuncio och WikiLeaks och sånt där, det kanske inte är till hans fördel att lyfta fram honom på det sättet.

Vi kan göra det i vår lilla privata podcast idag, men annars så. Kanske det inte är opportunt för hans rättsprocess och sånt där. Jag tror att man har spelat ner kopplingen till Assange. Mm. Jag vet inte Boris, skulle Sverige kunna göra någonting? Kan utrikesdepartementet göra påtryckningar och försöka få loss Holabini? Gör de någonsin sånt i andra fall?

Boris

De lyckas ju aldrig. Eh... Någonsin verkar det som, vad ska jag säga. Den här Iraken med dubbelt medborgarskap. Vetenskapsmannen han blev ju hängd i fredags eller lördags i Iran. Du har ju Chibi och andra, folk får sitta ganska länge alltså. Du har de här kinesiska dissidenterna.

Det är... Sverige är inte speciellt... Ett, man kan diskutera om Sverige ska ingripa en del av fallen. Två, oavsett vad så är det ju uppenbart att svensk medborgarskap inte är mycket värt ut i världen. Och all den här goodwillen som... Som den forna regeringen sa att vi hade ut i världen för att Sverige är så jäkla gott och fint och omtyckt. Den har inte hjälpt någon. Oavsett hur mycket pengar som Sverige har ströslat över landet.

Martin

Precis den moraliska supermakten, det Sverige är, är ju Onkel Sams allra ivrigaste lilla stövelslickande lakej.

Boris

Ja, alltså det finns väl få länder som har hjälpt till så jäkla mycket för att, eller det finns inget land som har hjälpt till så mycket för att knäcka SANS som Sverige. Det är åklagarna som har fortsatt göra karriär och det är en polis som... Förfalskare är det första.

Anmälan är numera gått ur tjänst och är numera dragqueen-person. Och kompis med Fredrik Fedderley förresten. Alltså, det är så sunkigt alltihopa.