Button-svg Transkribering

Damishockeymålvakten Sofia Reideborn kräver regler mot homosexuella kärleksrelationer inom ligan

Martin

21-åriga damishockeymålvakten Sofia Reideborn lägger skridskorna på hyllan efter att det svenska Damhockeyligans sommarpod har krävt att ligan inför regler mot homosexuella kärleksrelationer inom ligan. Säger att om man vill ha pengar och respekt så kan man inte ha ett lag där tio av spelarna är tillsammans med varandra. Har tidigare kallat lönegapet mellan herr- och damishockeyspelare fullt rimligt, samt kritiserat Damkronornas landslagsbojkott.

Ja, vi har tydligen att göra med en en tämligen baserad och mycket frispråkig atlet i form av ishockeymålvakten Sofia Reideborn. Ganska uppfriskande kommentarer. Jag vet, jag följer inte med kretsarnas noga, så jag vet inte hur snacket brukar gå inom damishockey. Men jag lyfte på ögonbrynen när jag såg de här rätt fram kommentarerna.

Dels det här hon säger då att Det är inget konstigt alls att det finns stora löneskillnader mellan härdspelare och damspelare inom hockey. Det är fullt rimligt. Det är något som är självklart givetvis. Alla tänkbara människor, alla människor som inte är lugnare. Det är det folk ljuger när de säger det eller så är de totalt psykotiska. Men det är sällsynt att någon säger det rakt ut. Därför att rätt och fel bor ju i smän, den politiska korrektheten håller på att infiltrera sportvärlden ganska grundligt, precis som alla andra spektra av samhället.

Nu ska man säga att Det är ett problem att herrar och damer tjänar olika mycket och så vidare. Man har ett huvudlöst förslag om att reglera lönerna så att alla ska tjäna lika mycket. Men det är väl uppfriskande att höra det. Men det som fångade min uppmärksamhet ännu lite mer, som jag tänkte att jag kunde prata lite om här i radion, det är det här med vad som händer när alla i...

Okej, jag måste backa ett steg. Saken är ju den att när man har de här... damlagen i hockey eller fotboll och så vidare. Det är inte så att 100% av spelarna är lesbiska men nära nog, alltså mer än hälften är med stor säkerhet lesbiska. Man kan säga nästan alla som spelar damhockey eller damfotboll på hög nivå är flator.

Och det har ju bara enkla biologiska orsaker som alla människor, rimliga människor förstår. Det vill säga att det beror på att de kvinnor som drar sig till den typen av. väldigt fysiska, tuffa, kompetitiva sammanhang. Det är kvinnor som har ovanligt mycket testosteron, som har en mer maskulin hormonel-biologisk profil, vilket också predisponerar dem till att vara homosexuella.

Någonting åt det hållet. Det är inget stort mysterium. Varför det är så? Och det för övrigt spelar egentligen ingen roll om det beror på biologi eller om det beror på någon sån kulturell skäl att det är bara att Det finns en kultur som har spritt sig bland lesbiska kvinnor att gilla fotboll väldigt mycket. För att konsekvensen är densamma, att det är nästan bara flator i de här sammanhangen. Och då uppstår en intressant dynamik då för att i ett normaltid manligt, ett herrfotbollslag eller ett herrhockeylag, där är ju, det finns säkert en och annan bög i de sammanhangen också, men inte fler än i befolkningen i övrigt.

Så att för de flesta grabbarna i duschrummet så finns det ingen potential till sexuell attraktion till lagkamraterna. Så att man har inte så mycket av den typen av problem eller den typen av spänningar. Men i en grupp av bara en massa lesbiska kvinnor så blir det annorlunda. Och då får man också den här situationen där de bildar relationer med varandra inom laget.

Så ett exempel som esar då är att man har fem kärlekspar i ett och samma lag. Halva laget är inbegripna i sådana här relationer med någon annan person i laget. Det är en speciell grej som bara händer i ett sådant här sammanhang. Och då säger Sofia Reideborn, vill man ha pengar, förutsättningar eller respekt så kan inte lag i högsta ligan vara på det här sättet då romantiskt eller sexuellt sammanflätade.

Jag måste säga att för mig är det här, jag kände till det här med att det är nästan bara flator som håller på med sport på hög nivå. För det har jag fått höra via personliga bekanta. Nu håller jag på att berätta den historien men det ska jag faktiskt hoppa över. Det är lite nytt för mig den här dynamiken. Jag vet Boris att du har funderat lite mer på det här och har lite mer koll på vad som händer i den här världen. Är det så att det här är ett stort problem och varför mer specifikt? Varför kan man inte få pengar, möjligheter och respekt när man har någon typ av situation?

Boris

Det är dubbelt med att man kan få pengar och respekt. Det beror på vems pengar och respekt man vill ha. Vi kan börja i det här ämnet med dynamiken. Det rejdebånd där uppe är ju inget okänt fenomen i idrottsvärlden. Att det är inte bra att ha parförhållanden i damlag skulle inte vara i herrlag heller.

Det är därför att det stökar till det väldigt mycket. Det är helt enkelt så att relationen mellan dem i paren påverkar hur de spelar. Det här kan låta jättekonstigt så jag ska vara sinner igen konkret. För några år sedan så hoppade en av Skottlands, en temblirikonisk tränare som heter Barney Davidson av Skottlands.

ledningen av sitt fotbollslag i Skottland, det lilla Gretna, som då hade varit topplag i skotsk damfotboll väldigt länge. Han var väldigt tydlig när han hoppade av jobbet och bara sa, ja skiter i det här i princip. Han beskrev så ingående dynamiken, han sa att vi hade ett bland elva spelare.

så fanns det fem par. Och det innebar att om till exempel ett par skilde sig eller gick olika vägar så spelade det kanske roll i nästa match därför att de passade inte varandra ens om det var öppet mål. Och om någon kvinnlig spelare hade bollen framför målet och hade två stycken och passade till det egna laget. så passade hon hellre sin egen partner än den som hade den bästa chansen.

Och även nu fortfarande gick det bra för Greta som menade att jag kan inte träna och leda så här ett lag, det går inte längre så handla av. Och på samma sätt så petade man två av det holdenska damlandslagets främsta spelare. Damfotboll alltså, det är därför att de var ett par och att det ställde till det i spelet. Den här typen av dynamik gäller alla de damlagsporter som är stora, alltså basketen, fotbollen och handbollen.

Damhocken är inte så stor men ändå spelar samma dynamikroll. Framförallt i damfotbollen, även i svensk damfotboll, så pratar de som håller på med detta om påverkan. om just de här problemen som den här skotska tränaren tog upp. Att det skapar bråk och spänningar i det egna laget. Folk spelar inte efter fotbollens förutsättningar utan efter sina parrelationer eller sin brist på parrelation.

Det är åtminstone två tämligen erfarna personer som har... Det är ju också att man har problem med att man kan inte tala om för en stjärna att din partner kommer inte bli uttagad i nästa match.

För då blir stjärnan väldigt sur och du vill inte ha en sur stjärna. Alltså ta det inte ut i bästa laget. Tittar man också på spelareövergångar i svensk damfotboll så är det lite fascinerande att de ganska ofta sker i par. Att det alltid är så, inte alltid men det var en överdrift, men ofta är det så att partnern följer med när man byter lag och det är också lite märkligt.

Det där är ju skadligt för de här sporterna som sporter. Jag har ju liksom ingenting mot damfotboll. Men jag tror inte det är bra för sportens utveckling. Och där har Reideborn lite fel, tror jag när det gäller damishockey. Hon tänker ju sunt då. Alltså damhockey blir inget stor sport om vi inte behöver behandla det som en sport. Och tar ut de bästa lagen och så vidare och förbjuder parrelationer.

För då blir vi inte bra och blir vi inte bra kommer det ingen publik och då får vi inga pengar. Textning.nu Men det är inte så mekanismerna ser ut längre i svensk idrott. Den är redan fast i alla former av könsidentitetspolitik och RFSL-politik. En klubb tjänar ju... Det är viktigare för en klubb, oftast inte för de stora, manliga fotbollsklubbarna, men för väldigt många andra klubbar.

Att man håller sig väl med sitt förbund och inte får rykta om sig som homofobiskt eller kvelfientligt. Det är för att bidragen bygger på att du är inkluderande. Och du får pluspoäng och extra bidrag om din klubba är FSL-certifierad till exempel. Tyvärr så är det så att respekten från idrottens toppar och pengarna från idrottens toppar, de bygger på, är baserade på att man faktiskt driver en politik som skadar kvinnliga lag i drottor helt enkelt.

Så länge Ladyborns linje inte står igenom så kommer det här aldrig att bli publiksporter. I verklig mening alltså. Men de kommer att fortleva där för att de får subventioner från staten. Det är synd.

Martin

Mycket intressant. Jag frågar mig då, hur skulle man kunna ha kvinnolag utan att drabbas av de här problemen? I tanken att man bara ska ta folk i kragen och säga att, hör du, nu får du... Du får sluta grina över att din flickvän inte blev uttagen till laget. Eller skärp dig nu och passa till den som har bäst chans, inte till den som du är mest kär i.

Ska man bara liksom med någon sorts kulturella åtgärder styra upp det här? För att för mig låter det ju snarare som att det är en fundamentalt dålig idé att ha kvinnolag. Om de, ett, alltid kommer att vara dominerade nästan helt och hållet av lesbiska kvinnor. Och två lesbiska kvinnor alltid håller på att bilda par. har sexuella intrigor och så vidare. Jag tror att båda de här premisserna är förmodligen korrekta.

Visst, man kan ju ha kvinnosporter, men det innebär inte då att de är alltid dömda att vara ett B-lag, inte bara i termer av att de inte har samma fysiska kapacitet som män när de inte kan spela lika intressant fotboll och hockey. Utan dessutom att de alltid kommer att ha den här sociosexuella blacken om foten.

Boris

Jo, alltså det där är ju ett faktiskt och grundläggande problem. Samtidigt har jag ju ett blödande hjärta för tjejer som spelar fotboll och basket och gör det så gott de kan. Eller fotboll eller hockey. Men tvingas uppleva att jag kan inte spela, det går liksom inte. Som rejdebarn, jag lider ju med henne.

Det kan ju inte vara roligt att träna som en vettvilling, vilja göra sitt bästa, sen uppleva att det här laget inte funkar för alla ihop med alla. Så det är väl en vilja att... skydda en minoritet i de här idrotterna, alltså de heterosexuella.

Martin

Men vad ska man göra då? Vilka åtgärder skulle man kunna tänka sig?

Boris

Egentligen tycker jag att det inte är så svårt. För det första så krävs det att det finns... Själva ramen är ju fel. Det med kraven på... Alltså den mentalitet som finns att det här är extra skyddsvärda grupper och du får aldrig kritisera de här grupperna och det här beteendet.

Det har ju Weideborn drabbats av. Det har de liksom kallat homofob och... Det är detta ledare inte vågar göra. Du vågar inte vara fotbollsledare och uttrycka åsikter om detta. För då blir du stämplad inte bara av de som har den läggningen utan också av de allra högsta idrottstopparna. Så att den mentaliteten måste bort helt enkelt.

Och precis som man på arbetsplatser kan liksom sära på folk eller inte tillåta parrelationer. så kan jag inte säga att man inte skulle kunna göra vid oss världen. Eller så får man gå mot skilda... Skilda idrottsorganisationer, till exempel en damhockeyliga där det är förbjudet med parrelationer.

Och en där det är tillåtet. Ingen av dem kommer att bida på någon stor publiksport, men det är ett sätt faktiskt för Reideborn och hennes vänner att kunna få spela hockey som de tycker är väldigt roligt. Ett.

Martin

Så vi ska alltså ha en herrliga, en homosexuell damliga och en heterosexuell damlig. Tre ligor istället för två? Ja,

Boris

att du skulle få tre ligor då. Herr, dam och dam där du får ha parrelationer. Vilket jag tror skulle bli självsanerande. För det leder ju till att det blir så pinsamt för Hoppas jag för dem i den damserie som tillåter parrelationer att finnas i laget.

Så att de kommer nog på naturlig väg över tid och går över till de andra. Men ja, vad ska man säga? Vi har ju också en speciell kultur som gör att de kommer över tid. Det är faktiskt ett känt fenomen att de äldre spelarna kollar in juniorspelarna och skaffar sig flickvänner där.

Alltså det är ett osunt beteende som inte skulle tillåta sig. Skulle det hända i ett härlig lag att några stycken i Ammaby sa laget. Jag stod och tittade på juniorpojkarna de spelade och raggade upp några av dem som såg upp till de äldre som sina dolar. Det skulle bli ett ohärrans liv, men det är ju inte ett okänt fenomen i damfotbollen. Så det finns ett jättestort saneringsarbete att göra först, alltså mentalt och kulturellt.

och vad som är tillåtet och inte tillåtet. Och det måste gå att kritisera de här sakerna utan att stämplas som homofob. Och innan det saneringsarbetet är över så tror jag lite så får vi vänta med att diskutera seriesystemen.

Martin

Men all heder alltså åt Reideborn för att det hon har gjort är ju jättetufft alltså.

Om vissa av de underliggande icke-sportrelaterade realiteterna, det låter för mig som att du Boris är väldigt, väldigt optimistisk. När du säger att det handlar om mentalitet och kultur och att man kan göra förändringar på den nivån och eventuellt komma till rätta med problemet. Jag menar, tjejer som spelar fotboll på den nivån, de har de hormoner de har och jag tror aldrig det kommer bli någon förändring på den sak. Jo, nej,

Boris

det är inte det jag talar om. Jag talar om att upprätta. Men det blir så felaktigt patriarkalt om jag sitter här och talar om vad som ska upprättas. Jag utgår från att de tjejer som inte tycker om det här till slut kommer att brytas i loss. Oavsett vilken sport det gäller. Och se till att de får spela det. Så att det där löser sig på egen hand. Sen får de kanske inget stöd från fotbollsförbundet eller hockeyförbundet.

Men det tror jag spelar mindre roll för dem. Det jag talar om är inte att genom någon slags kulturell förändring få de framstående kvinnliga fotospelare som är lesbiska att ändra inställning. Det tror jag inte. Det är en för komplex kulturell fråga som i viss mån bygger på de saker du tar upp.

Där talar de om att vad som behövs för att de här andra tjejerna ska få ett utrymme att spela fotboll. Det är ju snutt på så att jag tycker att en mänsklig rättighet att vara heterosexuell tjej och få spela fotboll, det mesta jag strider för. Eller hockey. Ja, både optimistisk och god, som det här.

Martin

Ja, oerhört, grundigt god, den saken är säker. Jag tycker det verkar som en hyfsat sannolik utveckling från min amatörmässiga synvinkel att många av de här sporterna, damsporterna, fotboll, hockey och säkert andra exempel, det kommer helt enkelt vara arenor som enbart är till för flator. Och många andra typer av damsport kommer vara arenor som enbart handlar om transsexuella könsbytare, det vill säga biologiska män som nu identifierar sig som kvinnor, som totalt dominerar biologiska kvinnor i alla de här styrkebaserade sporterna och sånt där.

Och de kommer helt enkelt ta över. Det är svårt att se med det politiska klimat vi har idag att man kan göra någonting åt det. Sen tror jag bara att heterosexuella kvinnor som vill hålla på med sport på den här nivån, de är så väldigt väldigt få att det bara kanske inte kommer finnas någon plats för dem och det är kanske en ganska naturlig utveckling.

Boris

Ja, alltså jag vill ju, jag tror det var en gång förut, jag vill ju också avråda tjejer för att de spelar fotboll där. Och det är därför att Deras ben och knä och höftpartier är helt enkelt inte byggda på ett sådant sätt att de inte tar skada av att spela på fotboll på avancerad nivå.

Martin

Kanske testa någon mer biologiskt passande sport. Skytte till exempel. Kvinnors dårs är ju rätt bra mot män i skytte.

Boris

Ja men faktiskt. Det är konstigt att skidskytt har blivit så stort när... Men det är ju lite trevligt faktiskt. Med tanke på pacifism och eftergivenhet och alla samma saker. Och så är skidskytte en stor idrott numera i Sverige. Märkligt men kul.

Martin

Ja, månadens sportbollsinslag i Radio Bubbla. En fin tradition tycker jag av vår atletiska bevakning.