Martin

EU-medlemmarnas skulder på 12,5 biljoner euro, graft underskattat enligt Eurostat, inkluderar inte åtaganden utanför statens balansräkning, till exempel som borginär för statliga eller privata bolag, ritar om kartan för hur ländernas ekonomier bör betraktas.

Nu Martin, nu får du damma av din tyska här. För att jag har läst den här artikeln från welt.de med hjälp av Google Translate. Jag vet att du pratar ganska bra tyska va? Så du får rätta mig om jag har dragit fler snittsatser. Men artikeln beskriver helt enkelt statistik från Juristat.

Hur ser ni på juristat i då? EU. EUs statistiska centralbyrå kan man säga. Och den här statistiken berättar om om man räknar med medlemsstaterna så kallade contingent liabilities, det vill säga garantier eller ansvarsförbindelser för olika typer av program, som exempelvis insättningsgarantin och då även att man är implicit eller explicit är borginär för vissa statliga och privata bolag.

Så, ja. Är skulderna betydligt större än vad man brukar tala om? Man brukar ju tala om att Grekland har den sämsta ekonomin i termer av skulder till ekonomins storlek osv. Men tar man då hänsyn för de här lite mer exotiska skulderna så ritas kartan om. Dö kanske man kan reagera nu. Det är ju klart att skulderna är större om skiten träffar fläkten så att säga.

Men den har ju inte träffat fläkten ännu, så är det här verkligen relevant? Ja, kanske då kan man nog hädda. Om man ska titta på vilka länder som skulle trilla dit hårdast om väl krisen inträffar. Och gör man det då, tittar man på den här listan så hittar vi Finland i topp, följt av Österrike. Tyskland, Malta och Luxemburg.

Sverige hamnar på sjunde plats. Längst ner i listan hittar vi Slovakien, Tjeckien och Bulgarien. Så återigen visar Östeuropa hur ens lipsten ska dras. Artikeln poängterar dock att många garantier i speciellt Skandinavien ligger på kommunerna istället, så Sverige kanske ska högre upp i listan. Skulle jag tro, det stämmer i så fall.

Tar man med banksektorn, det vill säga de statligt ägda eller delägda bankerna, då sticker istället Grekland, Nederländerna, Tyskland, Sypen och Luxemburg ut på toppen och Sverige hamnar i mellanmjölksterritorium. Martin, vad säger du här? Är det här relevant att prata om överhuvudtaget? Alltså, de här staten har ju lovat en himla massa saker som de ändå inte fullföljer. Så är det verkligen sannolikt att den här datan har någon relevans i en kris? Vad tror du?

Johnny

Ja, det tror jag nog. Alltså om jag uppfattar dig rätt här. Jag är inte säker på att jag uppfattar vart du är på väg med det här. Jag är benägen att tänka tvärtom, att det inte bara är relevant. Det är så relevant att det gör de ursprungliga siffrorna tämligen irrelevanta. Visst är staten ofördrivbar och den bryter under luften, men det finns någonting som staten alltid, alltid gör, när den har åtagit sig att göra det, så är det att spendera pengar.

Vi vet att staten kommer alltid spendera alla sina pengar. Och staten kommer alltid att låna så mycket pengar den kan, och den kommer alltid maximera skulderna, vilket gör att alla produkter... som inte tar det som en premiss kommer att underskatta hur mycket skulder staten kommer att ha i framtiden. Staten lyckas på något sätt alltid underträffa våra förväntningar. Vi vet generellt att stater är väldigt benägna att höja skatter, väldigt obenägna att sänka utgifter i ett absolut krisläge.

Om ekonomin börjar gå så dåligt att man helt enkelt inte kan dra in pengar eller om skattemoralen... gå igenom golvet liksom. Så att staten bara inte kan få in pengar, hur mycket våld den äntar till. Så kommer den fortfarande fort att driva de här statliga programmen. Det kommer ju kanske vara lite fläckvis leverans, att den... Att man kanske minskar kvaliteten på tjänster till hand och håll och så vidare.

Men när hände det senast att staten helt och hållet ställde in ett statligt program och sa att vi ska inte betala ut pengar på det, vi ska inte lägga på det. Nej men nu slutar vi låna upp pengar för det här syftet.

Martin

Nej det händer ju inte. Då ska det till en riktig härnsmältare i så fall. Det är såhär Weimar-hyperinflation eller nånting. Där tågen bokstavligen stannar på statens järnväg.

Johnny

Ja, men staten kör hela vägen in i kaklet. Det är inte någon krasch. Men det är hyperinflation, eller det utbryter krig, eller någonting annat händer. Så att Björk blir mer kvalitativt, snarare än kvantitativt skiftet till något helt annat.

Martin

Men sen, jag tänker med att det måste finnas... så kallade garanterier som startar en krigssituation. Vad ska man säga? Lägger åt sidan. Då ska vi hitta på någon. Om vi tar i Sverige som att Vinnova har garanterat någon lån till något obskyrt genusprojekt ute i skogen. Så det är väl det första man drar bort om SJ-trafiken stannar upp. Det måste finnas en prioritetsordning även inom statens egna logik. Det är kanske precis tvärtom. Ja,

Johnny

du låter väldigt optimistisk på ett sätt. Det låter som att du har väldigt höga tankar om staten och de som styr över staten. Man kan ju tycka att det finns någon rimlighet att prioritera och få tågen att gå eller något sånt där. Men jag vet inte. Jag tror inte att staten kommer att prioritera Vinnovas genusutbildning framför allting annat. Men jag tror absolut inte att du kommer att vara första.

Martin

Nej. Vad tror du är det första hon tar bort? Ja,

Johnny

kanske. Jag menar, det är förmodligen något helt sjukt liksom. Det första de kommer göra är att de kommer höja skatterna så mycket de bara kan. Innan de måste dra ner på utgifter. En sak som stater gör är att de faktiskt kapar betalningar till särskilt utsatta väljegrupper, till egna väljegrupper, för att visa att nu gör det ont i plånboken och i privatlivet för er.

Så nu måste ni rösta på socialdemokrater. Så det kan vara så ibland att nedskärningar i stället för att visa att ni har en rättighet till det. Särskilt riktade till marginalväljare. Sjukt nog. Det finns i alla fall några exempel på hur... I USA till exempel har vi en aktuell diskussion med det här med government shutdowns, som det kallas. Och det är såklart en bluff. Det vore ju alla libertarianers stora dröm om staten faktiskt stängdes ner i några dagar.

Det händer ju aldrig, utan de stänger ner vissa delar och då ser de till strategiskt att dels ha den här skräckpropagandan, retoriken, men de ser också till att visa saker som faktiskt stämmer. spelar roll. kapas så att det kan bli bra artiklar. Tidningarna har skrivit bra artiklar om att nu blir de fattiga människorna utan matskuponger och sånt där.

Det är självverkligen en oerhört cyniskt politiskt beslut. Det är inget som säger att man måste kapa där. Man fortsätter ju att betala miljardbeloppar idag till massa andra delar av statens verksamhet. Det är en sån här fake-nedstängning. Så det är svårt att undvika. att underskatta statens, inte bara dess inkompetens, utan även dess cynicism i sina situationer.