Transkribering
Läsandet bland 17–18-åringar når en ny lägsta nivå, 11 % av tillfrågade uppger de läser varje dag
Martin
Läsandet bland 17-18-åringar når en ny lägstanivå. Endast 11% av de tillfrågade uppger att de läser varje dag, enligt en årlig studie från statens medieråd. Om de svarande räknat in ljudböcker eller ej uppges bara oklart. Ja, är det så illa till med läsningen bland unga svenskar enligt statens medieråd som gjort den här undersökningen?
Det man kom fram till är att bland svenska 17-18-åringar så är det bara 11% som läser. Och då har läsgraden redan hunnit sjunka i rätt många år. Det vill säga under den enskilda individens liv, som jag förstår det. Därför att de säger att av nioåringarna så är det 27% som läser.
Medan bland 18-åringarna så är det 11%. Så det har man liksom. mer än halverat läsningen under de nio åren. Men läser vad då? Undrar vän av ordning. Vad betyder läsning? Och det som avses då, det är böcker och tidningar. Böcker och tidningar, det har setts synonymt genom hela artikeln. Så om man säger läsande, och det betyder läsa böcker och tidningar.
Jag är ledsen om jag slår in en öppen dörr här, men det är tämligen tendens. att enbart böcker och tidningar räknas som läsning. Det är som om hela internet enbart består av emojis och andra så kallade bildmemes. Kanske en och annan podcast, youtube-video och så vidare.
Men det är inte svårt för mig att sympatisera med en del av de här 17-18-åringarna. Om jag ska vara jävla lönsadvokat för en stund. Tidningar, böcker och tidningar. Samtida tidningar är urusla. Alla tidningar jag känner till som skulle kallas för tidning av statens medråd är fruktansvärt dåliga.
Och jag har absolut ingen mening med att läsa dem. Annat än om det här känner sig som en fiende. Jag har enbart jubel och applåder för att unga människor väljer bort tidningar. Jag läser absolut inga tidningar. Enstak artiklar som är länkade från Bubbla. Men det skulle aldrig falla mig in att sätta mig ner för att läsa en tidning.
Alltså läsa en viss specifik tidning. Till exempel att plocka upp senaste utgåvan av Svenska Dagbladet. Och bläddra och se vad deras fantastiska redaktion har satt ihop för smörgåsbord av lugner och propaganda och psykologisk diggföring just den dagen. Alltså det är kanske 20 år sen sist som jag gjorde det med någon tidning.
Jag tror att sista tidningen i magasinet som jag prenumererade på och läste på det sättet var The Economist. Jag brukade ta ett bad och lyssna på ljudboksversionen, inlästa versionen av senaste The Economist när den kom. Men jag sa upp prenumerationen, jag tror det var 2008.
Boris
Martin
jag bada sen 2008 som dess. Det passade liksom inte. Jag tror det var när de skrev ett brandtal för... för tarp och bailouts i USA efter finanskrisen 2008 där jag kände att nu har de spårat ur. Hur som helst, det räknas ju förresten inte som jag lyssnade på ljudversionen i barntids. Jag läste inte The Economist. Ja, förlåt. Så tidningar är helt värdelösa.
Och böcker, ja det finns visserligen bra böcker men sannolikheten för att unga människor ska komma i kontakt med bra böcker är ju minimal. I praktiken obefintlig. Så jag benägen att... Det är bra för dem. Om 17-18-åringarna skiter i att läsa pocketböcker av Lisa Marklund, eller böcker om varför Greta är vår frälsare, eller kokböcker, receptsamlingar. Där man lär sig steka kacklaxkorv i lupinsmör. Bra för dem om de hoppar över allt det där.
Boris
Martin
Det finns mer att säga om den här nyheten, men jag vill bara säga att jag tycker det är bra. Det är ganska lumpigt. Jag förstår att de här ungdomarna i Sverige, de flesta av dem sitter inte och läser på bubbla BBS halva dagarna. Eller skaffar sig alternativ information och så vidare. Jag förstår det, men en del av dem gör det. Och de som gör det, de som till exempel har ett informationskonstruktionsbönster som liknar mitt eget.
Nu läser jag i och för sig böcker ibland så jag skulle vilja hamna i de här elva presenten. Men folk som har snarlika konsumtionsmönster som jag har och som inte är så illa däran skulle ändå hamna i den här fruktansvärda kategorin av sådant som aldrig läser. De är som analfabeter. Ja, i alla fall. Det är lite oklart det här med ljudböcker. De säger att det är mindre än 10% som har lyssnat på ljudböcker en gång i veckan eller mer.
Så att ja, det är lite oklart hur stor andel det är, men det är en ganska marginell del. Samtidigt så ser vi andra siffror som jag inte har. Det är intressant att 95% av alla fyraåringar har använt internet. 95%. De använder inte så mycket datorer och surfplattor, utan fyraåringarna just. De använder oftast mobiltelefoner för att surfa på internet.
Och 95% av dem har gjort det. Ja, allt som... Med det sagt, min lilla brasklapp här, min lilla försvar av djävulen. Så för mig att säga att det är... ganska deprimerande läsning, att läsning har gått i tiden. Jag tänkte fråga dig, Boris, för det här är någonting som berör många av de som lyssnar på ett personligt plan.
Dels är det något som vi pratar om bland det nätverket, att man skulle vilja läsa mer och att man blir distraherad av internet, sociala medier, från att läsa böcker. Man läste mer böcker innan man fastnade så mycket på internet. Det är ännu mer aktuellt för dem som är föräldrar. som har barn som är i den här åldern. Jag tänkte fråga dig Boris, du är ju själv i högsta grad en läsande människa, du läser orimligt mycket.
Och jag har fått intrycket att även dina barn är läsande människor. Och då ställer jag något ledande frågan här. Beror det enbart på genetik och kulturell osmos eller fanns det kanske andra saker också som ni gjorde tillsammans som satte dem på det spåret? Finns det någonting man kan göra för att en serie kan stiga? att dina barn inte ska bli en del av den här trenden?
Boris
Ja men jag tror det är väldigt mycket en fråga om att man själv är faktiskt beroende av att läsa. Alla de fyra barnen har alltid varit, de är nog inte rätt sådär i fyrårsåldern, de är inte innan och har alltid tagit till sig alla mörka medier.
Elektroniska medieplattformar har också alltid varit fanatiskt läsande. Men det har till och med beror på att... Det är en slags naturlig förhälsning. Vi läste alltid för barnen när de var små. Inte de här jättetransiga böckerna- -...som man förväntar sig att tugga i sig när man är barn. Man får uppläst för sig idiotgrejerna- -.som handlar om folk som sitter på botten och stannar.
Det är mycket... Koko-grejen. Utan väldigt mycket sager och spänningslitteratur och såna här saker. Och det gav dem liksom en fördra och närmare en mycket mer spännande värld än vad det varit så naturligt för dem att läsa och läsa mycket. Utan att på något sätt, det har inte gjort dem till digitala analfabeter.
Men jag kan tänka mig att sånt här. Det är egentligen bara att omge sig med böcker och läsa högt för barnen. Läsa med barnen. Mata på dem böcker. Ge dem sina egna läsupplevelser. Det är så otroligt givande att se dem sitta och sjunkna i böcker- -...när de själva har lärt sig läsa.
Barn kan lära sig läsa jäkligt tidigt. De vill till slut och väldigt snabbt uppleva den här glädjen- -.och inte att själva tränga in det nya. Det är så jäkla enkelt. Samtidigt rörde vi en viktig sak när det var dags för Gävlens advokat. Jag tror att det finns föräldrar som faktiskt gör som jag och min fru när det gäller barnen och läsning.
Men som då faktiskt väljer de pedagogiskt anbefallna böckerna och sticker åt den politiskt korrekta litteraturen. Det tror jag går åt helvete för ungarna väljer sig mot detta. Ingen spänning, ingen romantik, ingen storslagenhet i den litterära kors som anbefalles små barn, barn och ungdomar idag i Sverige, främst i västvärlden. Så det blir ett naturligt motstånd att man, varför ska jag läsa det där?
Martin
Jag tror det handlar jättemycket om just, ja men det är en fråga om kvalitet, som alltid en fråga om kvalitet snarare än kvantitet. Och är content is king? ser man ibland också på engelska mediebranschen. Jag tänker tillbaka på hur jag började läsa, hur jag läste när jag var liten. Jag var verkligen bokman när jag var liten. Jag fick en lärare med att läsa tidigt och sen så var jag snabbt ut med barnböckerna.
Så fort jag kunde läsa flytande själv så blev det istället mer ungdomsromaner, mycket äventyrsromaner och sånt där. Det var otroligt spännande och gripande och beroendefrånkallande att läsa de här böckerna. Och det hade varit extremt tråkigt för mig om jag hade förväntat mig att läsa barnböcker. Eller moderna PK-böcker, där man hade tagit bort all inslag av våld.
Eller saker som skulle uppfattas som eventuellt skrämmande, eller inte PK. Och sen minns jag någon gång, när jag var kanske nio eller något sånt där, sa min pappa till mig att de här ungdomsböckerna som jag läser, jag tror att det är dags för dig att börja läsa vuxenböcker istället. Och då föreslog jag... Jag skulle sluta läsa de här ungdomsböckerna och istället bara läsa vanliga böcker. Han föreslog att jag skulle läsa Sjövall Valös böcker, för det var ett deckare som han gillade.
Så han dumpade i knät mig de här tio böckerna om Martin Beck. Det är ganska knäppt val, jag var nio år och skulle läsa de här böckerna. Ja, vilket fanligt. De är väldigt samhällskritiska från ett märkligt politiskt perspektiv. De har ett jättekonstigt språk, väldigt intryckat. med märkliga ord och sånt där. Ni som har läst dem vet.
Jag har sett ett par filmer där de inte gör precis böckerna rättvisa. Böckerna är ganska intressanta. Men i alla fall, precis det som du säger Boris, att ge barn och ungdomar möjlighet att läsa, ge lite mer tuggmotstånd. För det är det som gör det intressant. Det är det som gör att det är stimulerande att fortsätta. Annars går det bara på tomgång. Tacka fan för att man inte har intresse för att läsa då om det inte är kittlande och utmanande och utvecklande.
Boris
Vad främmande! Jag minns att min son läste jättetidigt Zarenskurier, som är en absurd bok för en 8-9-årig. Han tuggade sig igenom en märklig tid, och mångoler som gör Zarenskurier i blind och stannar saker i tortyrscener.
Ritter över steppen och platser som inte finns. Man kan aldrig ta dem. Det blir en slags realistisk fantasi i liten litteratur. Jag minns när jag för många år sen skulle skriva en översikt över barnlitteratur. Jag tog mig igenom ganska mycket det året. Det måste ha varit 20 år sen, en tidningsartikel.
Jag gick in i en depression. Det är för att nyskriven barn... Och ungdomslitatur det året. Alltså den handlar om såna här saker som äldre släktingar som dör, skilsmässa, ensamstående mammor som inte har råd att köpa saker till barnen, hur det är att ha ett syskon som är förståndshandikapp och såna här saker.
Alltså det här har uppenbart fortsatt. Och det blir fel sorts realism. Det är inte ungdomslivet. Det är vildt att vi får generation efter generation av unga människor- -...som är nervknippen, lätt skrämda och lätt stöttade. De är matade med den här typen av... Vardagen är det stora problemet. Det är bara fyllt med problem.
Vi ska lära oss att hantera död, sjukdom, mentalsjukdom, missbruk osv. Det finns inget storslaget i barn och unga stöttat. Det är klart han fanna skidor som pester. Som du sa, vem vill häva det om man är 11 år?
Martin
Jag minns bland det första jag läste var den klassiska... Vad heter den? Dumas, Greven av Monte Cristo. Det var en av de första riktiga böcker som jag läste. Jag tror jag läste de tre muskultörerna också. Och så minns jag att jag läste... Vad heter den? Papillon, den här boken om han som sitter i fängelse.
Boris
Martin
Exakt, och har diverse umbäranden för att ta sig ut i fängelse. Det var också en av de allra första böckerna som jag läste. Det var min mamma som rekommenderade. Ja, och det... De är ganska lättillgängliga fortfarande, bara den klassiska äventyrslitteraturen skulle jag gärna rekommendera om jag hade någon som precis lärt sig läsa det och tagit tag på nya böcker. Bara gå hundra år bakåt och läs de här klassiska böckerna.
Boris
Martin
En sak som jag tänker, en sista tanke om det här med läsning, jag känner ju ibland att jag har ett, det känns lite småaktigt att säga det här. Jag känner ibland att jag har ett fantastiskt försprång jämfört med många människor som är jämnåriga med mig. Helt bara genom den enkla saken, att jag kan läsa böcker. Och jag har läst böcker hela mitt liv och är intresserad av att läsa böcker.
För jag märker ju redan nu att det är ovanligare i min generation än tidigare generationen. Till exempel i mina föräldrars generation. Så det kommer att vara en ännu större skillnad mellan mina barn och mina föräldrar. Deras jämnåriga. Nu kommer mina barn inte växa upp i Sverige, men om de någon gång åker på besök i det gamla landet eller något liknande land då kommer de framstå som övermänniskor, bara i kraft av att de har förmågan att läsa böcker.
Att de inte är analfabeter eller an... vad det nu heter, att man inte läser böcker. Och särskilt då om de eventuellt har intresse av att läsa ganska mycket så kommer de vara på fullständigt en annan nivå än de andra människorna. Det är så det gör. Det är också en intressant sak att tänka på att som förälder kan man ändå göra ganska mycket för att forma sina barns miljö. Det är ännu mer värdefullt idag att ge barnen den här vanan och intresset och passionen för att läsa. Det är ännu mer värdefullt idag än det var förr i tiden när det var vanligare.
Boris
Det är faktiskt väl värt att tänka på. Det är en av de bästa saker man kan ge barnen att ta med sig helt enkelt. Barna vidare.