Transkribering
Fredrik Larsson: Trafikverkets Ostlänk havererar innan byggstart, oseriöst att inte utreda alternativ, maglev skulle lösa flera av problemen
Martin
Fredrik Larsson, Trafikverkets Ostlänk havererar innan byggstart. Oseriöst att inte utreda alternativ. Maglev skulle lösa flera av problemen. Det här är en länk från byggmaglev.se, en av de mer sympatiska lobbyorganisationerna i Sverige. Nu råkar det vara så bra att vi har mannen bakom byggmaglev.se med oss i radion. Berätta mer Fredrik.
Boris
Ja, det stämmer bra. Jo, det är så att man vill bygga höghastighetståg mellan Göteborg och Stockholm. Då har man tänkt dra det via Linköping, Jönköping, Borås till Göteborg. Problemet är bara att som vanligt när staten ska göra någonting, då gör man inte det. Man hackar upp det i lite små delar. Första delen man tänker bygga är mellan Järna utanför Stockholm och Linköping.
Och sen har man tänkt bygga mellan Mönlycke och Borås. Vi normalt fungerande människor kommer ju fram till att det är rätt smart att man har spår hela vägen. Men inte Banverket, eller numera Trafikverket då. Vi hackar upp det i lite olika delar. Och sen då när man börjar komma en bit på vägen, då om man kommer fram till Linköping. Börjar minns jag just där vi. Hur ska vi ta oss in till stad? Städstaden ska vi gräva en tunnel?
Ska vi? Ska vi gå in? Ska vi lägga stationen utanför stan eller vad ska göra? Linköpingsborna är naturligtvis galna då, för de vill ha en tunnel. Trafikverket vill inte bekosta den och liknande. Så det gör man här och. Min linje är ju att man ska titta på ska vi göra enormt stora infrastruktur investeringar så ska vi få första helst bygga om. Men. Om det är så att staten ska ändå göra så ska man titta på vad finns det för alternativ?
Vad kan vi göra där borta i Japan? Då har man 50 års erfarenhet av att köra magnet tåg. Nej, inte för att 50 år och köra högastläggs tåg som kanske nå och där så är det privata ger centrala. De kommer bygga en magnet tågsbana för att de har tyckt att det här är en mycket bättre teknik. Vi har inget slitage. Vi har mycket mindre vibrationer. Vi kan åka mycket snabbare och liknande.
Så mitt förslag är helt enkelt att man tar och tittar på. Det finns två olika magnet tågstekniker som är färdigutvecklade och fullt fungerande. De borde man titta på och utreda i full konkurrens mot. Vanliga konventionella högastighetståg som har stora problem med slitage, väldigt dyr att bygga och liknande. Och just det här Linköpingsfallet så skulle man till exempel slippa en tunnel om man skulle kunna bygga upp det på pelar med maglev kvar sin tillstads smitt.
Och den sträckningen har jag ritat ut där och det finns ungefär en byggnad man behöver köpa loss eller liknande för att få det. Och sett ut i Libertarians perspektiv så är det också rätt intressant för man kan bygga magnetspår väldigt enkelt upphöjt. Då istället för att konfiskera någon stäckade bondes åker så kan man hyra några få pelare och dra den där över.
Bonden kan fortsätta bruka jorden. Eftersom Maglev istället för 25 meters bred korridor klarar man sig med 2 meters bred korridor. Då kan man använda befintliga väderrestaurator och liknande för att ta sig in i städer. Ta sig förbi städer, vad det kan vara.
Martin
Vad kommer ni säga att det är lättare att göra upphöjda maglevbanor och att de kan vara smalare än tågspår?
Boris
Det beror helt enkelt på att ett tåg har en axellast på upp till 20-25 ton. Och det ska landa på en yta som är ungefär som en 50-öring. Och sen kommer det här tåget i 300 km timmen så blir det väldigt mycket vibrationer och liknande. Då måste man dimensionera broar och liknande för den lasten. En väldigt liten punktlast som ligger och skakar.
Magnettog har vi ställt en väldigt bred utbredd last och eftersom det är magneter så har det ingen kontakt överhuvudtaget med banan. Alltså kan man gå ner väldigt mycket i dimension. Man pratar om ungefär en åttondel så mycket betong som det skulle kunna gå åt. Och dessutom då eftersom man har både magneter som lyfter och driver framåt och även styrs med sidled kan man göra kan banan luta mycket mer och därför kan man också köra mycket snabbare.
Trafikverket vill ha kurvradier på 7 km och köra i 300 km i timmen. Med Maglev skulle man fixa det 500 km i timmen med 4,4 km kurvradier. Det vill säga man kan bygga mycket mer slingrigt. Fråga...
[Speaker 3]
Alltså, ponera nu att... Nu är ju den svenska... Det finns knappt några svenska entreprenörer och den svenska boligstatistiken har tappat all dådkraft. Men om det inte var så... Och det skapades ett consortium för att bygga maglevförbindelser mellan Gävle och Göteborg. Vad finns det för lagmässiga hinder? Skulle det gå att göra det utan större krångel?
Boris
Det finns den tyska magnetågstekniken. Den är väl godkänd att använda i Tyskland och Europa sedan 1991. Så det är ingen konstighet där. Den japanska, ingen större konstighet där heller. Infrastrukturprojekt har vi historiskt byggt mycket järnväg med privat finansiering.
[Speaker 3]
Jag tänkte mer i termer av, du måste ha grubblat mycket på tillståndsgivande här också. Jag är imponerad att Martin nu crowdfundar in 10 miljarder här. Kommer inte byggprocessen ändå bli jävligt svår som den svenska byggprocessen ser ut idag, där vem som helst kan överklaga hela tiden?
Boris
Det är väl naturligtvis det som kastar kanske bland det mesta pengar och även... Vad är det som tar längst tid? Det är naturligtvis den byggprocessen där med överklaganden och liknande. Det intressanta är att i Shanghai byggde man då 30 kilometer maglev. Det lyckas man byggt. Då hade man en byggtid från kontrakt till rullande bana. Fixar man på 18 månader. Det finns väldigt många fördelar. Man kan bygga barnsegmenten på fabrik och bara köra ut dem på plats och ställa upp dem på pelare.
[Speaker 3]
Med jämförelse så byggdes Tvärbanan mellan Alvik och Solna på fyra år. Och den fungerar fortfarande inte.
Martin
Äntligen en ordentlig utredning av Maglev-frågan i Radio Bubblan.
Boris
[Speaker 3]
Jag vill bara säga en sak som jag tror att det är marknadsföringstermer. Jag tror att ni i den här lobbyorganisationen kan inte byta namn. Maglev låter så förbannat sovjetiskt. Det låter som ett Stalin-projekt. Hur ska vi bygga Maglev?
Martin
Boris
Martin
Ja, men det är ju den här frågan om Maglev-Linbanan som vi har diskuterat tidigare. Du kanske kan reda ut det här. Skulle du ha möjlighet att bygga en sån mellan till exempel Stockholm City och Nacka?
Boris
Sannolikt hade inte det funkat nå vidare. För det stora problemet med all slags linbana, spårtaxi och liknande är att de har ju extremt liten kapacitet. Dyr infrastruktur, liten kapacitet. Jag kollade lite grann igår på gondollifter och liknande. De kan transportera ungefär 2000 exemplar i timmen. Jämför man det med en tunnelbana. Tunnelbanan i Stockholm fixar 11 000 i timmen.
Andra länder, lite bättre tunnelbanan, fixar 20 000. personer i timmarna och just om att man skulle bygga det som någon slags linbana eller liknande är ju problemet med att det går att köra speciellt fort eftersom de här linorna inte styr var och utan då vill man ha en styrbana. Då går man upp då blir man tvungen att gå upp lite grann i dimensioner.
Vad däremot som finns det finns ett antal projekt i Japan. Linnemo i Koreas finns det något kallas råten där man har mellan låg avstånd. Magnetbanor som är mycket enklare i tekniken, billigare att bygga, men de kan byggas i upphöjda. Man får de här fördelarna med lite slitage. Man får fördel med ett väldigt låg ljudnivå. Så de möjligheterna finns ju att bygga bygga en sådan bana med. Kanske får Nacka till Stockholmsytterna liknande.
[Speaker 3]
Men ni har väl ganska långt gångna limbanor planer i Göteborg?
Boris
Nej, det är mycket snack och lite verkstad, precis som alltid i Göteborg. Det pratas om det, men det har inte kommit någon vartfråga. Någon vanande plan är det egentligen.