Transkribering
Intervju med Erik Lakomaa om opinionsmätningar
[Speaker 1]
Nu har vi kommit till politikavdelningen, men idag tänkte vi göra något lite annorlunda istället för att gå igenom länkarna som vi brukar göra. Vi har med oss en politisk expert här idag. Vi tänkte prata lite med Erik om opinionsmätningar och vad som har hänt med svenska väljaropinionen senaste tiden.
I vintras så hände det en del dramatiska saker i riksdagen. Man hade en sorts budgetkris och sen kom den så kallade decemberöverenskommelsen. Och det har åtminstone i mitt Facebook-flöde varit mycket upprörda känslor. Och det sägs att det här liksom har förändrat synen på Moderaterna och Alliansen. Men det här är svårt att veta om man inte har riktiga siffror på det. Så hur ligger det till egentligen Erik? Vad händer i opinionen?
[Speaker 2]
Så tittar man på makronivån så ska man väl säga att det som möjligtvis är slåande när det gäller opinionsläget så är det förhållandevis likt. valresultatet, att det egentligen inte är några jättestora förändringar. Tittar man på en sammanvägd bild av opinionsläget i jämförelse med valet så är det egentligen det som har tydligt hänt, att folkpartiet har förlorat tydligt väljarstöd från ett ganska lågt nivå och att Sverigedemokraterna har ökat.
Sen har man också ytterligare de här mäteffekterna. Det som var intressant med det senaste man kan säga kalibrerar mätningen med valet var ju att i stort sett alla mätinstitut har förlorat. Oavsett om man har seriösa eller oseriösa mätmetoder underskattar det sig för Sverigedemokraterna ganska kraftigt och det kan man förvänta sig att de även gör tidigast De har ökat även med de metoder som används så kanske den effekten är underskattad Men det här kan man också titta på, det är mer intressant att titta på på andra faktorer om man vill titta på vad som rör sig i väljarnas huvuden det vill säga vilka frågor är viktiga Hur står partier i olika frågor än att så här ett par år före nästa ordinarie val se om folkpartiet är plus minus 0,9 och miljöpartiet plus minus 0,6? Det är inte jätteintressant.
[Speaker 1]
Så vet vi någonting om frågorna då? De mer intressanta sakfrågorna.
[Speaker 2]
Alltså en fråga som har förändrats och det kommer en sån här SOM-mätning som gjordes i samband med valet som presenteras i tävlingen snart tror jag att vi kommer få det att veta. Det är ju till exempel, diskussionen i Sverige handlar väldigt mycket om Sverigedemokraterna. Och det beror till exempel på att invandringsfrågan har blivit viktigare bland väljarna. Alltså digniteten på frågan har ökat. Och det är naturligtvis så att om man tycker att invandringsfrågan är viktig så ökar det sannolikheten att man skulle sympatisera med Sverigedemokraterna.
Framförallt i ett sånt läge där det finns väldigt små skillnader mellan de andra partierna vilket gör att lite hårdraget så att säga så går det inte. Om alternativet till Sverigedemokraternas politik är Miljöpartiets Så tenderar detta att naturligtvis gynna Sverigedemokraterna På andra hållet att om det enda alternativet man inte vill rösta på är Miljöpartiet Så står det åt det hållet också Om man tycker frågan är viktig Men det här hänger nog samman med En allmän politisk utveckling, vad är det för frågor som är viktiga i svensk politik Och för att återgå till din initiala fråga här om decemberens överenskommelser Så har ju det en väldigt tydlig impact här Om det inte finns skillnader Tack för mig för att du tittade på den här videon!
Så flyttas fokus till frågor där det finns skillnader. Och vi har haft i svensk politik man jämfört tillbaka 30 år så fanns det djupa politiska skiljelinjer mellan blocken och mellan partierna. Det gällde flera frågor. Det gäller att säga även om man var överens om saker som på det övergripande plan kring utrikespolitik, välfärdsstatus, omfattning och stabiliseringspolitik och så vidare.
Men på allvar. Energipolitiken fanns i djupa skillnader. Fanns djupa skillnader på välfärdsstatus innehåll. Det fanns djupa skillnader kring frågor som handlade om infrastruktur, som handlade om skolor, som handlade om det som diskuteras idag. idag till exempel om privata inslag i välfärd och i skola och liknande. Sådana saker, de här har utraderats därför att partierna tycker likadant och då växer andra frågor fram.
Vilket gör att det är intressant att titta på hur de här flyttas där för att då kan man se vilka partier är det som ligger välpositionerade för att ta i hänsyn till de här väljarstömmarna. Så det är en slump att man pratar om Sverigedemokraterna idag till exempel.
[Speaker 1]
Intressant. Du nämnde någonting tidigare om seriösa och oseriösa mätningar. Det publiceras ju alla möjliga så kallade opinionsmätningar nu för tiden. Men ganska många av dem hoppar vi över på bubbla att återförmedla. Därför att de använder sig av tveksamma metoder. Kan du berätta lite om de här, de olika metoderna som används?
[Speaker 2]
Alltså det är väldigt lätt att göra opinionsmätningar. Man lägger ut en, alltså det enklaste möjligt, man lägger ut en fråga på sin webbsida ungefär som Aftonbladet ibland gör. Tycker du rätt låt vann Melodifestivalen? Och så får man liksom ett antal personer som klickar i problem med de här. Du vet inte vilka som har svarat och du vet inte hur många gånger kanske folk har röstat. Du har inga uppgifter om hur representativt det är att utgå.
Det finns statistik om oberoende. Slumpmässigt utgående och det finns olika metoder för att säkerställa att de som svarar är representativa och också att kan dra slutsatser om det. Då finns det till exempel flera institut som publiceras i seriösa tidningar som använder självrekryterade webbpaneler och då får du de här problemen att du vet att du har Det här är inte nödvändigtvis ett representativt urval.
Det är ett ganska litet antal som svarar varje gång på frågorna och du har inte någon möjlighet att göra bortfallsanalyser så att så att det finns skillnader mellan dem. Det här ska man säga att det här har ingenting med prädiktionsförmåga att göra, därför att modellen kan vara dålig även om prädiktionsförmågan i ett visst fall är temperat. Hög som fler av de som äter att kalibrera bara de här fjärde år.
Att det finns ganska. Någon kommer komma närmast. Men. Jag kan konstruera en modell som förutser valresultatet som beror på helt ovetenskapliga saker. Så vi inte har någonting som vi uppenbart inte har med sakerna att göra. Typ månen står och hur mycket vete det växer i sin vave. Alltså, få en prediktion som är ett konstigt modell. Den skulle vara dålig oavsett om den lyckas träffa rätt.
Det är samma sak, jag kan göra en modell som prediterar ett tärningskast. Göra en modell som säger att... Jag kan förutspå att nästa slag med tärning kommer ge en fyra, för det har jag baserat på ett antal variabler. Och den ger en fyra. Det säger inte att den här modellen är rätt eller att de här variablerna jag har valt är korrekta, utan det är ifall det är en slump. Så att någon kommer komma närmast. Man kan ju inte säga att den modellen kom närmast därför att den modellen eller den metoden som de använder är rätt. Utan man får titta utmedelligen efter vad man kan säga till de här metoderna. Och vad finns det för fel källor där och hur gör ni egen analys?
[Speaker 1]
Det är en intressant fråga om man tittar på de specifika metoder som används. Vilka undersökningar är bäst och finns det skillnader mellan de seriösa undersökningarna?
[Speaker 2]
En viktig skillning är till exempel, använder man självrekryterade paneler eller använder man ett slumpen?
[Speaker 1]
[Speaker 2]
Det finns alltså flera institut som tidningar publiceras som är baserade på detta. Det tycker jag man kanske inte skulle göra om man vill ha någon seriös justitetsstämpel på sig. Men det publiceras sådana mätningar, däremot så kanske man inte bör göra det.
[Speaker 1]
Det kan vara till exempel YouGov som vi ser ibland. Djurgården gör detta,
[Speaker 2]
Sverigetycker som är väl Aftonbladet som har med den gör också detta och så vidare. Det finns samma institut och det finns sammanvägningar, till exempel Dagens Samhälle har en sammanvägning av opinionsmätningar där de faktiskt har med av de här, vilket är lite synd för att man skulle kunna vikta mellan dem så att säga har använt en mer korrekt metod än de som har en mindre korrekt metod.
[Speaker 1]
Jag tänkte faktiskt komma till frågan om Poll of Polls, hur man sammanställer de här siffrorna. Det finns ju några olika projekt. Dagens Samhälle har en och Bottenada finns det någonting som heter. Men när jag har tittat på de här bara som hastiga så tycker jag det ser ut som att Ljuga och de andra självrekryterade panelerna är med. De är med, ja. I de här Poll of Pollsen. Men egentligen skulle man vilja ha en Poll of Polls där de är kraftigt nerviktade eller kanske helt utplockade.
[Speaker 2]
Problemet är att när du plockar med sådana här så för du in bias i mätningarna. Och det gör att du kanske började plocka bort dem. För att vad som man gör, ska jag säga så här, när man gör en sådan mätning med en självrekryterad panel så försöker du korrigera resultatet. Det gör man i viss utsträckning även om man använder annan metod också. Men det blir viktigare hur man korrigerar resultatet. Det vill säga att man ser att den råddata man får in visar att folkpartiet fick 10 procent den här gången och fick bara 4 förra gången.
Då publicerar man inte att man mer än fördubblar sitt väljarstöd Utan man försöker vikta de här med olika metoder som är någon slags magisk sås som man har här Och förhoppningsvis använder man samma modell, det skulle jag utgå från att man faktiskt har Men det är det som är den stora delen, för rådata motsvarar inte det man får in Och det kan man inte räkna med, därför att en väldigt liten del av dem som är så att säga ingår i den här panelen För det första är de som har anmält sitt panelen första början, behöver inte vara representativa Men de tar ofta in uppgifter på, du vet hur gamla de är och så vidare Vad de bor och så vidare. Men sen vet du kolla vilka som svarar och det är också slumpmässigt vilka svarar vilka intresserade svarar just nu till exempel.
[Speaker 1]
Då måste man förutsäga att folk ger riktiga uppgifter också så att man har den där demografiska informationen.
[Speaker 2]
Alltså ja det här är ett generellt problem att man kan inte dra jättestora växlar på enskilda mätningar. Därför att du har alltså även när du ringer så har du sitt reda att ha representativitet på geografiskt nivå. I Stockholm så har du stor variation var du ringer. Om du ringer här på söder det vi har nu så kommer Och bättre på Stockholms nivå råkar det att inga personer som bor på söder kommer på mycket högre siffror av vissa partier än om du ringer i söderort där jag bor. Där folk inte i samma utsträckning röstar på Fio Miljöpartiet som man gör här till exempel.
[Speaker 1]
Men vi har några institut som gör rimliga mätningar. Vi har SIFO, Demoskop, Novus, Ipsos. Vi har en handfull som ändå är ganska bra. Hur ofta gör de här sådana mätningar?
[Speaker 2]
Det varierar från institut till just institut. SIFO kom med en i veckan och den jag nog repeterade till tidigare så att resultatet ser ungefär ut som vid valtillfället. Det borde komma en novusmätning i slutet av januari så den kommer väl ofta en gång i morgon.
[Speaker 1]
Jag tror att det vore intressant att göra en ny Poll of Polls. Det finns några stycken. Skulle du behöva flödet att göra en ny som var viktad på ett annat sätt?
[Speaker 2]
Det kan man väl göra. Men där du aggregerar mätdata så tar du bort vissa problem med att du får enstaka avvikelser som drar resultatet åt visst fel håll. Men problemet med alla sådana här saker är att det är oftast intressantare att använda de här det gör, så som partier.
Använder de att titta på vad som är viktigt för väljarna nu? Hur funkar den här frågan? Hur reagerar man när man säger? säger A istället för B. Hur togs det emot när man använder det här argumentet? Där har man en viktig styrningsmotion på kort sikt. Dagens opinionsläge säger ganska lite om hur det kommer gå i nästa val.
[Speaker 3]
Just när du säger det. För några årtionden sen så var de ideologiska och praktiska politiska skiljelinjerna mellan partierna vida större. Och det där har slätats ut. Ja. Det måste ju också innebära att väljarnas hoppande hit och dit måste vara mycket mer lättrörligt än att det finns några. Alltså väldigt små saker kan få ett utslag. Ja visst, visst. Och då måste ju försvåra opinionsmätandet oerhört, därför att dagen efter det här så en mätning så kan det komma något oväntat utspel som plötsligt förflyttar allting några procent.
[Speaker 2]
Ja, sen kan man i och för sig se att opinionsmätningar används som signalinstrument och det är väl också det här varför man försvarar på det här sättet. Det är ju att man ger korrekta uppgifter, en sån här traditionell. effekt som finns i opinionsmätningarna är att om du är missnöjd med att du röstar på ett visst parti och du är missnöjd med hur de har levererat efter valet så säger du ju oftast inte att du kommer rösta på ett parti som ligger väldigt nära dem utan du säger att du ska rösta på motståndaren istället så att om jag röstar på socialdemokraterna och är missnöjd med vad Löfven har gjort hittills så är det mindre sannolikt att även om jag inte har förflyttat mig själv ideologiskt så säger jag att nej men jag kanske ska rösta på Miljöpartiet eller Vänsterpartiet istället för att säga nej men jag ska rösta på Moderaterna eller Vänsterpartiet
[Speaker 3]
[Speaker 2]
Så de här normala, om man tittar på ett traditionellt mätningsinstrument så har de något som brukar kallas telefonbussar De är ett antal frågor där partisympatifrågorna ingår men även marknadsundersökningsfrågor och liknande Och sen har man olika, man utformar frågor på olika sätt för att få framförallt jämförbarhet över tid Enligt en liten mätserie man har Men i det fallet går det upp på att man försöker få representativitet på På hyggligt låg nivå.
Det är svårt att göra för man har ganska små sampel. Om man ringer så liksom tusen personer på tusen respondenter så kan man inte få representativitet på låg geografisk nivå. Man ändå har uppgifter om bostad i storstadsområdena, vår vårdperson på landet och mindre tätort. är personen med ett fackförbund som organiserar tjänstemän eller kollektiva anställda eller en egen företagare och sådana uppgifter.
Sådana tar man in och så kan man då vikta för svaren för att se att man får representativitet. Och sen så gör man justeringar i det här efter vilka svar man får. Och det är också det som skiljer sig ut för att du kan veta det här på ett annat sätt om folk har svarat på de här frågorna än om du bara frågar vilket parti du skulle rösta på. Man frågar inte bara om det.
[Speaker 3]
Men det är inga som längre jobbar med att göra djupintervjuer som verkligen borra efter vad som finns i folk själva.
[Speaker 2]
Jojka underströmmar som Det gör man också, men det är de här välja barometrar som presenteras i tidningarna inte gjorda på det sätt. Däremot så kan det mycket väl vara så att man man när man utformar frågor, alltså jag till exempel när jag har arbetat med opinionsmätningar, ibland testat frågor på att jag har låtit folks svara på öppna frågor. Vad tycker du om X eller Y? Och sen när man ser att svaren klustrar sig på ett visst sätt och att det finns ett antal svar som ligger nära varandra har man då kunnat ställa om dem med ett större sample med en sån här traditionell telefonkurs där man bara tar upp de frågorna för att inte få för många svarsalternativ.
Mycket av det här handlar om hur du designar designar frågor, hur du kan ställa frågor i relation till varandra och vad det är du fångar. Få ut så mycket information som möjligt med så få frågor som möjligt. Och du vill också få folk att svara på ett korrekt sätt. Ibland så finns det, och det förekommer kanske inte i opinionsmätningar och så här slaget, men när man gör surveyundersökningar, man ibland ställer frågor som är formulerade negativt.
Det vill säga att för att kolla om folk svarar likadant om man har omformulerat frågan. Men det gör de väl inte? Nej, det gör man inte i de här väljarbussarna. Men det som publiceras i tidningarna är en ganska liten del av hur opinionsmätningarna används. De flesta opinionsmätningar, vad de här gör, även om det handlar om politiska sympatier, är sånt som inte publiceras. Det görs av företag, organisationer, politiska partier, för intern styrning.
Därför är det viktigast att titta på vad det är för frågor som är viktiga för väljarna nu. Hur har man då reagerat på ett visst utspel? Vad tycker man om Jan Björklund? Vad tycker man om Jonas Sjöstedt? Vilket förtroende har du för personen xy?
[Speaker 1]
Vi hade en nyhet på Bubbla häromdan som handlade delvis om opinionsundersökning från USA. Det var en amerikansk libertarian, jag har glömt vilken, som pratade om att libertarianska idéer har ganska stort stöd om man tittar på vissa typer av mätningar. Det var en nyhet på Bubbla häromdan som handlade delvis om opinionsundersökning från USA. Och då hade han bland annat något exempel på när man hade visat någon definition av libertarianska idéer och frågat om folk kunde identifiera sig med den idén.
Och det var jättemånga. Det var 25% på någon och 40% på någon annan sån här fråga som hade svarat ja. Då får man intrycka att om man ställer frågorna rätt åtminstone så ser det ut som att det finns en väldigt stark frihetlig opinion i USA. Men att det inte kommer fram i andra undersökningar. Så då hade vi en fråga som vi ställde när vi pratade om det här. Hur skulle man kunna göra en sån undersökning i Sverige? Där man liksom vinklade frågorna på ett på ett annat sätt för att till exempel undersöka Folk är frihetliga om folk vill sänka skatten och såna saker som man kanske inte gräver efter i normala undersökningar. Man skulle kunna göra sådant i Sverige och hitta något oväntat.
[Speaker 2]
Hitta ett oväntat kan man inte göra. Du kan ju få olika svar beroende på hur du formulerar det. Men frågan är också vad har det här för förmåga. Vad säger det här om om om väljar opinion. Vad säger de vad folk tycker och hur de kommer agera politiskt. Därför. Att du svarar på ett visst sätt i en opinionsmätning betyder inte att det här är en speciellt viktig fråga för dig. Du måste mäta intensitet om folk säger att jag tycker att det är viktigt att sänka skatten.
Ja, kommer det här styra mitt röstan? Är det här som avgör mitt partival? För att återgå till den här initiala frågan om vad som är viktigt. Det som har hänt till exempel, traditionellt sett så har Sveriges ekonomi och skolan sådana frågor varit väldigt viktig. De viktiga frågorna i de senaste åren i svensk politik och vad som har hänt är att just att koppla till det här med att Med invandringen har den ökat i betydelse.
Fler väljare säger att det är en viktig fråga. Och det är en viktig indikation på hur det utgår för de partier som intresserar sig för det. Men du måste mäta andra saker än bara vad man tycker. Sen har du saker som är så här, ska vi sänka skatten? Ja, okej. Det tycker nog de flesta oavsett var de står politiskt. Formulerar man det på ett annat sätt, tycker du att man ska sänka skatten trots att detta leder till konsekvensen att...
Det ger mindre pengar till skolan eller gemenliga pengar till sjukvården eller något annat som jag tycker är mer angeläget så kommer folk svara nej. Men allt annat lika, om vi fick samma sjukvård, samma skola, samma mängd vägar, samma mängd poliser och samma mängd bistånd och samma mängd genusinstruktörer i försvaret för given mängd skatt så skulle folk då säga att ja, det är viktigt.
[Speaker 3]
Formulerande blir ju väldigt viktigt. Men i den sammanhanget skulle man också kunna formulera en fråga som att skulle du gilla att få behålla 90% av det du tjänar och sedan kunna välja fritt mellan...
[Speaker 2]
Ja men det skulle sannolikt folk svara. Men det betyder inte att de skulle rösta på partier som förordade det här eller att det här skulle påverka deras politiska ställningstagande i övrigt. Måste se det här i kontext och måste ha hänsyn till kontexten. Många skulle då antingen. Sen har du problemet att en del skulle läsa in saker som Martin får efter att sympatiet.
Sympatierna för att se. Libertarianska partier eller libertarianska politiker i USA är väldigt lågt. Trots att det finns mätningar som är gjorda på tämligen bra sätt som visar att det finns stöd för det som brukar kallas för libertarianska frågor om man definierar det som att man vill ha Och så mindre statliga ingripanden i ekonomin och i sociala sammanhang eller medborgarariteter och liknande. Men frågan är, är det här avgörande? Kan vi använda de här mätdata för att se hur folk kommer att rösta?
[Speaker 3]
Det där är jag lite nyfiken på. Om man tittar på Sverigedemokraterna så är det uppenbart att de plockade upp en fråga där det fanns en slags intensitet hos ganska stora grupper. Men det låg utanför radarn på något sätt.
[Speaker 2]
Det låg inte alls utanför radarn. Det här kan man se länge. Du kan gå tillbaka till... Tittar man på en sådan mätning... Det är en av de bästa mätningarna vi har på det här området. Alltså den förra SHM-mätningen... Som nu är snart fem år gammal. Men senast publicerat har jag tittat på det. Som visar till exempel... Om man jämför med... Vad partiet tycker och vad partiets väljare tycker att det finns till exempel i partiet som moderaterna ett väldigt litet stöd för uppfattningen att vi ska säga jag tror man aldrig formulerat det som flyktingar då, nu vill jag säga flyktingar en ganska liten del av den stala invandringen men många läste nog in det här som att säga samma sak, men det man kan läsa av då 2010 var att Det var en ganska liten del av Moderatväljarna som tyckte att man ska ta emot fler.
Samtidigt som partiet har drivit sig ganska långt i motsatt riktning. Och att det här inte påverkar väljarstödet för de som tycker att de här frågorna är viktiga. Visst kan man säga att man borde från, i det här fallet Moderatpartiledning eller de som säger Lufthansa, vetat om det här. Sen kan man välja att nej, vi tycker att det här är fel. Vi vill driva den här politiken ändå. Men man kan inte säga att vi visste inte. Det kan man inte göra.
[Speaker 3]
Då inställer sig två följdfrågor. Det ena är... Man får ju intrycket utifrån, om man tittar betraktar det här spelet utifrån, som att politikerna sitter och lusläser opinionsundersökningar och rättar sin kurs totalt efter dem. Och det har man uppenbarligen inte gjort i det här fallet.
[Speaker 2]
Men ska man göra det? Ett poäng med ett politiskt parti är också att man inte bara ska titta på vad tycker väljarna i fråga X, Y och Z. Och så tycker vi så. Det skulle inte finnas något resondet för partiet att ha tagit.
[Speaker 3]
Det är utmärkt att de driver en egen linje. Lite förvånad snarare över den saken. Finns det andra frågor i så fall som... Där du och andra har kunnat upptäcka att här finns det en stor diskrepans mellan vad väljarbaserat parti egentligen tycker och den politik som partiet för. Och sånt som då kan visa sig framöver.
[Speaker 2]
Alltså det finns tre sådana här frågor i svensk politik som har funnits under minst ett decennium där, kanske ännu längre, där du har så att säga kraftiga avvikelser mellan vad medborgarna tycker, väljarna tycker och vad de politiska partierna tycker. Invandringen är en sån fråga, då har jag en stor diskrepans vad gäller oavsett partisympatier. En annan fråga är till exempel när det gäller brott och straff.
Svenskar är betydligt mer för att man ska låsa in personer som begår brott än vad folkvalda är. Den tredje frågan är synen på EU och EU-kopplade frågor där så att säga sitter man i riksdagen så har man oerhört starkare sympatier för EU än vad väljar i gemen har. Man kan ta ett sådant exempel på att Birgitta Olsson när hon var EU-minister någon gång skickade ut ett pressmeddelande om att opinionen för EU var över 50%.
Det betyder ju inte att det var 50% som var emot samtidigt, men man ställer frågan är du mer för eller mer emot eller vet inte. Men när den gick över 50% så skickade hon ett pressmeddelande om det. I riksdagen så skulle jag gissa att stödet för EU var över 90.
[Speaker 1]
Är det en slump att Sverigedemokraterna profilerar sig i de här tre frågorna? De är aktiva i alla tre frågorna.
[Speaker 2]
Ja, alltså det är ingen slump att de profilerar sig där, men det är också ingen slump att... Det handlar mindre om profilering. Sverigedemokraterna har alltid tyckt ungefär så här. Det är inte så att de har läst opinionsmätning och sagt att det finns potential att växa om vi är mer mot invandringen av andra partierna. Partiet har skapats av ett specifikt skäl för att man tycker saker.
Det är samma sak med socialdemokraterna. Socialdemokrater tycker att de har en grundideologi som de inte har opinionsmätt sig fram till. Man kan utgå från att politikerna tycker saker. Det gäller alla partier. Man ska inte läsa in för mycket taktiserande. Däremot är det naturligtvis om det finns en ledig plats på den politiska spelplanen och de andra politikerna inte är villiga att på något sätt närma sig detta så kommer det naturligtvis vara så att det parti som ligger närmare väljarna här kommer att ha fördelar av detta. Men det behöver inte vara så att partiet har valt sin uppfattning på grund av opinionsmätningar för det.