Martin

Skådespelaren och countryartisten Chris Kristoffersson går bort vid 88 års ålder. Han föddes 1936 som son till svensk far, kanske mest känd för låten Me än Bobby McG, som medlem i bandet Highwaymen och sina skådespelareinsatser. Jag måste erkänna att jag vet nästan ingenting om Chris Kristoffersson.

För mig är han en musiker som gjorde en sorts musik som jag aldrig var intresserad av. Slätstruken och intressant boomer musik. Och alla hans största hits, de låtarna som jag känner igen och hört, 100% av dem har extremt nedstämda, uppgivna texter. Det är riktigt deppigt och kväljande sentimentalt, men framförallt väldigt deppigt.

Och det är även liksom Jag vet inte, i det innehållet Jag är en sån, jag lyssnar på texterna Och det finns en text i musiken Hans mest kända låt, den här Bobby McJill-låten Alla boomer som lyssnar Ni vet ju det här, men Refrängen går så här Freedom's just another word for nothing left to lose Nothing ain't worth nothing But it's free Hans Herman hoppade inte kunna säga det bättre själv Boris, jag vet att du inte lyssnar på Chris Kristofferssons musik.

Du kanske kan berätta om något annat. Det står här i nekrologen i Rolling Stone att Chris Kristoffersson var en renaissanceman. Han var soldat, helikopterpilot, sådana gillar vi alltid. Rhodes-stipendiat, boxare, skådespelare. Det låter nästan som att musiken var det minst intressanta i hans liv.

Boris

Ja, alltså om man tycker... Jag tycker att han kunde ha struntat i musiken. Problemet är att han spelade en väldigt stor roll för countrymusiken. Den har ju alltid varit, eller väldigt ofta så att säga, countryuppgivet sentimentalt och allt har gått åt helvete. Vare sig det är män eller kvinnor som sjunger. Men när Kristoffersson slår igenom så är det ju...

I nekrologerna har han hyllats för att han breddade Cantrins publik och förde texten upp till nya poetiska nivåer. Men som du säger, han förde upp den till nya sentimentala nivåer. Det finns ingen, inte minsta lilla gnista av trots där.

Okej, allt har gått åt helvete, men det skiter jag i ungefär. Det är bara allt har gått åt helvete. Och det är uppgivenhet och ensamhet och övergivenhet. Alltså hans fyra stora låtar här, den som du nämnde, Me and Bobby Becky och sen Sunday Morning Coming Down. Alcalfarsa sitter och tittar på sitt skyldsmässa barn långt bort.

Eller Help Me Make It Through The Night. också såhär, kom så har vi sex därför slipper jag vara ensam. Jag blir inte omvänd. Och sen liksom Why Me som är säkert den mest deprimerande text som har skrivits i inte bara i Countryns historia. Och alltså, jag tror han gjorde han sätt att skriva texterna gjorde Countryn myggd.

Det var där lyftet kom till att country blev mer mainstream i USA och inte bara redneckmusik och bondläpparna utanför storstäderna. Man började lyssna på det i storstäderna också. Hans personlighet gjorde det möjligt att det skulle få ett större emastad.

Och därmed skadade han countrymusiken rejält. Dålig människa alltså. Men däremot så kommer jag inte förbi att jag gillar honom som filmskådespelare. Svårt det där med vågskådare. Men han har faktiskt haft huvudrollen i två av de bästa westernfilmer som han har gjort.

Alltså de är extremt bra till och med. Har ni inte sett dem så måste ni se dem. Det är Sam Peckinpahs Pat Garrett, A Bitter Kid. Det är en mycket ung Chris Kristoffer som spelar Billy the Kid. Den är, som alla Sam Peckinpahs filmer, väldigt bra. Inte bara för att Peckinpah var en riktig libertarian med viss benägning för våldsromantik utan se den.

Och sen det stora, kanske bästa västerfinns som har gjorts, Michael Simenons Heaven's Gate, det där Kristoffersson spelar huvudrollen. Och alltså, han kom ut. Han hade ju en extremt manlig framtoning. Man kan säga att den här filmen, förutom att han liksom skjuter, super och räddar stackars människor bort från onda människor, så lyckas han i en lång scen dansa polka i en lada iförd rullskridskor.

Och kan man behålla sin manlighet under sådana förhållanden, då är man stor skådespelare eller har en stark manlig framtoning. Det är också en fantastisk film som först nu kritikerna har fattat att den är ett mästerverk. 40 år senare. Så de två filmerna och filmprestationerna uppväger i sig att han sabbade countryn. Den hade sabbat sig själv ändå i sin omtid.

Problemet är att han har gjort så otroligt mycket skräpfilmer förutom de här två. Tittar man på hans filmografi så finns det filmer jag aldrig skulle kunna ens... Bara titeln gör att jag inte ser dem. Han gjorde också några väldigt smöriga romantiska filmer på 80-talet som hade stort genomslag.

Och då liksom går vågskålen igen åt fel håll. Så det här att han var väldigt beläst. Soldat som sa, helikopterförare också. bra bakgrund överhuvudtaget men summa summarum så är hans påverkan på amerikansk kultur och därmed på svensk och europeisk kultur negativ trots de här två bra filmerna så att nej han gjorde inte vad han borde ha gjort av sin begåvning

Martin

Chris Kristofferson han han

Boris

Möjligtvis kan man ge honom plus för att hans roll som mentor till Wesley Snipes i vampyrfilmerna Blade-trilogin. Ettan och tvåan är bra, trean är obegripligt dålig. Men där är han, det är inga stora rolltolkar, han är ganska rolig i sin galenskottar måste jag säga.

Martin

Jag hoppade ju över Chris Kristoffersson. förra veckan. Han dog för mer än en vecka sedan. Så vi hade Rudman på bubblar redan förra tisdagen. Där kom jag på andra tankar. Faktum är att jag blev plötsligt väldigt intresserad av Chris Kristoffersson och jag anser nu att han är en väldigt viktig person, särskilt för oss. Kan du gissa varför, Boris?

Boris

Nej.

Martin

Jo, han är ju svenskettad. som alla vet. K2S i efternamnet. Så det kan man ju liksom räkna. Jag visste inte det men nu kunde man ju räkna ut det. Så what? Det jag inte visste det är att Krist Kristoffersson han är ju bördig från Undernäs.

Boris

Du skämtar!

Martin

Hans farfar hette Lars Kristoffersson. Han var ju svensk. Han föddes i Dalarna. I Nås i Vansbro. Men han flyttade till Karlsborg och gifte sig med en flicka från Forsvik, som är i en grannby till under näsfri för er som inte vet dem. Och de två tillsammans flyttade sen till Amerika

Boris

1905. Ja, men det här med vakskålarna, det är...

Martin

Han är absolut den mest kända personen. som undernäsbygden någonsin har frambringat.

Boris

Kommer ni att ha någon slags Kristoffersson-festival på somrarna? Där du sitter och spelar med en Bobby McKee?

Martin

Jag kanske blir så idratvungen nu. Jag kommer att deppa ihop mig. Jag har inte så mycket val.

Boris

Nej, men alltså... Vi måste ha det. Och arrangera detta och så har man utomhusbiomans bästa filmer. Drive in via.

Martin

Det kan vi göra. Vi kan förbjuda me and Bobby McGee att spelas. Vi kan ha obligatoriskt tittande på

Boris

på hans två bra filmer på hans född dag och så tänker jag på helikopterturer också ja, precis man kan aldrig göra för många helikopterturer så att det är jag har med mig en helikopter precis jag får ta en snabb titt där jag ser att han

Martin

föddes den 22 juni Och det är ju festligt, vi kan ha en midsommartradition att man kollar på Chris Kristoffersson filmer.

Boris

Det är dagen efter mig han föds.

Martin

Alltså de här sammanträffandena som vi upptäcker.

Boris

Ja, det är konstigt.

Martin

Ja, mycket mycket intressant. Han föddes en dag... efter dig och han dog en dag innan mig. Inte innan jag dog, men innan jag föddes. Konstiga, konstiga sammanträffande.

Boris

Ja, det här.

Martin

Kan du säga titlarna igen på filmen? Heaven's Gate och Billy the Kid och Heaven's Gate.

Boris

Pat Garrett och Billy the Kid. Den första av Sunpackenpa. Och sen Heaven's Gate av Michael Cimino. Han som också gjorde The Deer Hunter.