Button-svg Transkribering

80 % av de utomeuropeiskt födda i Filipstad går på socialbidrag

Martin

80% av de utomeuropeiskt födda i Filippstad går på socialbidrag. Kursledare Jasmin Isak beklagar sig över att det inte finns jobb till de som inte har någon utbildning och inte kan prata svenska. Sedan 2007 har socialbidragen ökat med 520% i den lilla orten. Och nu väljer man om hjälp då man inte tycker kommuner är bra.

där det fanns bostäder ska bekosta den stora invandringen 2015. Det är en väldigt spännande följetong som har varit i svenska medier den senaste tiden om just Filippstad. Jag frågade dig Boris tidigare om du har snappat upp den här Filippstad-vågen av rapportering och du sa att du inte hade sett, insett så mycket av den i alla fall.

Nej. Men det är någonting som först har hänt i lokala medier i Värmland och sedan har plockats upp av alternativa medier. och till exempel Tino Sanandadia har skrivit mycket om det och sådär. Och Aftonbladet gjorde ett reportage som det tror satt igång det här lite mer i mainstream. Och sen har Anna Dahlberg skrivit i Expressen och sen fick det ny fart tror jag när Fokus, tidskriften Fokus, gjorde ett reportage någon gång i slutet av april.

Och nu rapporterar även SVT med den artikel vi tittar på här. Skyhög arbetslöshet bland nyanlända. Larm i Philippstad. Men det är en väldigt märklig historia. Filippstad är en sån här lugn, liten, gammal industriort som är på Dekis efter att gruvindustrin som fanns uppe norr om Filippstad inte var en grej längre. Nu har man egentligen bara en stor arbetsplats tror jag och det är den gamla Knäckebrödsfabriken som tidigare hette Vasabröd och numera ägs av Barilla.

Som ändå är världens största Knäckebrödsfabrik och där en väldigt stor del av bygden jobbar. Det var som någon sa på BBSN som kan området. att om Knäckebrödsfabriken lägger ner, då blir Filipstad som Detroit över en natt. Men det är inte det värsta problemet de har i Filipstad nu, därför att under de senaste 5-10 åren så har man tagit in enormt mycket invandrare, så kallade flyktingar.

Och nu är situationen så att Filipstad har 1800 invånare, och av dem så är 2300 flyktingar. Och en kommunbyråkrona. påpekar i den här afterbirth-reportagen att det här är samma andel flyktingar i befolkningen som i Libanon. Och det är alltså mer än en femtedel av befolkningen som är flyktingar. Och av dem så är det nästan ingen som jobbar.

80% står det i rubriken här. Men tidigare siffror jag har sett, det var bland annat att efter den initiala etableringsfasen när de kommer från utlandet till Philippstad, så har man en del flyktingar som är flyktingar. Det är då etableringsfasen där staten betalar för de här människorna i två års tid med etableringsstöd. I teorin är det tänkt att efter de här två åren ska de klara sig själva.

Då ska de vara redo att skaffa jobb eller nåt sånt där. Lära sig lite svenska och skaffa något jobb. Men i praktiken så var det så att 98 procent behövde social hjälp efter att etableringsfasen tog slut. Så 98 procent av fallen så funkar inte det systemet. I samma artikel ser man det som ett stort framsteg att man har fått ner den siffran till 90%.

Bara 90% behöver social hjälp. Filippstad får 250 miljoner per år via kommunala utjämningssystemet. Men nu slår de larm och säger att vi måste ha minst 50 miljoner till. Filippstad är en intressant exempel, och det är inte bara Filippstad. Det finns även andra liknande orter. En som har uppmärksammats på senaste till exempel. Först av Samtiden och sen av Expressen är ett ställe som heter Strömsnäsbruk.

Där man har ett liknande problem. Det är enormt mycket araber och invandrare som har flyttat in och förändrat ganska mycket hur det ser ut där. Dessutom i Philippstad finns det andra sådana här pikanta detaljer. En sak som jag verkligen fäster mig vid. Jag ska citera nu från Aftonbladets reportage. Jag tycker det är ett fantastiskt stycke det här. En av stadens kändaste invånare var författaren Sven Stolpe.

Katolik och ständigt ilsken högerdebattör. Hans stora vita tvåvåningsvilla på Allégatan är numera moské. Ganska sliten med färgen flaggande från inertaket och utkyld. Där träffade jag Abdi Ahmed som bott fem år i Sverige och Josef som varit här i fyra. De kämpar med språket. Josef tittar på barnprogram på tv för att lära sig svenska.

Abdi Ahmed. Men säger att han tittar på rapport. De säger att moskén har 300 medlemmar. Kanske 20 har arbete. Du bandrar. Praktik, socialen, etablering, säger Josef. En fantastisk ögonblicksbild av hur det funkar i Sverige nu för tiden.

Boris

Ja, man kan ju bara... Det är så pass trött, men... Man kan ju... Alltså, en sak kan man ju skjuta in sig med en gång. Det var att säga, liksom, att de två de pratar med kan... Det är väl bara att vi utvisar dem, helt enkelt. Av... Man måste kunna stifta lag om... Man måste ha möjlighet att utvisa människor för att kunna... kriminell lathet. Alltså om man har bott i landet i fyra av fem år och fortfarande kämpar med svenskan då vill man inte och då ska man bara ut.

Sätta dem i en båt och låt dem ro mot Danmark eller vilket fall man vill. Det är liksom en jävla förolämpning. Vi ska hålla folk under armarna och i liv som inte ens ska få fyra år lära sig landets språk.

Martin

Jag håller med dig. Det är en otrolig, otrolig fråga. Särskilt när det är uppenbart att språket är absolut nödvändigt för att få jobb. Det är också en sån här sak som det pratas mycket om i de här sammanhangen. Bland annat har Tino Sarnandad gjort en väldigt fin insats i att påpeka orimligt det. Helt enkelt säger man så här att de här människorna som kommer har ju arbetserfarenhet. De har gjort saker i Somalia och så vidare. Jobbat som snickare i Somalia eller vad det är för någonting.

Kan inte de bara jobba med det i Sverige? Måste de lära sig svenska för den saken? Snickare gör man ju med händerna, säger en av de här personerna i reportaget. Och gör det! Som bland annat Tino för tjänstfullt har påpekat så är det inte så det funkar längre. Även jobb som man förr i tiden tänkte på som enkla, de är inte så enkla längre. De kräver mer av tekniska färdigheter, mer av kommunikation och så vidare.

Till exempel en bilmekaniker är ett exempel som tas. Numera är bilar väldigt datoriserade, man måste kunna ganska mycket om IT. Om man inte kan ha en bra kommunikation med en bilmekaniker så är det en ren säkerhetsrisk. Det är en oerhörd och nedlåtande syn på många av de här yrkena, att språkkunskaper är irrelevanta. Lokala företag, inklusive den stora Knäckebrödsfabriken, skriker efter arbetskraft.

De intervjuar chefen på Barillafabriken. Han säger att det här är hans största problem, att han inte kan få tag på folk. Men det han behöver är ju, jag tror att det kallas för automationstekniker eller något sånt där. Alltså folk som kan serva och felsöka och jobba med alla avancerade robotmaskiner som kör i fabriken. Och då behöver han folk som har det.

har lite tekniska färdigheter och så vidare. Och han har gått så långt att han har startat, tillsammans med ett annat företag, så har Barilla startat en egen tvåårig utbildning på orten för automationstekniker. Men de kan ändå inte få tillräckligt många sökare till utbildningen, de kan inte få den arbetskraft de behöver. Samtidigt som man har två tusen så kallade flyktingar som sitter och kollar på barnprogram på tv och inte ens vet vad de gör.

Boris

Det är alltid så här, när man ställer sig inför ett problem då måste man ju renonsera bort det som skymmer skikten. Uppenbart så har man i Filippstad 2000 människor som skymmer skikten och måste liksom... Det som har 2 000 tiggare i Sverige är att de har en arbetsväg.

Folk kan känna förbannade på rådorna som sitter och tigger under dörren. Men det här är ju... Jag finner det mer uthärdligt när folk som sitter där för rika säger hej till mig än liksom två tusen människor som sitter med utsträckta händer och som liksom bara vill bli födda och gödda.

Martin

Ja. Jag tycker en intressant aspekt av det här är att nästan alltid när vi pratar om de här... nästan apokalyptiska situationer som följer i massinvandringens spår. Där pratar vi om storstadsregionerna, vi pratar om Malmö väldigt mycket. Pratar om Botkyrka och Tensta, Rinkeby och liknande områden runt storstäderna. Örebro har varit på tapeten och så vidare. Och även där så är det, jag tror att Vivalla heter det i Örebro. Ett av de här områdena som är ganska känt.

Men det här är ett exempel på en annan typ av utveckling. Och jag tror att det här är ett tecken i tiden som vi kommer att få se mycket mer av det här. Det är inte en förort till en storstad, eller stadskärnan till en storstad. Det är en liten, gammal bruksort där hela orten med några tusen invånare går under på grund av den här massinvasionen.

Och att man tar in tusentals människor där 98% eller 90% eller vad det nu är måste gå på en massinvasion. bidrag och det knäcker den kommunala ekonomin och man behöver mer och mer hjälp utifrån. Men till slut så kommer karusellen stanna och då kommer det som kommer hända i Filipstad och i Strömsnäs bruk. Det är fullt tänkt på att det blir en ännu värre situation än till exempel i Bordkyrka. Det ändå finns lite säkerhetsventiler i omgivande områdena i Stockholm och så vidare. Men vad händer? Vad händer när det tar stopp i Filipstad?

Boris

Det där är jätteviktigt och. Det har till och med vi pratat för lite om. Det ligger en av de stora farorna. Att man puttat ut de här människorna i Sveriges gamla hjärtland, alltså i Bergslagen. Sådär ser det ut på många orter. Fyra mil från Fyllingsstaden. Det ligger ju med öppna lilla Bresjö där man gör den fantastiska Bresjöblåa Osten.

Där bor 728 människor. För ett år sedan kom det vid 200 flyktingar och tog över kursgårdar och hotell och sådana saker. Jag tänker på hur det ser ut här, för de blir ju totalt dominerande. Alltså, de här... Men det är så jag kommer ihåg också, att i alla de här avfolkningskommunerna i Bergslag, har det ju suttit kommunalråd och välkomnat de här.

Och tänkte att det här är jättebra för byggnad, här kommer det människor som får pengar fastän de inte har. Det här blir ett lyft. Det är jättebra, då kan ungarna gå i skolan och slipper skolan läggas ner. De går i skolan och antagligen läggas ner därför att det är en jävla bråk där. De stora krascherna kommer nog först på smådrucksorter. Men då finns det också möjligheter att det kan tända till att man kan börja driva bort de här människorna.

Martin

Ja, vem vet. Du har ju pratat tidigare Boris om bilmekanikern från Säffle. Ja. Det kanske är någon bilmekaniker, eller snickaren från Filipstad.

Boris

Ja, men runt just Filipstad, och det finns ju många små värmlönska brukshorter med små bilverksstäder där man fortfarande kan laga en Volvo från 1960-talet. De mekanikerna är jättearga så att de rullar snart i kvotés mot Filipstad, de gamla amerikanerna. Det är en härlig bild jag ser framför mig.

Martin

Kan vi inte också ordna någon typ av okult seans för att få kontakt med Sven Stolpes ande? Och få honom att ge en kommentar kring vad han tycker om det som har hänt med hans villa.

Boris

Alltså jag tänkte samma bana nu när du berättade. Jag tror inte det behövs en seans. Det är han kommer tillbaka och som ett mycket överräddgat spöke. Jag tror nog att de kommer få utrymme där. Gamla stolp i villan, där kommer det inte att gå att hålla de fredagspöna.