Carl Schmitt (PRS)

Mentions of Carl Schmitt by segment

Peter Thiel hade med Tyler Cowen om politisk teologi, som han kallade det. Där Thiel beskrev kalla kriget i termer av antikrist och katekon. Delvis med bas i Carl Schmitts tänkande, (46.3) men såklart också Bibeln.

Mattias Våg har förmodligen en mer sofistikerade resonemang Ulf Kristersson han är ideologiskt blindstyrd. På vissa sätt är han förmodligen mer vänster än Mattias Våg. För att Mattias Våg han läser åtminstone Carl Schmitt. (307.6) Och är nog egentligen inte så förtjust i demokrati. Ja inget av det här är något nytt.

den här intervjun var politisk teologi så smackade jag mig läpparna också att det här måste jag lyssna på ganska snart men jag var lite konfunderad från början för att politisk teologi vad betyder det egentligen? Det är en term som kommer från Carl Schmitt egentligen kommer från Bakonin enligt så som härleds här via Carl Schmitt (88.9) Carl Schmitt var förstås en tysk jurist och politisk filosof som var som blev sedan en av de ledande intellektuella inom tredje riket och han ses som en en ledande illiberal filosof Och som en tänkare som banade väg för auktoritära vändningar bort från den liberala och demokratiska vägen som världen hade slagit in på vid den tiden.

den här intervjun var politisk teologi så smackade jag mig läpparna också att det här måste jag lyssna på ganska snart men jag var lite konfunderad från början för att politisk teologi vad betyder det egentligen? Det är en term som kommer från Carl Schmitt egentligen kommer från Bakonin enligt så som härleds här via Carl Schmitt (88.9) Carl Schmitt var förstås en tysk jurist och politisk filosof som var som blev sedan en av de ledande intellektuella inom tredje riket och han ses som en en ledande illiberal filosof Och som en tänkare som banade väg för auktoritära vändningar bort från den liberala och demokratiska vägen som världen hade slagit in på vid den tiden.

vad betyder det egentligen? Det är en term som kommer från Carl Schmitt egentligen kommer från Bakonin enligt så som härleds här via Carl Schmitt Carl Schmitt var förstås en tysk jurist och politisk filosof som var som blev sedan en av de ledande intellektuella inom tredje riket och han ses som en en ledande illiberal filosof (98.5) Och som en tänkare som banade väg för auktoritära vändningar bort från den liberala och demokratiska vägen som världen hade slagit in på vid den tiden. Men han har också fått ett väldigt stort uppsving,

inom vissa hörn av akademin och så vidare. Så han är inte helt och hållet, han är inte en sån som är helt icke-rumsren. Man läser Carl Schmitt på universiteten till exempel på ett sätt som man inte läser. (138.6) mindcamp de idéer som han är mest känd för är att han ansåg att det politiska har en sorts primär status och det politiska är väldigt grundläggande i tillvaron och att politik framförallt handlar om identitet och om,

Vem kan styra samhället utanför lagen i ett undantagstillstånd? Det finns en brömd fras som faktiskt är den första meningen, det första stycket i hans bok Politisk teologi. Med resa klassisk Carl Schmitts sentens. (194.3) Han säger att suverän är den som bestämmer över undantaget. och sen har jag känt såklart för att han var nazist,

Han skriver mycket om det här. och de texterna kan man antar jag, se som en del av genren politisk teologi med det sagt så är jag lite osäker på vad det här med politisk teologi har att göra med Carl Schmitts övriga tänkande, (445.6) det är lite grumligt för mig och det mesta han skriver om i den här boken politisk teologi har inte alls att göra med teologi såvitt jag kan se med Peter Thiel så är det väl lite blandat, å ena sidan så tycker jag att han också egentligen har

Det börjar med en sorts utläggning av... Han pratar om Reagan-koalitionen på 80-talet. Jag tror att han tar upp det här som ett exempel på Carl Schmitts idé om vän-fiende-distinktionen. (829.2) Han säger att det fanns den kända koalitionen mellan frimarknadsanhängare, libertarianer,

definitivt och liksom ett tecken på jag En av de absurda sakerna som då uppstår är att folk famlar efter någonting och därav det här enorma, kanske starkt, men stora intresset för Carl Schmitts, (2100.7) växande intresset för Schmitts teorier från höger till vänster. och det får på något sätt ersätta utvecklandet av ideologier.

en sak att lära sig statskonsten, men vilken typ av stat vill man ha, eller vill man ha någon stat överhuvudtaget allt det där fattar ju därför kan man liksom bli jäkligt förundrad när man läser utläggningar, både till höger och till vänster om vad Carl Schmitt sa och gjorde därför att det här stora med ideologi fattas det är en träffande beskrivning av Carl Schmitt att han är som en andre rangens mackervälja, (2148.0) han är som en flummig flummig version av Machiavelli som är lite grann han är varken så pragmatisk som pragmatisk och liksom realistisk som Machiavelli är,

en sak att lära sig statskonsten, men vilken typ av stat vill man ha, eller vill man ha någon stat överhuvudtaget allt det där fattar ju därför kan man liksom bli jäkligt förundrad när man läser utläggningar, både till höger och till vänster om vad Carl Schmitt sa och gjorde därför att det här stora med ideologi fattas det är en träffande beskrivning av Carl Schmitt att han är som en andre rangens mackervälja, (2148.0) han är som en flummig flummig version av Machiavelli som är lite grann han är varken så pragmatisk som pragmatisk och liksom realistisk som Machiavelli är,

både till höger och till vänster om vad Carl Schmitt sa och gjorde därför att det här stora med ideologi fattas det är en träffande beskrivning av Carl Schmitt att han är som en andre rangens mackervälja, han är som en flummig flummig version av Machiavelli som är lite grann han är varken så pragmatisk som pragmatisk och liksom realistisk som Machiavelli är, eller liksom intressant filosofiskt eller ideologiskt och det är mycket för att han har antar jag den här liksom juristens perspektiv och sinnelag som jag personligen tycker är enormt tråkigt och inte särskilt intressant eller värdefullt jag tycker inte att Carl Schmitt är så intressant och det är väl såhär (2173.7) kanske finns någon som tycker att det säger någonting om mig, jag är ytlig,

kanske finns någon som tycker att det säger någonting om mig, jag är ytlig, jag förstår inte men jag har läst, nu har jag läst två böcker av Carl Schmitt och jag har lärt om honom jag tycker bara inte att han är en särskilt intressant tänkare och jag blir förundrad över att det är så många som plockar upp honom och när man hör folk till höger och vänster prata om Carl Schmitt så tycker jag att de idéer som de plockar upp från honom är (2193.1) De är inte så intressanta. Det är ganska triviala idéer.

kanske finns någon som tycker att det säger någonting om mig, jag är ytlig, jag förstår inte men jag har läst, nu har jag läst två böcker av Carl Schmitt och jag har lärt om honom jag tycker bara inte att han är en särskilt intressant tänkare och jag blir förundrad över att det är så många som plockar upp honom och när man hör folk till höger och vänster prata om Carl Schmitt så tycker jag att de idéer som de plockar upp från honom är (2193.1) De är inte så intressanta. Det är ganska triviala idéer.

Eftersom. Jag brukar ofta hacka på den svenska regeringen för att den är så förbannat mesig. Men mediestatslagen, det är Carl Schmitt-lömskt alltså. (584.2) Jag tror inte en del i vänstern har förstått vad som väntar. Johan har förstått det eftersom han transar sig nu.

Jag tror att han ger Murens fall i Östeuropa 1989 som exempel. Och också 9-11 2001. Jag hänger inte riktigt med i hans övergripande resonemang hur allting hänger ihop. Å ena sidan finns ett resonemang med utgångspunkt i ett citat av Carl Schmitt. (167.1) innebär det någonting i den här stilen, att en politisk ordning faller inte när den ersätts av någonting annat,

irrelevant. Eller så ser man det till och med som så reaktionärt och rasistiskt och så vidare. Att vilja läsa gamla luntor från det protofascistiska romeriket och så vidare. Och en exempel som ger sig också är att Carl Schmitt, (680.9) den tyske politiska tänkaren Carl Schmitt, som verkade i Tyskland på 2030-talet och var medlem i nazistpartiet och kan man säga en av nazismens understödjande ideologer,

Eller så ser man det till och med som så reaktionärt och rasistiskt och så vidare. Att vilja läsa gamla luntor från det protofascistiska romeriket och så vidare. Och en exempel som ger sig också är att Carl Schmitt, den tyske politiska tänkaren Carl Schmitt, (684.5) som verkade i Tyskland på 2030-talet och var medlem i nazistpartiet och kan man säga en av nazismens understödjande ideologer, men också en väldigt intressant tänkare i sin egen rätt.

Han hålls mycket högt i Kina. Han diskuterar sig i väst, men han är fortfarande en kontroversiell figur. Det finns inga ledande politiker i Europa som jag vet som öppet pratar om att Carl Schmitt ska tas till heder igen och hans idéer och sånt där. (709.4) Det är mer någonting som man ser i politikens periferi. Obskura podcasts som intresserar ideologiska frågor och sånt där.

Det är mer någonting som man ser i politikens periferi. Obskura podcasts som intresserar ideologiska frågor och sånt där. Men i Kina så är det så. Tar man tillvara då Carl Schmitts idéer mer öppet i den kinesiska intelligensen, (730.3) han är en väldigt viktig tänkare för dem. formar deras idéer om nationalism och hur man kan bygga,

Det är en sak att ta teorier och göra dem levande och sätta in dem i ett organiskt sammanhang. Ett annat sätt är att bara legitimera någonting man håller på med med hjälp av en teori och uppfattning. Hänvisa med hjälp av citat eller med hjälp av låta folk läsa. Till exempel Carl Schmitt i kursplanen. (1534.5) Och då blir ju hans tanke på, som han går in på,

menar han med det organiska. Vad? Det används bara som en legitimering och en ursäkt. Han använder inte Carl Schmitt för att diskutera det kinesiska samhället utan bara för att bekräfta sin makt. (1593.0) Ett bra exempel på hur det finns få som lyckas, det finns faktiskt bara en person som använt Carl Schmitt på ett levande sätt.

Det används bara som en legitimering och en ursäkt. Han använder inte Carl Schmitt för att diskutera det kinesiska samhället utan bara för att bekräfta sin makt. Ett bra exempel på hur det finns få som lyckas, det finns faktiskt bara en person som använt Carl Schmitt på ett levande sätt. (1603.2) Inte en person som gillar sig jättemycket men han gjorde det på ett kreativt sätt. Det är Gustav Oppinochet.

Det är Gustav Oppinochet. Tack för mig! Det är en konstitution som utformas av honom och som utformas av en annan juristen, Carl Schmitt, (1628.3) en Chilean som heter Jaim Guzman. Guzman utgick från Carl Schmitts teorier om makt och han förklarade,

Det är en konstitution som utformas av honom och som utformas av en annan juristen, Carl Schmitt, en Chilean som heter Jaim Guzman. Guzman utgick från Carl Schmitts teorier om makt och han förklarade, (1632.5) han hade två tänkare som han uttryckte när han skrev den chileanska konstitutionen under Pinochets fällde. Det var Schmitt och Hayek.

Och Schmitt använde han för att kodifiera och förklara varför diktatur är nödvändig. Och Hayek för att förklara vad diktaturen ska användas till. Att säkra en fri marknadsekonomi. Det är liksom ett kreativt sätt att han använder Carl Schmitt. (1664.9) Men att använda honom bara för att bekräfta, för att berätta att man låst in en miljon gure i läger.

Han har ju den här romantiska synen på västerländsk kultur och västerländsk utbildning. Att man borde ägna sig liksom åt att trimma folk i de här sakerna. Men han borde ju själv fatta att det är i Europa idag och även i USA och bland annat. Så kan han ju inte liksom läsa Carl Schmitt på allvar. (1711.5) Då handlar det alltså om ett avskräckande exempel. Däremot så finns det stora viktiga nutida tänkare som lutar sig tungt mot och diskuterar Schmitt som Agamben och även Slaoui Zizek.

Mats Neff skrev i alla möjliga tidningar där de Montellon kunde få in honom. De Montellon var själv närmast betecknad som reaktionär. Under kriget hälsade han Tysklands ockupation som en välgärning för att Frankrike var förstört. Han var god vän med Ernst Jünger och även Carl Schmitt. (521.0) som jag umgicks med under ockupationen. Så att den här pedofilkretsen i fransk kulturliv,

Han älskar själva striden och kampen. Han kommer att bli ledare för nya Il Tocce i Italien. Han njuter av det. Det som Carl Schmitt sa är att den som vill ha makt måste också njuta av det. (413.1) –av själva maktspelet, av interagerandet.