Martin

Årets Ig Nobelpris som ges till annorlunda vetenskapliga bedrifter går till studier som kommit fram till att däggdjur kan andas genom anus, att onyktra maskar är långsammare än nyktra, att hårlockar på människor på norra halvklotet generellt lockar sig i samma riktning som hårlockar på människor från södra halvklotet och att skrämma en ko var tionde sekund påverkar dess mjölk men att ha en katt på dess rygg gör inte det.

Ig Nobelpriset, det berömda vetenskapspriset, den tyngsta konkurrenten till det svenska Nobelpriset. Priset som ger sig forskning, som först får dig att skratta och sen får dig att tänka, brukar de säga. Så det handlar ju då om det finns någon som inte känner till Ig Nobelpriset, då får vi säga grattis. Men det är ett pris som hyllar obskyr. Forskning som låter lite meningslös och eventuellt överlag är meningslös men som bland annat representerar akademisk frihet.

Det finns såklart en sund, en viktig tanke där. Det är bara under en hög grad av frihet som man kan få fram verkligt nyskapande och värdefulla idéer. Om en kommitté måste godkänna på förhand alla forskningsriktningar. Då kommer verksamheterna stagnera väldigt fort. Så om man ska ha någon möjlighet till banbrytande upptäckter så måste det finnas både en kultur och en finansieringsmodell.

Som ger forskare möjlighet att syssla med saker som kanske för andra framstår som totalt missriktade. Och det är slöseri med pengar. Man kan också säga att man måste tolerera ganska mycket slöseri. Vara medveten om att... många miljoner kommer att kastas bort på dumheter, men det är det som är lite av det magiska i välfungerande forskningsverksamhet.

Ja, så det är de här dumheterna i viss utsträckning som firas genom Ig Nobelpriserna. Varje år en rad exempel på vad man måste tolerera för att upprätthålla den akademiska friheten. Det är väldigt roligt. Ibland börjar man tänka till och med. Jag har aldrig läst den men priserna delas ut av en tidskrift som heter The Annals of Improbable Research.

Som jag tror publicerar den här typen av forskning förmodligen väldigt kul tidskrift. Jag brukar alltid kolla Ig Nobelpriserna och vi brukar ofta prata om dem i Radio Bula. I år kollade jag för första gången på prisutdelningsceremonin. Deras egen version av den stora Nobelprisceremonin. Har du sett den en gång Boris? I Nobelceremonin.

Boris

Nej, berätta.

Martin

Den äger rum i en föreläsningssal på MIT. Tydligen brukar den vara på Harvard men i år var den på MIT vilket vissa var besvikna på. Det var ganska uppslutpen stämning först i föreläsningssalen. Det första som hände var att... Det var dragspelsmusik. Det satt någon i ett hörn och spelade ett dragspel. En gammal gubbe eller gumma. Det var väldigt märkligt.

Det var det enda som hände på en lång stund. Och sen var det väldigt konstiga tal. Bizarra upptåg. Det lät som att det var mycket gamla internt skämt. Som de förmodligen drar varje år. Intelligent och roligt. Men också studentikost. Och ganska irriterande på vissa sätt. Om man inte är en del av den där kulturen. Men det är också saker som var lite flexiga.

Som att alla Ig Nobel-prisen delas ut av Nobel-pristagare. Så att de hade fem eller sex Nobel-pristagare på plats i rummet. Som var med och spexade och gjorde saker och delade ut priserna. Det är lite kredit med dem. Jag orkar inte kolla på hela. Jag orkar bara bita in i själva prisutdelningen när den väl kom igång. Jag kom till den traditionella delen av ceremonin där en ny skriven miniopera ska framföras.

Och den här gången en miniopera på temat Murphy's Lag som var temat för hela Ig Nobel-fästligheten i år. Så några minuter innan min opera stängde jag av och kände mig lätt sjuk i huvudet för att jag inte hade stängt av mycket tidigare. Det var en inblick i en annan värld, en främjande värld som jag delvis beundrar.

Men som jag inte vill vara en del av och inte vill se för mycket av. Det som är intressant med EG Nobelpriserna är såklart själva priserna som delas ut. Jag tänkte att vi kan gå igenom och prata lite om dem en efter en. Det första priset... Det första priset delades ut, jag vet inte hur ofta de brukar göra det, jag känner inte riktigt igen det från tidigare år.

Men jag ska se om jag kan få upp det, förlåt. Tydligen så delar de ibland ut priserna till jättegammal forskning och forskare som är döda så länge. Det är någon särskild plåg de har. Jag kan ha missat det förut men jag känner inte igen det. Men de delade ut fredspriset. Årets fredspris gick till BF Skinner. Det är den BF Skinner. Alltså behaviorismens fader.

Eller om man inte har talat största psykologer. Och han dog för mer än 30 år sedan. Så det är bara bizarrt att han ska få priset. Men han fick priset då för att han tydligen gjorde någon experimentell studie. För att undersöka. Huruvida man kunde använda levande duvor inuti ballistiska robotar för att styra till exempel en kärnvapenmissil till rätt mål.

Kan man använda brevduvor? Ja, naturligtvis något experiment när man undersöker det. Det fick han fredspriset för. Och sen har vi botanikpriset som går till två forskare som har undersökt imitationsbeteende i en... växt. Det är inte bara djur som imiterar andra djur, växter imiterar också andra växter.

Specifikt så finns det en växt som heter Bocchila trifoliolata som är en klätterväxt. Det är någon sorts lian och en klätterväxt. Den är känd för att den är en unik skicklig imitatör. Och skillnaden då, om jag förstått det här rätt, jämfört med andra imiterande växter, det är att det finns ganska många växter då som kan imitera specifika andra växter, sin traditionella värdväxt.

Och det är alltså de klättrar upp på en annan växt och sen så formar de sina löv så att de är formade precis som löven på värdplantan för att olika typer av växtätande djur ska förväxla de här växterna. Att kamouflera sig kan man säga att man gömmer sig bland mindre ätliga växter.

Men den här Bokilia trifoliolata är känd för att den kan imitera flera olika växter. Forskarna har upptäckt att den här växten har en väldigt generaliserad imitationsförmåga och att den även kan imitera... artificiella växter av plast. Om man låter den här växa ovanför en plastplanta så kommer den börja forma sina löv efter plastlöven under den.

Den har en väldigt smart kamouflageförmåga. Och genom att det är artificiella växter så utesluter man då att det handlar om någon typ av kemisk signalering. Och man utesluter ju också att att det är genetiskt hårdkodat vilket man redan misstänkte då med den här specifika växten men det forskarna säger då att det här måste förmodligen vara baserat på visuella intryck så att den här växten kan se den måste ha någon sorts ögon som gör att den kan se de andra bladen och sedan styra sin egen form efter de andra bladen och det är bokstavligt talat vad de skriver det är abstrakt och det de pratar om på prisutdelnings... Det är ganska mystiskt. Visste du det Boris, att växter har ögon och kan titta på andra växter?

Boris

Den där uppsatsen tycker jag är lite... Jag tycker ibland att de är rätt tänkvärda för de får man bara tänka efter. Men den här tycker jag är enbart korkad. Istället för att utforska än mer på riktigt vad som gör att växter kan imitera. eller utforma utseenden som anpassade till omgivningen. De måste kunna se att det är... Lite för korkat helt enkelt.

Martin

Vad är din alternativa hypotes för att förklara det här beteendet som vexeln uppvisar?

Boris

Jag utgår från att de har sett att... Alltså växter, träd, grästrån, you name it. Jag är inte främmande för tanken på att de kan ta in omvärlden på olika sätt. Men det är en sak att säga att de, alltså det blir förmänskligt om man säger att de ser. Det är inte säkert att, jag tvivlar inte på att träd i en dunge kan, med ett felaktigt ord kommunicera med varandra, men förstå vad som händer när jag kommer med motorsågen.

Det innebär inte att de ser mig, utan jag kan inte sätta ord på det. Jag stämmer bara på uttrycket att de ungefär skulle titta på plastväxeln, ta in hur den är utformad och sen sätta det. Det är helt andra mekanismer och sätt att fånga upp omvärlden.

Martin

Du tror att de inte har ögon utan det är till exempel telepati eller någon annan mekanism?

Boris

Jag skulle finna det rimligare att... Alltså det är svårt att telepatiskt kommunicera med en plastväxt.

Martin

Det som är så lurigt med den här forskningen är att det var en plastdom som den interagerade med. Det är det som är deras barnbrytande innovation som gjorde att de fick Nobelpriset. Jag har en mycket mer prosavisk hypotes. De kanske kan skjuta ner den här på en sekund om jag skulle dra den för dem. Vi vet ju sedan evigheter, alla vet att växter har ljuskänsliga celler. Det är inget konstigt alls. Växter lever på ljus och växter vänder sig mot solen.

Solen rör sig vid himlen och allt det där. Skulle man inte kunna tänka sig att den här mekanismen helt enkelt handlar om samma sorts ljuskänslighet? Det vill säga att om ett blad från den här parasiterande klätterväxten befinner sig ovanför... ett blad från värdväxten då kommer mängden ljus som reflekteras mot klätterväxtens undersida kommer att variera beroende på det underliggande bladets utsträckning.

Så att om det inte är ett blad under då kommer det komma mer ljus som kommer att reflekteras underifrån. Och om det kommer mer ljus där så kommer den växa i motsvarande mån. Medan om det inte kommer ljus, du säger för att bladet är där under, så kommer den växa eller inte växa.

Det låter bara för mig som att det skulle kunna vara samma sorts ljuskänsliga celler och samma sorts mekanism som när en växt vänder sig mot solen. Eventuellt med bara någon sorts minustecken. inverterad mekanism. Men jag har svårt att se varför man skulle behöva hypotetisera en ny sorts cell i ögonen för att få det här att funka.

Boris

Jag är mer till alltså det där kräver ju att vi vet ju inte ens hur plastbladen såg ut om man reflekterar något ljus. Det är mer tilltaland med tanken på att det fanns andra levande växter i det här rummet som växten kunde komma dit. Kan vi gå vidare?

Martin

Det blir väldigt konstigt när man börjar dyka ner i Nobelpriserna. Nästa pris är anatomipriset som gick till ett team som undersökt åt vilket håll hår virvlar sig, alltså mot sols eller med sols. Och de började fundera på samma på norra halvklotet och södra halvklotet. Och det visar sig, mycket riktigt i deras forskning, att På södra halvklotet så är det vanligare att hår virvlar mot sols än med sols. På norra halvklotet så är det relativt sett vanligare att hår virvlar sig med sols.

Boris

Den har jag faktiskt inga kommentarer till.

Martin

Det är särskilt konstigt för det finns ju den här gamla diskussionen om att vatten virvlar åt olika håll. Så vatten virvlar... med sol ner i toalettstolen eller handfatet om det är på norra klotet så är det inre mot sol som det är på södra klotet och så vitt jag förstår så är det där falskt det är inte alls så åt vilket håll vatten vivlar det beror på åt vilket håll, vilken vinkel vattnet har när det kommer ner i tratten liksom.

Men här menar de sig ha funnit ett genuint samband där riktningen på vivlingen faktiskt varierar beroende på vilken vilket halvklot man är på.

Boris

Jag förstod faktiskt inte ens vad de menade med alltså vivlingen på håret. Jag begriper inte termen riktigt.

Martin

Du har ju inte så mycket hår Boris men du kan titta någon gång på någon som har hår. Så kommer du se.

Boris

Ja men hur ser virvlingar, vad menar man?

Martin

Jaha det är bara att hår växer ju. Växer inte spikrakt ut från skalpen. Tyvärr. Det växer ju lite snett utåt åt sidorna. Och i praktiken så blir det som en rund. en rund form. Håret ligger på ett visst sätt och rör sig i en sån rund rörelse runt huvudet. Det som kallas virvlar. Det är punkter kring vilka håret växer runt.

Jag tror att det är bara hårsäckarna som är vinklade på ett visst sätt när de går ut ur huden i skalpen. Och att det blir sånt ungefärligt cirkelmönster. Och de går antingen med sols eller mot sols om det finns en sån rundad rörelse. Det tror jag är omystiskt och kontroversiellt.

Boris

Jag är sällsynt rörlig. Nej, jag fattar.

Martin

Nej, nej. De har inte korrigerat för genetik i den här frågan. Det kan bara vara en fråga om genetik och vilka grupper som bor på vilka delar av jorden. Vissa grupper som har högre tendens mot solsvirvlar. bor i högre utsträckning på södra havklodet. Så det är förmodligen inte så att beroende på vad en och sån här person föds så får man olika riktning på virvlarna.

Boris

Finns det indianskammare som har piggsvinshår som i princip faktiskt står rätt upp och som inte är virvlat? I Latinamerika till exempel.

Martin

Södra havklodet då? Ja. Då kanske de bor precis exakt på en kvartal.

Boris

Ja, en kvartal. Ja, då blir det lagt. Nu börjar jag förstå teorin. Då kan jag ha rätt faktiskt.

Martin

Medicinpriset går till forskare som har studerat placeboeffekten. De hade en väldigt bra idé att de skulle testa vad som händer om vi ger två grupper av patienter placebo. Men i det ena fallet så tillför vi en negativ sidoeffekt, en kännbar negativ sidoeffekt till placebo-pillret. Det du gjorde då var att de blandade i lite capsicacin, alltså chili.

chili hetta kemikalien i den ena gruppen. Så den ena gruppen fick placebo som bara hade ingen effekt alls. Och den andra gruppen fick placebo som hade lite chili i sig, så att det brände i munnen. Kanske i magen. Och jag tror att de sa till patienterna att det var fentanyl eller något sånt där. Att det var någon sån opiat liknande medicin.

Och sen efteråt så hade de också testat om brättade för. de berättade för grupperna om det var om det var placebo eller inte. Och det visade sig då i deras studie att om man får placebo som har en smärtsam sidoeffekt så har den större effekt den starkare placeboeffekt än fake medicin som inte gör det ont att ta. Är du förvånad Boris?

Boris

Nej, men jag tycker det är briljant att det ska användas i stor skala även på verkande mediciner för att just förstärka den psykiska effekten. Det fungerar nog också för de flesta. Om det gör lite ont eller man får någon märklig bieffekt som inte är allt för jävla, men tillfälligt stark smärta i hjärnan, så tror jag att det påskyndar. effekten helt enkelt. Att man tar till sig det bättre. Man ska lida lite när man får medicin. Jag tror att alla mediciner borde ha det.

Martin

Ont ska med ont fördrivas. Ja,

Boris

men så är det.

Martin

Den som vill bli fin han får lida pin. Det finns säkert tio sådana här ordspråk som förkroppsligar samma idé.

Boris

Alla är de väldigt visa. Sen tror jag att det också är så att det är rätt. Förutom att det förstärker... en neddärvd känsla antagligen av att bot ska göra ont så får ju den ögonblickliga smärtan än att glömma det andra problemet för en stund. Det kan också vara bra.

Martin

Exakt, det är liksom en confounding factor det här. Det är också så att om du får en smärtspås så kommer din kropp kanske utsöndra diverse hormoner. Det känns ju lite bra att äta chili till exempel. Man blir kanske lite högre. Man får någon sorts positiv. Folk börjar knarka chili-hetta efter ett tag. För att det utsöndrar diverse sköna hormoner. Så det kanske var de hormonerna som hade den här positiva effekten på placebo. Och då vet jag inte om man skulle kalla det för placebo på samma sätt. Eller om man ska säga att capsaicinet botade det.

Boris

Man kan alltid köra med chili liksom. Var eller?

Martin

Ja. Det är en bra idé. Varför inte testa? Fysikpriset går till en forskare som har demonstrerat och förklarat simförmågan hos döda fiskar. Trout, vad är det? En forell?

Boris

Forell, ja.

Martin

Så han har studerat hur döda foreller simmar. Det låter absolut bizarrt men det är tydligen sant. Jag har slutat läsa alla de här artiklarna. Det är därför jag känner att jag måste prata om dem nu. Jag får läsa igenom dem. Den här fattar jag inte alls. Jag var tvungen att verkligen dyka ner i den.

Fiskar kan simma på olika sätt. Förutom det normala sättet att simma med axiala muskelrörelser som fiskar brukar göra. Det finns något som kallas för Karmangate. Jag har inte sagt det till svenska, men det är ett sätt på vilket fiskar simmar mot strömmen.

De är på väg mot strömmen genom ett kraftigt vattendrag. Då har de en annan sorts kroppsrörelse som är mer hydrodynamiskt optimal för att simma mot strömmen. Men den här fungerar på ett helt annat sätt. muskelmässigt. Den här karman simmet. Och i den här studien så hade de en av de sakerna de gjorde var att istället för att inte bara studera levande foreller så tog de också en död forell hängde upp den på ett snöre och liksom släpade den genom samma ström av vatten.

Och vad tror du de såg? Jo, de såg att den döda fisken gjorde samma rörelse. Den döda fisken gjorde också den här karmanrörelsen. Det vill säga, även en död fisk kan simma mot strömmen. Och den intressanta slutsatsen av det här då, för folk som är väldigt intresserade av forelders autonomi och muskulatur, det är då att levande fiskar kan förmodligen göra det. De kan göra det här särskilda sättet att simma mot strömmen.

De kan förmodligen göra det utan att använda sina axiala simmuskler. Så det är förmodligen någon typ av evolverat trick som gör att de kan alstra själva vattendraget för att låta kroppen snärta runt i den här strömmen. Och kanske inte simma snabbt framåt, kanske inte såga framåt, men åtminstone inte åka bakåt särskilt snabbt för att man har den här väldigt smarta rörelsen. Och att den har en mekanik som kan aktiveras även i en dödfisk.

Boris

Alltså det där vill jag se.

Martin

Jag också, jag fick aldrig se någon video. Det var en tråkig, trist vetenskaplig tycke. Det var inte ens några bilder på den döda fisken. Fysiologipriset gick till en grupp asiatiska forskare. För deras upptäckt att många däggdjur är kapabla att andas genom... sitt anus.

Boris

Den där var ju helt koko alltså. Speciellt det som det är asiater vi pratar om. Alltså det är ju en gammal kinesisk och indisk praktik att anus andas. Det gör man i yoga. Det är väl inget svårt att upptäcka att med lite hjälp kan man få djur att göra. Människor har gjort det i några tusen år.

Martin

Ja, jag tror att det var inga indier med på den här. De heter Kobayashi och Tanaka och Toyifumi och Yoshisawa. Jag tror de är japanare, hela bunten. De kunde inte tillräckligt mycket yoga, det hade de förstått på en gång.

Boris

Det hade jag kollat först.

Martin

De fick den här idén från en fisk. För det finns en sorts fisk som kan göra det här. Och då testade de, ja men kanske man kan göra det i mössa också. Ja kolla, man kan göra det i mössa. Och man kan göra det i grisar. Så att man har utsatt dem då för något. oherligt experiment. Det här såg jag schematiska bilder av. Hur de har gjort det här, jag tänker inte beskriva det i radio. Men de har med två olika metoder. Dels att de har sprutat in syrgas på rätt ställe och dels har de haft en flytande, en oxygenerad, en höglöjligt oxygenerad vätska kan man säga som de har tillsatt.

Och i viss utsträckning så kan möss och grisar tillgodogöra sig det här. Och givetvis så säger man då kanske människor. Kanske även människor i vissa ovanliga nödsituationer. Till exempel för några år sedan när det var mycket coronavirus och folk hade svårt att andas och det var respiratorer och allting. Kanske hade man kunnat använda en teknik baserad på den här upptäckten. För att hantera några av de fallen.

Boris

Det är värre än döden. Jag måste börja träna yoga igen så jag slipper liksom. Så jag kan göra det frivilligt och slipper respiratorn nästa gång.

Martin

Normalt så andas man ju med munnen. Men en annan sak som man ofta gör med munnen är att man talar. Och vi vet att det faktiskt finns väldigt många som talar med den andra kroppsdelen som har nämnts här. Så en slutsats man kan dra tror jag är att de här kroppsöppningarna är utbytbara på nästan alla sätt.

Boris

Ja, faktiskt.

Martin

För vissa människor i alla fall.

Boris

För väldigt många.

Martin

Ig Nobelpriset i sannolikhetslära går till ett team av europeiska forskare. Som har visat att både i teorin och i praktiken så är det så att om man singlar en slant så är det större sannolikhet att den landar på den sida som den hade uppåt från början innan man singlade den. Än att den hamnar på andra sidan. Det är alltså inte 50-50 när du singlar en slant om vilken sida den kommer upp på.

Boris

Nej, men det där är ju en gammal. Det där störde mig att de fick priset för. Det där vet man ju.

Martin

Hur vet man det? Jag hade ingen aning.

Boris

Den mycket vise och framstående matematikern och finansjournier Jim Simons konstaterade det i en uppsats för mycket länge sedan. Och hela hans hedgefondprojekt byggdes, som någon uttryckte, på just den insikten.

Nu minns jag inte resonemangen kring det hela. Men han hade till och med en förklaringsmodell till varför det var så. Så det där är inte nytt. Det är liksom att de kör det där på MIT och ger ett pris till några som... Som inte har läst på och kommit dragande med gamla grejer.

Martin

Det nya här Boris, det är den empiriska studien. I det här fallet så baserar den sig på, jag vet inte, Simons, jag känner till honom. Det vore intressant att veta vad han hade för argumentation för den här tesen. Men här hänvisar de till en matematisk teori som publicerades 2007. Forskarna heter Diaconis, Holmes och Montgomery som presenterar en teoretisk och matematisk modell.

Men det de här forskarna har gjort är att de har singlat slant mer än 350 000 gånger. Och det är dels att de har experimentellt bekräftat... Den här teorin som tidigare bara var en teoretisk, matematisk landvinning.

Och de har fått ett resultat som ligger väldigt, väldigt nära. Den teoretiska förutsägelsen. Den matematiska teorin säger att den sida som är uppåt innan du signar slanten bör vara uppåt när den landar i ungefär 51% av fallen. Och i den empiriska studien kommer man att komma fram till att det är 50,8% av fallen. Det är väldigt nära den teoretiska förutsägelsen.

Boris

Jag ser åter tillbaka, för han var ju väldigt praktisk så här. Så jag kan tänka mig att han kanske inte singlade 350 000 gånger. Men jag tror att han hade ett empiriskt underlag också förutom en matematisk underlag. Och han gjorde det där tidigare än 2007, det är jag säker på.

Martin

Den matematiska teorin är det säkert någon mer än jag som är nyfiken. Jag var tvungen att gräva en del för att jag vet inte om jag förstått det här. Men jag tror att teorin är så här att... Om man singlar slanten på ett perfekt rakt sätt så att den enbart roterar kring en axel där man liksom flippar upp den med tummen. Om den bara roterar på det sättet då är det exakt 50-50 att den landar på vilken sida som helst på golvet.

Men problemet är att om man inte singlar slanten exakt. så får man också ytterligare en rotation i en annan led som de kallar för wobble. Den normala sidan där man tänker sig så wobblar den också lite åt sidan. Problemet med den matematiska insikten är att den här wobblingen förstärker den initiala bias som finns.

Det finns en viss initial bias i att den sidan kommer vara längre upp en större del av tiden för att den börjar. på den sidan. Och det är en baja som förstärks. Så man kan säga att det finns slanten kämpar emot att helt och hållet flippas över för att den roterar i sidled istället för att bara rotera i den andra riktningen.

Boris

Ja, för mig. Jag måste läsa på. Det här måste ju gå till botten på BBSen. Jag har för mig att Simons teori byggde på att om man upprepar det tillräckligt många gånger i tätfullt så skapas luftströmmar som påverkar det hela. Men jag ska läsa på.

Martin

Då måste man singla slant väldigt snabbt. Ja. En sak som de här forskarna säger, de har upptäckt, det är att, det bekräftar då den här specifika matematiska teorin, det är att ju mer man singlar slant, ju fler man singlar, desto mindre... bias blir. Så närmare kommer man 50-50. Och de tror att det beror på att för att man blir tekniskt bättre på att få slanten att singlas utan att den wobblar. Utan att den roterar i sidled.

Boris

Fast man borde bli tröttare och tröttare ju mer man singlar.

Martin

Åtminstone om man gör det så snabbt som Jim Simons. Man ska skapa firblar i luften. Alla slantarna. Men man kan bara göra det om man har så många slantar som Jim Simons och några få till har.

Boris

Det är inte stora, han var fascinerad av de mycket små och omärkliga förändringarna i saker och ting. Jag tror inte det är några borishulkaner han kräver att det ska påverka.

Martin

Nästa pris är kemipriset. Kemipriset där ett grupp forskare använt kromatografi. För att separera brusade respektive nyktra maskar. Och det är. De har helt enkelt gjort det. De har haft maskar. Vissa har fått alkohol. Vissa har inte fått alkohol. Och sen har de använt ett särskilt sort. Kromatografi. Jag har inte hundra procent klart på vad det betyder. Men det är en typ av filter. Som man kan föra vätskor igenom.

Och separera ut saker. Baserat på hur snabbt de rör sig. genom någon typ av medier. Och de använder sådant filter för att separera ut maskar baserat på deras nykterhetsgrad. Det vill säga baserat på hur mycket de rör sig, vilket påverkas av alkoholen. Och sen har vi demografipriset som går till en forskare som har upptäckt att Många av de människor som har blivit berömda för att de har levt längst har levt på platser som har exceptionellt dålig officiell bokföring av födslar och dödsfall.

Det här tycker jag personligen är det mest intressanta, mest användbara och mest omvälvande insikten från årens Ig Nobelpris. Så fort man har hört teorin så förstår man direkt att ja, sådär måste det vara i väldigt många fall. Men det är också det vänder upp och ner på många saker som vi tror oss veta.

Så det finns en idé när man pratar om varför folk blir så gamla. Hur lever de, vad åt de för mat och så vidare. Det kallas för blå zoner. Vissa ställen där det sägs att folk blir väldigt gamla. Och ett sådant väldigt berömt ställe är Okinawa i Japan. Okinawa-ön i södra Japan. Och det är också Sardinien, du kan nämna sig i de här sammanhangen.

Och det finns en ställ i Grekland och så vidare. Och de här forskarna påpekar då att de här ställena är regioner där de har låga inkomster, låg läskunnighet, hög brottslighet. Och om man tittar mer exakt så verkar de ha lägre...

genomsnittlig livslängd än andra regioner i samma land. Men de har en liten minoritet av människor som tycks bli väldigt gamla. Men det är också så att på Okinawa till exempel så har de bara mycket sämre folkbokföring än i resten av Japan. Så att folk registrerar inte när de dör. Efter att man dör på Okinawa så jag tycker att det är begripligt efter att man dör att man inte går och registrerar det av Skatteverket.

Men det som händer på Okinawa och på Sardinien och vissa andra sådana här berömda ställen. Åh du måste äta medelhavsreterna, åh du måste käka grönsakerna du har på Okinawa. Det som egentligen händer på de här ställena det är bara så här osiviliserade, dysfunktionella ställen. Där folk bara inte registrerar dödsfall. Så de säger, ja just det, farmor dog ju för fem år sedan kanske vi ska registrera det. Och så ser det ut som att hon blev över hundra år.

Boris

Den där gjorde mig lycklig. Man tittar på Svenska Dagbladet och hör många reportager från alla de här helveteshålen. De åker ut till och skickar en art och andra och skriver om att så här ska man leva. Det är fantastiskt. Alla blir 122 år. Och så är det här som är orsakerna egentligen. Det här var riktig vetenskap.

Martin

Jag känner att jag har fått någon sorts upprättelse. Jag vet inte från vad och varför jag behövde det. Men jag tycker det känns väldigt tillfredsställande. Att okinaverna och sardinierna. Att de inte är så super. Det är för att jag inte gillar dietråden. Det brukar alltid vara så efterblivna idéer. Om vad man ska äta. Medelhavs dieten. Jag har ätit massa.

Boris

Dränk dig själv i olivolja.

Martin

Ja, olivolja. Och bröd är jättebra. Bröd och fisk och olivolja. Leveret är 120. Avskaffa folkbokföringsmyndigheten Det är också för att Stämma själva hur gamla farbor Jag är 400 år Du är ett specialfall Både om de får göra en separat studie på sen De får fråga sig varför folk I Nävelsjö blir så otroligt gamla

Boris

Precis, vattnet

Martin

Ja, med det så har vi kommit till... Åh, vad bra, nu får vi inspel på BBSen här om wobbling av mynt.

Boris

Ja, vad skriver han?

Martin

Inklusive en video. En viss intuition kan erfaras genom att titta på ett extremfall där en särskilt konstruerad sten som snurras kan ändra sin rotationsriktning på grund av just wobbling. Mycket, mycket bra. Jag måste omedelbart avbryta radiosändningen. Ja,

Boris

vi slutar med den här djurkörn-vobblen. Då var det.