Martin

Lars Anders Johansson Lars Anders Johansson på Smedjan har skrivit den här krönikan som tar avstånd i Pridefestivalen.

som är någonting som pågår, jag tror just nu, i Sverige. Det var någonting som jag och Sofia reflekterade över när vi var i Sverige för några veckor sedan. Vart man än gick, vad man än gjorde, hur ovillkommande den kunde tyckas, så bara ett par regnbågsflaggor, absolut överallt. Alla som bor i Sverige vet ju vad jag pratar om. På varenda företag, varenda restaurang, varenda tunnelbane-vine, Arlanda Express hade...

Vi hade någon Pride-kampanj när vi åkte tillbaka från flygplatsen. Allt, allt va. Det finns nästan inte ett annat företag tror jag i Sverige som inte ska köra regnbågsflagga och Pride-propaganda. Några andra exempel som Lars Anders tar upp och ett av dem har jag märkt till själv faktiskt. Under vår Sverige-resa har bensinmacken Prem minskat kötthalten i sina korvar och de anger att det är så.

Ja, det har jag. Det har inget att göra med att spara pengar utan det är enbart att göra med att man vill rädda klimatet. Exempel är otaliga, vem som helst kan ge tusen exempel på den här typen av P.K.

signalering som företag sysslar med. Som Lars Anders Johansson skriver så är ord som samhällsengagemang och medvetenhet som man använder i de här sammanhangen. Så här skriver Lars Andersson, de är sedan länge etablerade kodord för sociala medier. eller progressivitet. Mångfald och jämställdhet är i det progressiva läget endast intressanta om de kan användas som murbräcka för att få in fler vänsteraktivister på attraktiva poster i näringsliv, politik, kultur och media.

Det är så dynamiken slutar det handlar om och det är därför de här sakerna sprids så mycket och det är också därför som ingen jublar över att neanmoku Saboni blir partiledare. trots den oerhörda mångfalden i hennes profil. Och ingen tycker det var bra att Storbritannien hade en kvinnlig premiärminister på 80-talet och så vidare.