Martin

Etcetera har i år 20 miljoner i stöd och riskerar att nästa år bli helt utan. Och Flamman, Arbetaren och Dagen blir i de några år av med 35-100% av det stöd de får idag. Efter att nytt mediestöd eventuellt trädde i kraft den 1 januari 2024. Etcettras chefredaktör Johan Ehrenberg skriver att liksom andra dagsmedier har vi haft pressstöd.

Men nu måste vi bygga tidningen på helt självständig finansiering. Ja, etc. går igenom en stor ekonomisk kris just nu. Jag vet inte vilken gång i ordningen som de bygger om mediestödet nu. De har gjort flera sådana här reformer på ganska litet antal år. Jag har faktiskt inte satt mig in exakt i detaljerna.

Varför det här slår sig hårt mot etc. och de andra tidningarna. Vad det är som gör att de eventuellt går från då. Jättemycket pressstöd till noll pressstöd till och med. Det låter lite otippat. Särskilt med tanke på att etc. är en koncern som har byggts för att optimera pressstödet. Men när de ändrar reglerna så kan det tydligen hända. Ja, nu måste vi bygga självständig finansiering, säger Johan Ehrenberg.

Försörj oss på ett hedligt sätt. Ställer för snittet på skattebetalarna. Ja, fet chans för att Johan Ehrenberg tänker göra det efter. 40 år av absolut maxad bidragsparasitism. Man kommer att bygga om sin koncern för att maxa den nya sortens mediestöd. Vad som finns nu. Eller hitta på något annat. Samtidigt så måste man ge Johan Ehrenberg att han är en duktig entreprenör.

Även om det är väldigt mycket bidragsentreprenörskap och svåg kapitalism. Så är han en intelligent och innovativ person. Som har kommit på många intressanta affärsidéer genom åren. Och saker som man ofta har knutit kring. Etc. Koncernen. De säljer ju mycket mer än bara sin tidning. De har även. Vad de har. Solpaneler. Och hus som de bygger. Allt möjligt. Intressant. Jag vet inte hur mycket substans det egentligen finns bakom allt det där.

Men ytligt sett så. Det ser lite grann som att de har en sån där futuristisk, socialistisk, mångsidig koncern där. Jag har i alla fall alltid varit ganska imponerad av hur de presenterar alltihopa. Och det är ju Johan Ehrenberg, det är ju hans race. Det är ganska mycket en stor koncern och allt det där. De har säkert jättemycket anställda. Men det är han som är tänkaren och beslutsfattaren.

Det är hans projekt. Så det där är väldigt intressant. Men sen har vi den här andra saken. Som jag tycker är så intressant. Som dök upp. Det var en stor artikelserie. När det har fått mycket uppmärksamhet. Och diskuterat litegrann. På BBS. För precis då när det sätter av sig stora kris. Kommer en gammal vän tillbaka. Från samtidshistoriens dimmor. Vi har inte sett så mycket av henne. På länge. Men hon var väldigt känd på 80-talet.

Hon heter Jenny Ehrenberg. Hon är inte Johan Ehrenbergs fru. Eller hans syster. Eller hans mamma. Utan Jenny Ehrenberg är Johan Ehrenberg. Rättare sagt Johan Ehrenberg är en falsk persona. Som Jenny Ehrenberg dagligen har klätt ut sig till. I 40 års tid. Det är faktiskt så som Johan Jenny Ehrenberg uttrycker saken nu. För det är så han namnges i sin byline.

På Etcetera hemsidan. När han skriver en artikel står det Johan Jenny Ehrenberg. Och det är en väldigt sällsam historia. Jag kände mig förvirrad när jag hörde det här. Det var jag blev förvirrad. Du och jag pratade om det på året. Så jag var liksom lite efter. För min reaktion var ungefär så här. So what? Det vet väl alla att Johan Ehrenberg ibland klär ut sig till Jenny Ehrenberg. Det har ju han gjort sedan 80-talet. Det var några balder i medierna på den tiden.

Och sen har jag liksom antagit. Så har han väl haft ett slags dubbelliv. Där han till och från har tagit på sig smink och damkläder. Och gått runt och kallat sig för Jenny. So what? Det verkade väldigt märkligt att det skulle bli sånt pådrag nu med den här enorma artikelserien och intervjuer och allt det där. Men jag har missuppfattat hela grejen. Du visste allt det här, Boris, men jag har missuppfattat.

Han har inte alls haft något dubbelliv. Det där med Jenny Ehrenberg, det var något han gjorde en gång, 1983. Och sen aldrig mer. Han beskriver själv att han var för feg. Han har också med så här storvulna formuleringar som att fascisterna vann. Saker i den stilen. Han säger också att han var för feg och halvhjärtad. Och att han inte kände sig tillräckligt snygg. Och kvinnlig. Som Jenny. No shit Sherlock.

Men nu. 40 år senare. Vid 65 års ålder. Nu vill han göra om samma repetit igen. Trots att han alltså levt i. 64 och ett halvt år. Enbart som man. Så vill han nu plötsligt börja framställa sig. Som en trans kvinna. Till den grad att han byter namn. Till Johan Jenny Ehrenberg. Och det är en tanke som många har haft. Vilket sammanträffande. Att han kommer ut precis nu.

Med sin ny gamla trans identitet. Å ena sidan var han före sin tid. Väldigt tidigt utom hela transgrejen kan man säga. Samtidigt har han varit märkligt tyst. Där transdebatten har varit som mest intensiv. Och han verkar också ha varit medveten om den problematiken själv. Samtidigt som han har uppenbarligen en väldigt stark ambition. Att nu plötsligt ska han rusa fram och ställa sig längst fram på barrikaden.

Och ta någon sorts radikal transposition. Boris, jag har läst alla de här artiklarna. Det är helt sjukt, men jag tecknade en prenumeration på ett sätt i går för att komma åt alltihop. Så jag har läst på tok för mycket av Johan Ehrenbergs stållerier nu. Jag har en del som jag skulle kunna säga om det här. Men jag tänkte först på att lära över till dig. Jag är väldigt nyfiken på ditt perspektiv.

Särskilt med tanke på att du har varit med längs vägen. Och jag tror aldrig jag har frågat dig om det här förut. Men jag gissar att du även personligen har haft en del med Johan Ehrenberg. Att göra det genom åren. Med tanke på hur mycket ni har överlappat yrkesmässigt. Med vänstern, ordfront. Och natur och kultur och så vidare. Så du känner väl honom?

Boris

Ja, vi stod. Vi stod ganska nära. Tre år ungefär. Han erbjöd mig till och med en gång. Att jag skulle ta över. Efter honom som vd för koncernen. Kring millennieskiftet ungefär. För att han ville dra sig tillbaka. Och bara skriva. Och de andra är ju idioter som han uttryckte i etc-ledningen. Men då hade vi jobbat. Då hade jag samarbetat med honom när jag var på Ordfront.

Flera olika projekt. Men då skulle jag vara just i färd med att starta Kraft och Kultur. Så det var mycket mer spännande tyckte jag. Sen tyckte jag också att de andra i ledningen för etc var idioter. Johan är ju precis som du beskriver. Han är ju väldigt... Energirik och fantasirik och just den här perioden och många år därefter så fanns det ju inte något transit över honom eller kverigt eller någonting utan han satsade ju stenhårt på kärnfamilj.

Vi hade ju ett samarbete när han startade magasinet Familjer och barn och när vi startade tillsammans bokklubben Kanelbullen. När vi sålde böcker till nyblivna mödrar. Han startade en tidning för folk som skulle skaffa torp. Komma ut på landet. Han var superpräktig alltså. Det var en period när han försökte skapa en slags folkhemskt socialism.

Och trädde fram som kärnfamiljskille. Vilket inte alls finns i de här artiklarna han har skrivit nu. Det är den mer allmänna bilden som har satt sig. Inte bara för mig från den tiden. Jag vet inte. Som han haft senare också. Enda gången jag anade. Liksom att. Någon annan sida av honom. Det var just nu. Jag hade ju en bokgrupp också. Som hette Erik och Silla.

Som vi från Nordron drev och körde i. Etcetera magasin. Och då tyckte en dag Johan. Att vi skulle bara sälja. Ska vi inte bara sälja andra produkter. Än böcker också. Sex leksaker. Det menar Dildos och sånt. Alltså lite mer avancerade grejer. Alltså butt plugs till exempel. Jag lyckades avstyra detta. Jag tror det blir svårt att varumärkesätta bokklubben då.

Så jag har varit lite paff när jag läste den här serien. Alltså om hans 40-åriga lidande sedan han var Jenny på 80-talet. Jag tror det finns en väldigt logisk förklaring. Därför att han är ju entreprenör. Och han är ju också en sån som kan statens irrgångar precis. Och jag tror det här är ett genidrag från hans sida. Jag var ute när det här kom och sa att det här är bara.

Han försöker liksom bara göra igen och igen. Och få prenumeranter i tidningen. Precis som förra gången. Jag tror inte det är så enkelt. Man ska titta på mediestödslagen. Eftersom. Jag brukar ofta hacka på den svenska regeringen för att den är så förbannat mesig. Men mediestatslagen, det är Carl Schmitt-lömskt alltså. Jag tror inte en del i vänstern har förstått vad som väntar.

Johan har förstått det eftersom han transar sig nu. Det är nämligen så här att mediestatslagen är nu antagen. Och den innebär ett väldigt stort skifte. I syn på mediestöd. Som man säger. I förarbetenslagen. Så lämnar man det rättighetsbaserade. Medie och press stödet. Det vill säga. Vi är så här stora.

Vi uppfyller de här villkoren. Vi har x antal prenumeranter. Vi har så mycket eget. Genuint material. Egenproducerat material. Bla bla bla. Det står på värdegrunden. Det är demokrater. Det lämnar man nu. Och lagen om mediestöd innehåller mer bara att man ska värna mångfalden och demokratin och lokal och regional bevakning.

Man har alltså ett övergripande mål för mediestödet. Den lagen är antagen. Och sen står det också i lagen att de exakta kraven och de kraftiga kraftiga kraften är inte bara en del av det. kommer att skrivas i en förordning som vi ännu inte vet vad den går ut på. Och det roliga, och det här är ett lömskvarnidrag, det roliga är att en förordning som ännu inte påstås vara skriven men som ska komma vilken dag som helst.

För att få mediestödet så måste man ha uppfyllt villkoren i förordningen under det första halvåret 2023. Så alltså att det är total risk och lätt vilket är väldigt bra och det är ett utmärkt sätt. För de som skriver förordningen om de vill slakta vänsterpressen och lokala sociotidningar.

Vilka tror de kommer att göra? För de kan bara sitta och titta nu. Det här är väldigt odemokratiskt. Vilket är ganska sympatiskt. De kan bara sitta nu och säga att vi vill sluta framman. Vad ska vi då skriva i förordningen? Och så vidare. Det är briljant. Och det här fattar ju Johan. Och han vet att det finns tre fyra vänstertidningar som ligger pyrt till nu.

Då gäller det att avskilja sig. Och... Var särskild. Och vad gör man då? Man kan inte säga att vi är en oberoende socialistiska tidning. Vi måste ha mediestöd. Nej, man måste bli just det. Transrörelsens slagskepp. Och det har man ju blivit. Man har en chefredaktör som har bytt namn också. Hos Skattemyndigheten. Han heter ju nu Johan Jenny på riktigt.

Och det där tror jag man hoppas. Att de ska vara så mesiga. De som skriver förordningen. Så att vi kan vi vill inte ha hela liksom hbtq-rörelsen på oss så att en pride-parad tågar in i kansliet här. De får behålla pengarna men vi slaktar flamman och arbetaren. De får inga pengar. Det är vad jag tror kommer att hända. Och jag tror att det är ett genidrag.

Martin

Wow, jätteintressant. Jag har försökt lägga det här puzzlet och förstå vad det är som händer. Någonstans, det är så uppenbart när man läser de här artiklarna att det inte är att det inte är liksom genuint själva transgrejen som man håller på med. Jag skulle kunna lägga ut texten om det men jag har funderat på att göra det här tror han att han ska liksom att han ska vinna på det här att han ska, vilken sort fördel vill han ha och det förklarar så mycket mer att det handlar om den här mer tekniska, byråkratiska aspekten snarare än att vinna sympati.

För sin personliga situation. Vilket han inte kommer göra. Tror jag. Med de här utspelen. Därför att om man tittar på det. Från ett transperspektiv. Men om man tittar på själva transgrejen. Håller på med. Så är den ju otroligt konstig. Den är otroligt märklig och anomalisk. Det är patetiskt. Pinsamt. Opassande. Och det är obegripligt.

Initialt tyckte jag det var obegripligt att Johan Ehrenberg som ändå är, som jag uppfattar en briljant person. På många sätt osympatisk, men för allt i hans åsikter. Han är en av sin generations skickligaste medieentreprenörer, utan någon som helst tvekan. Politisk kraft i årtionden vilket innebär att han är väldigt slug. Absolut ingen dumskalle. Det är märkligt att tänka sig att han inte förstår hur patetiskt Det här är.

Och jag pratar alltså inte om transgrejen. I allmänhet här. Jag säger inte att transsexualism är patetiskt. Och pinsamt och opassande. Det är en annan diskussion. Och jag har en mycket mer nyanserad uppfattning om det. Jag är ju ingen antitrans person. Jag har aldrig varit det. Men. Det vi ser här i artiklarna. Det är hur han. Inför öppen ridå. Brottas. Med saker som folk normalt blottas med.

När de är tonåringar. Han är precis lika osofistikerad. Och förvirrad. Och känslomässig som en könsvilsen tonåring. Det är precis det han målar upp i de här artiklarna. Vilket är helt sjukt. Om man tänker sig att det här faktiskt handlar om. Att han ska presentera sig själv. Han ska äntligen presentera sitt sanna jag. Som är det han säger på ytan. Men det blir mycket mer rimligt.

Om man tänker sig att han försöker presentera. En sorts. transpositionering gentemot människor som egentligen inte vet ett smack om trans, men som är politiskt korrekta. Precis.

Boris

Och du har säkert märket till att han angriper ju inte bara, liksom säger ju inte bara att fascisterna vann och gjorde honom rädda, utan stalinisterna vann också. Och här kommer det riktigt eleganta stilettsticket. Han har ju en stor del av... Tredje artikeln tror jag. Han har ju en lång uppräkning på alla.

Han angriper ju vänstern. När det var transfobisk. Och det har jag hört lite briljant där. Jag har inte till och med till den där vänstern. Jan Gejo, Åsa Lindeborg, Kajsa Ekes Ekman och ett tiotal till. Transfobiker hela bunten. Så att han liksom kapar förtörjningen till gärna medarbetare till och med. Det är så kallblodigt på sitt sätt.

Martin

Ja, det är verkligen kyligt. Och jag noterade att han plockar upp vissa av de här namnen och använder dem som synonymer till transfobi. Rätt var det så kommer en Kajsa. Skriver han i en av andra damerna. Nu är ju hon visserligen en välkänd transfob då, men ja, samtidigt det är ju en Det är en väldigt speciell balansgång han går för att hela det här transfenomenet och transdiskussionen.

Det är en väldigt, jag vet inte vad jag ska säga liksom. Men det är en viktig diskussion som pågår, som har väldigt stor betydelse just nu. Och som förs såklart på ett väldigt misslyckat sätt. Men som griper in i väldigt många saker som är genuint viktiga. Och hela transfenomenet som vi pratade om tidigare flera gånger. Explåteras av...

Av krafter som håller på med riktigt sinistra saker. Jag tittar ju in och jag har inte sett det. Jag har inte läst artikeln. Men jag såg precis nu. Johan Jenny Ehrenberg och hans nya märkliga androgyna. Om man kan kalla det för det. Uppenbarlse. Hans byline. Han säger såhär. Kommer inte till mig och prata om att transrättigheter skapar våldtäkter i dörrsrum. Och det han för fram är liksom en otroligt korkad.

linje i den här frågan. Antingen så saknar han eller så låtsas han som att han inte har ens basal förståelse för de olika begreppen som är involverade. Han är liksom då som ett barn, som en tonåring som är så här nyfiken och vill utforska en eller annan feminins sida av sig själv. Och det är också en eller annan infantil aspekt av det han håller på med.

Det är hur otroligt snabbt som han hoppar till och könsbyte. För det är ju normalt sett en mer komplicerad process. Det är inte så att så fort man börjar gå runt med kjol och läppstift ibland så måste man omedelbart kontakta folkbokföringen och lägga till kvinnorna. Det finns så många steg däremellan. Och John Ehrenberg han är ju uppenbarligen en total nybörjare.

Han testade liksom en en vårsäsong 1983. Som gick här runt i kvinnokläder och blev fotograferad av en fotograf. Och nu håller han på att publicera de här bilderna till stor effekt. Och nu har han då i några månaders tid tydligen gått i kvinnokläder på etc. Kontoret och så vidare. Intressant nog som första halvåret 2023.

Alltså två av de här byråkratiska avgränsningarna. Han är väldigt noga med att bakdatera det här. Det lät det faktiskt vara i mars 2023. Han var väl igång med det här. Gen Eriksberg och så vidare. Men jag känner men. Som är enormt mycket mer feminina än Johan Ehrenberg. Som i praktiken är kvinnor. Som har levt till att hitta liv som kvinnor. Utan att ha en tanke på att byta kön. De har kvinnliga intressen.

De har mjuka handleder. De talar med mjuk melodisk röst. Och det är det som är det kvinnliga. Det är inte namnet. I termer av identitet. Tänker de på sig själva som bögar. Eller för detta bögar och sånt där. Men för Johan Ehrenberg så är det här helt annat. Han är inte det minsta feminin. Även som Jenny Ehrenberg så pratar han med basröst. Rör sig på fyrkantigt och klumpigt sätt.

Han spökar ut sig med smink och kläder på ett sätt som ingen riktig kvinna skulle göra. Det finns ingenting kvinnligt i honom. Förutom namnet. Förutom den här politiska påsen som han tar. Och han gör det på så otroligt, just det, infantilt sätt. Det är som att han i 65 års ålder återskapar den här väldigt känsliga, kontroversiella saken som pågår med barn just nu.

För att den här transideologin används för att göra barn till måltavla för någonting annat som egentligen inte är transsexualism. Och det finns ju en förklaring till det där. Och många av er som lyssnar, ni vet säkert vad jag syftar på. Vi kanske kan gå igenom det lite senare från ett mer tekniskt, psykosexuellt... perspektiv. Men det är en ganska konstig och jag tror potentiellt farlig grej som man håller på med.

Boris

Och det man saknar i de här texterna, jag läste med viss förväntan faktiskt, är ju, precis som du säger, man kan ju plocka folk genom historien som har varit bisexuella, transsexuella, homosexuella olika varianter och det har bidragit till, det har skapat en inre spänning, ställt dem utanför. Förstärk till att skapa förmåga på olika områden.

Men det saknas ju. Alltså det här är ju så förbannat mycket yta. Så här ser jag ut i den och den klänningen. Det finns inte en rad om den spänning som skulle ha påverkat honom intellektuellt på något sätt. Det finns bara hur ser jag ut. När jag är 24. Och när jag är 64. Ingenting annat. Alltså det är så oerhört fattigt. Man kunde ju ha öppnat en större diskussion här. Men som du säger. Det är en förvirrad tonåring. Hur ser det ut när jag tar på mig mammas klänning? Sorgligt töntigt.

Martin

Visst. Och det som det beror på. Det är ju att. Alltså Johan Ehrenberg. Vi har pratat lite grann tidigare. Jag vet inte om vi har gått igenom det. Från en mer. teknisk nivå men det finns ju två sorters transsexualism som man pratar om, två sorters transkvinnor det är framförallt det det handlar om, män som vill bli kvinnor. Två olika varianter som är helt olika sorters fenomen som egentligen inte är relaterade till varandra och Johan Ehrenberg han är egentligen ingen av de här för att han är så amatörmässig liksom, han är inne och nosar på en av de här men om man vill förstå fenomenet och också han gör farliga grejer, han säger att Kom inte till mig och prata om att transrättigheter skapar våldtäkter i duschrum.

Jag vet inte om han är medveten om det här. Men det är bra om man betraktar de här transgrejerna generellt. Att förstå vad det handlar om. Det finns två sorters transsexualism. Den ena sorten kallas ibland för homosexuell transsexualism. Vilket förenklat betyder bögar. Det är den feminina sortens bögar. Fjollor. Vissa av dem då tar steget fullt ut och blir kvinnor.

Eftersom de är bögar så är de intresserade av män. Så att när de blir kvinnor så blir de heterosexuella kvinnor som är intresserade av män. Egentligen så är det bara en sorts homosexualitet. Eller rättare sagt, jag tror att det är mer tekniskt korrekt att säga att homosexualitet i allmänhet är en sorts transsexualism. Det är det man ser i alla sådana här feminina, fjolliga bögar.

Deras beteende är inte liksom ett... ett unikt bögbeteende. De beter sig som kvinnor. De är biologiska män, men de beter sig som kvinnor på alla olika tänkbara sätt. Framförallt så att de är sexuellt attraherade av män. Men de är transsexuella. Kvinnor i manskroppar och så vidare, som man brukar säga. Och det är en annan sak som är viktig att förstå. Det anspelas faktiskt på i en av hans intervjuer i den här artikeln.

Han har ett samtal med Christer Lindar. Kristelina var en mycket mer insiktsfull person. Den berömda dragartisten. Han säger det här i en förbefart. Men Johan Järberg fattar uppenbarligen inte vad det är han säger. Men en nyckel till hur det här fungerar. Det är att förstå att de här feminina bögarna. Som man ser hela tiden i offentligheten. De här fjollorna. De står väldigt lågt i kurs i bögvärlden. Det finns nästan ingen som vill ha en sån här fjolla som en partner.

Därför att bögar attraherar sig av manlighet. Så de vill inte ha en kvinna i en mans kropp. De vill ha en man i en mans kropp. Så att de bögar som står högt i kurs i gay världen. Som alla bögar vill ha. Det är de som har ett maskulint könsuttryck. Eller de som är straight acting. Som det heter. Och den poängen försöker jag göra. Det är ännu ett bevis. För att feminina bögar inte är män.

De är kvinnor. De är transsexuella. Det är väldigt rörigt det här, men det är så att det finns mycket färre bögar än vad folk tror. Därför att de flesta som kallas för bögar är i själva verket transkvinnor. Okej, det är den ena sorten av transkvinnor, homosexuella män, eller helt enkelt transkvinnor, transexuella. Den andra sorten, det är det som ibland kallas för autogynefil transsexualism. Och det är en totalt annorlunda sorts profil.

Och det är där man hittar det som folk kallar för transvestiter. Män som klär ut sig till kvinnor. Men som ofta inte är särskilt feminina. Och man ser direkt att det där är bara en kar i peruk och illasittande lädersol. Han rör sig inte som en kvinna. Han pratar inte som en kvinna. Ingenting är kvinnligt. Förutom de allra ytligaste detaljerna. Och det är nästan alltid sexuellt laddade detaljer.

Och de här människorna i större delen av sina liv så är de bara vanliga män. Som går runt i vanliga manliga kläder och gör vanliga manliga saker. Men ibland så spökar de ut sig till... Dåliga imitationer av kvinnor. Och orsaken till det är. Det är inte att de känner sig som kvinnor. De tror att de innerst inne är kvinnor. Utan det är att de tänder sexuellt. På tanken på att ha en kvinnokropp.

Och det är så det brukar förklaras. Jag tycker att det är lite förvirrande. För att om vi kallar den första varianten. För homosexuell transsexualism. Varför inte helt enkelt kalla den andra varianten för. Heterosexuell transsexualism. För det är det det är. Den sexuella attraktionen är heterosexuell. Det är tanken på en kvinnokropp som är lockande. Det är en man som attraheras av en kvinnokropp. Det vill säga en heterosexuell man.

Och därför blir det också så när sådana män bestämmer sig för att leva som transkvinnor att de fortsätter att attraheras av kvinnor för att de är heterosexuella män. Så att de blir när de blir transkvinnor så blir de lesbiska transkvinnor. För de fortsätter att ha relationer med kvinnor. Men vid det här laget så vet du att Homosexualitet med ett könsöverskridande könstryck är egentligen transsexualism.

Det vill säga en lesbisk kvinna är egentligen en man. Så att den andra sortens transkvinna, en så kallad autogynephil transkvinna, är skeptisk till det termen. Det är inte en kvinna på något enda sätt. Det är en heterosexuell man som tänder på kvinnor och har sex med kvinnor på ett normalt manligt sätt. Men han har också en fetisch kring att tänka på sin egen kropp som en kvinnokropp.

Och det finns nästan inte någon likhet alls med genuin transsexualism. Alltså det som kallas för homosexuell transsexualism. Som alltså egentligen inkluderar de flesta feminina bögar. Och det är förstås här som vi hittar Johan Ehrenberg. Han är inte homosexuell. Han skriver till en artikel att han vill väldigt gärna vara homosexuell. Han önskar att han var homosexuell.

Han drömmer om det. Han försöker vara intim med män och sånt där. Men han lyckas inte bli kåt, säger han. Jag är världens sämsta bög. Så han är inte en kvinna på något enda sätt. Det finns ingenting kvinnligt i honom. Han är en heterosexuell man med en sexuell fetisch för att ta på sig smink och kvinnkläder. Men en extremt amatörmässig nybörjare till kvinnokläders fetischist man.

Jag vet inte hur mycket av det här han fattar. Men utifrån sett så är det väldigt, väldigt tydligt vad som händer. Men poängen är att han har liksom... Han är absolut inte vad han utger sig för att vara. Han har totalt... Precis som en förvirrad tonåring så har han totalt missförstått vad som är den logiska... Den logiska saken att göra när man känner som han gör. Han har totalt missförstått vilken sorts transperson han är.

Han är ju förstås ingen transperson egentligen. Lång utläggning, men jag tycker det är viktigt att folk, det pratas ju väldigt lite om de här sakerna, man får sedan ett analytiskt perspektiv på det. Det kan kännas kanske lite tråkigt och motbjudande att tänka på det. Men det är viktigt att förstå vad det egentligen är som händer psykologiskt när en sån som Johan Ehrenberg går ut och spökar ut sig i sådana jättekonstiga kvinnokläder.

Boris

Ja, men det var en bra utredning. Folk använder begrepp hur som helst. Och ska man förstå Erenberg-artiklarna så bör man betänka där du sa nu. Det förklarar en del.

Martin

Det är riktigt sjukt. Det sjukaste artikeln är den här där de har... Kanske ska jag gå vidare. Kanske inte ska prata om det här. Jag har fördjupat mig så mycket i det här. Jag har för mycket. Jag har för mycket Johan Erenberg. Trans-grejer och drag-queens. Vi går vidare istället. Om det finns någon som är superintresserad av det här så kan vi diskutera det. På VBSen. Jag. Oundvikligen. Så kommer jag följa. Med stort intresse. Är nu. Johan Jenny Ehrenberg. Hans. Hans framfart. Och hans.

Återupplivande. Av. Etcetera koncernen. Under det nya medie. Lagen. Dessutom ondvikligen i en annan märkning för att jag tecknade som sagt en prenumeration på etc. Och sen tänkte jag så här, jag tecknar prenumerationen och sen så säger jag omedelbart upp den så att den inte förnyas. Så jag tar liksom en vecka eller månad, whatever. Det gör ingenting för mig. Betala några hundra spänn till Johan Ehrenberg. Sen får jag läsa hans artiklar.

Men jag vill inte liksom förnya prenumerationen. Men jag hittar inget sätt på hemsidan att avbryta prenumerationen. Det finns inget som gör det. Ingen beskrivning i kundsupportssidorna för hur man gör det. Ofta frågar de frågor. Ingenting. Jag har kontaktat deras kundtjänst. Inte fått något svar. De kanske hör av sig. Det verkar helt omöjligt att sluta betala när man har väl börjat betala. Så eventuellt så måste jag byta kortnummer.

Spärra mitt kort. För att inte prenumerera på etc. Men tills jag har löst det problemet då. Så kommer jag full tillgång till etc. Och säkert titta och läsa lite på. På deras sajt. Det är en väldigt snygg sajt. Det är en väldigt snygg designad. Det var mycket bra bildmaterial. Ändå intressanta ämnen. De har en jättelångt intervjureportage. Till exempel med Daniel Lillén. Skvaller kungen.

Boris

Ja. Det var rätt fascinerande faktiskt. Det är. Speciellt när Nylén ger sig på intervjuerna med att berätta om det här vet jag om ditt sexliv.

Martin

Men varför publicerar du inte det? Varför gjorde du inte ett skvalerknäck på mig?

Boris

Ja, precis.

Martin

Man säger, du är småpotatus, du är inte så jäkla intressant. Du är ingen tjockvältare, jag kan inte sälja något på. Berätta om ditt snask.