Martin

Nordisk ungdom läggs ner. Nationalistiska organisationen ser inte förutsättningar för fortsatt fruktsam verksamhet. Beskriver Sverige som odemokratiskt samhälle utan rättstat, där oliktänkande förföljs och tystas på många olika sätt. Ja, det här är en av två... länkar som vi har just nu på Bubbla som handlar om organisationsförändringar i den svenska nationalsocialistiska kretsen.

Jag ber om ursäkt på förväg om det är så att nationell ungdom inte har betecknat sig själva som nationalsocialistiska. Vi har i alla fall det nätverket och även ett annat nätverk som heter Nordiska motståndsrörelsen. Om jag nu bara kan hitta den här länken. Här. Jag ska bara läsa den kortrubriken så vi har den också. Misslyckat kuppförsök och splittring i Nordiska motståndsrörelsen.

Den tidigare ledaren Claes Lund och andra framstående profiler såsom Emil Hagberg lämnar organisationen i syfte att skapa en mer radikal motståndsrörelse enligt uppgifter till Expo. Den låg i Sverigeavdelningen. Det verkar hända saker i den svenska nationella rörelsen. Jag tror Nordiska motståndsrörelsen betecknar sig själva som national.

socialister. Ja, tyvärr så har jag mest exposrapportering att gå på här på Nordiska motståndsrörelsen. Men det verkar i alla fall som att de har haft ett årsmöte där det gamla gardet har försökt komma tillbaka och ta makten igen. Det vill säga, Klas Lund och hans vänner. Klas Lund var ju med och startade och var ledare för Nordiska motståndsrörelsen, eller Svenska motståndsrörelsen.

Jag tror att de hette det från början. Men för några år sedan så tog en annan person över som heter Simon Lindberg. Och sen dess har NMR tagit en lite annan inriktning. De har försökt bredda verksamheten, värva nya medlemmar, de har gjort mer offentligt uppmärksammade saker, stora demonstrationer. De har varit i Almedalen tror jag. De har börjat mainstreama sig själva ganska mycket nästan.

De ställde upp i valet också förra året och försökte veta vad de ville göra. Och som jag förstår det då, det gamla garret, så Claes Lund och de andra, de tycker inte att det här är bra. De vill se nationalsocialistiska organisationer mer som en elit för trupper. Små avantgardistiska organisationer, de ska inte försöka bli massor av rörelser, de ska inte försöka vinna val och så vidare.

De ska vara mer militanta och mindre utåtriktade. Det är den känslan jag har fått i dag. De vill inte att man ska ställa upp i val och sådana saker. Nordisk Ungdom vet inte om det finns någon koppling. Det finns ledande personer som heter Hagberg. Jag vet inte om det är ett sammanträffande. Emil Hagberg och Fredrik Hagberg. Samtidigt som det gamla hardcore-guidet bryter sig ut ur NMR så lägger Nordisk Ungdom ner sin verksamhet. Det är tuffa tider. för svenska nationalsocialister, åtminstone det intrycket jag får. Det är inte så att de frodas och växer och stärks hela tiden i sina organisationer nu.

Boris

Ja, och jag tror det är viktigt att komma ihåg att titta på det historiskt. Om man tittar och betraktar medströmsmedia, en del politikers megafon om den nazistiska faran i Sverige så drar de ju alltid upp en del. Det är inte sant att man har så starka rötter i Sverige och bruna generna lever vidare.

Men det intressanta med Sverige är att nationalsocialismen aldrig får något fäste i Sverige. Det är en extremt marginell grupp. Man brukar påtala att det fanns höga officiärer som var nazister. Man tjatar om dödslistor och annat. Det är inte sant alls. Det som är bra med Sverige är att nazismen får allnöt fortfäste på grund av saltsjöbadsavtalen.

Där arbetsgivare och fackföreningar enas i att göra om i Sverige till den enda stället. Bruksort egentligen med tydlig rollfördelning finns emellan. Det finns också uppgörelser mellan bönder och fackföreningar. socialdemokratiska partier, bondeförbundet och socialdemokraterna.

Vilket i ett slag tar undan all form av... grund för klassmässig grund för nationalsocialismen och allt möjligt missnöje också.

Martin

Kan man också säga, för att bara skjuta in en liten fråga Boris, kan man också säga att den svenska modellen med Salt-Schobals-avtalet och så vidare lite grann föregrep den utveckling som man annars såg i Italien och Tyskland? Alltså en mer korporativ modell för hur man ska sköta samhället?

Boris

Exakt, det är lite grann min dola på engelska. Den politik som Albin Haas kommer att föra efter saltsjabatan- –tar det upprättar det med samlingsregering. Det är i princip samma politik som Franco för i Spanien. Franco för också en nationell politik med starka korporativa inslag.

Man håller sig utanför. Syftet är att nationen framförallt håller sig utanför kraftmätningen av kriget på resten av kontinenten. Det är den egna nationen som är viktig. Det är samt förståndsanda varje klass, eller nästan stånd på sin plats. Det som är märkligt är att det går ofta att tjata om de höga militärerna som var nazister.

Men socialdemokratin lyckas ju. –ligera sig med det unga officerskardet. Det ser man på 50-talet. De unga officersarna, de som inte släpps upp av de gamla öken– –vill ha en modernisering och effektivisering. På 50-talet gärna kärnvapen. Det är de som sostarna ligerar sig med, och många bilsostare också.

Det är på gott och ont. Senare tid mest ont. Jag tror att det var gott, alltså som du säger, man får faktiskt en korporativ nationalistisk politik i samförstånd mellan inte bara Socialdemokraterna och åndesbundet utan också med höger.

Martin

Och man hade också, som vi alla vet, en sorts eugenisk politik. Man hade steriliseringsprogram som pågick och inspirerade sedan vad som hände i Tyskland, om jag förstått saken rätt, delvis, och som pågick ända fram till 70-talet. Så att många av de här aspekterna, kan man säga att i Sverige så hade vi en mer välordnad demokratisk och fredlig variant av nationalthosialism?

Boris

Ja, folk kommer ju att studsa när det sägs om det, men jag kan diskutera ämnet i timmar och tyvärr faktiskt också belägga att det är så. Det går liksom en, det fanns starka nationalistiska, konservativa, konservativa, med sådana styrningar i Sverige. Franco-Spanien, Portugal, hade Polen fått vara till fred för den tyska invasionen så hade de också varit i ett sådant land och definitivt Sverige.

Martin

Jag tycker det här är en tilltalande modell av flera skäl att tänka på det. En av dem är att det finns nästan ett ljudförhållande. ett litet mysterium i alla fall, som jag klev mig huvudet över. Och det är att under första delen av 1900-talet så fanns det en sorts polaritet mellan vänster och höger där, där vänstern flyttade fram sina positioner med stormsteg och det ledde till en reaktion i form av högerorienterade nationalistiska, auktoritära rörelser.

Och idag så har jag ofta känslan av att vi ser en enorm vänsteroffensiv och en enorm framgångar för vänstern i väst. och globalt utan att det formeras någon sån här motkraft. Jag menar, vi har vissa, i Europa så har vi vissa populistiska rörelser som växer och så vidare. Men i Sverige så finns det ingenting. Alltså vi pratar om det ibland, just det här med att, vi återkommer till det här med att nazistiska, nationalsocialistiska rörelser och så vidare i Sverige, alltså på de vi tänker på som högerextrema ytterlighetsrörelserna, de förblir i små marginella rörelser.

De verkar aldrig kunna växa sig i stora. Det är ganska tilltalande. Jag har en hypotes för att förklara den här historien. Att Sverige har redan för flera generationer sedan så gick Sverige in i en sorts syntes av de här polerna. Vilket gör att man neutraliserade den, eller man skulle säga att man med dialektiskt diskurs skulle säga att man upphävde den här nationalsocialistiska polen som man såg på kontinenten.

Som därför inte är aktuell i Sverige. Min fråga då Boris, för framtiden, det blir är det här någonting som håller i sig över tid? För att åtminstone det som jag tänker på saken så är många av de här Salt-Skjobad-avtalet, det var väldigt länge sedan nu, det var mer än 100 år sedan och samförstånd mellan klasserna och så vidare Ja, å ena sidan så kan jag ju se att det finns samförstånd mellan klasserna i Sverige och svenskar är väldigt lika varandra Det är väl homogena inte bara genetiskt utan även kulturellt även ekonomiskt.

För att samhället är väldigt nivellerat och det är väldigt konformistiskt och så vidare. Och det finns inte ett klassamhälle i Sverige på riktigt samma sätt. Det ser inte ut på samma sätt som i så många andra länder. Men det finns ju nya kliftor i Sverige nu, det finns nya skillnader. Och jag skulle i alla fall inte, som en övergripande beskrivning, köpa att det råder samförstånd mellan samhällsklasserna i Sverige. Åtminstone inte om man kan vidga begreppet samhällsklass. Lite bortom det traditionella. Det är det traditionella 1900-talsbegreppet.

Boris

Nej det gör det inte alls. Vi ska ju säga att det finns ingen som från 50-talet och framåt fortsätter driva den riktiga samförståndsandelen och den tidigt definierade samhällsskiftklasser och nästan standard.

Det försvinner. Det nödvändiga är att det inte finns tydliga företrädare- -...för de olika delarna som ingick i samlingsregeringen- --eller i fallschabatsuppgörelserna. Eller de uppgörelser om att prägla förhållanden stad och landsbygd. Det är för att Socialdemokratin förmultnade, de borgerliga partierna förmultade. Det finns inga företrädare längre.

Och hur det har varit statligt omhändertagande har precis aldrig förändrats. Staten blir den dominerande motorn i det hela. Staten för sig utan att dess tillväxt blir intresset än ett verktyg för samförståndet.

Den stora frågan som det gäller nu är att återupprätta. Det kristerar inte längre än en skugga av det som fanns. Det finns som ett blekt minne hos en del människor och vissa ritualer och annat. Men vi måste definitivt tillbaka till detta. Det är jätteviktigt att komma ihåg.

Alla de stora uppgörelserna– –som gjorde att Sverige tog sig igenom 30-talskrisen på ett bra sätt– –och hålls utanför kriget, de sker i Sverige. utanför demokratin helt enkelt. Det är ju... Det är mer som att betrakta som en förhandling mellan tydliga klassintressen som kommer fram till att vi har ett nationellt gemensamt intresse. Nu gör vi så här.

Martin

Ja. Vi har ju också ett... övergripande problem som vi ofta pratar om. Du säger att det finns inga företrädare för olika grupper i samhället. Och det har ju att göra med också att De förmenta företrädare som finns, de är i själva verket förrädare. De är i själva verket med klassfiender mot alla klasser, kan man säga, i Sverige. Förutom möjligen den här nya klassen av parasiter som har växt fram med staten.

Och nu när vi har en så gigantisk stat så har vi också en jättestor parasitklass. Så vi har både folk som är allra längst upp i samhället som är svågre kapitalister och oligarker och folk som är längst ner i samhället. och gå på bidrag, men som alla hänger ihop i en och samma parasitära samhällsklass. Det är den enda klassen som överhuvudtaget gynnas. Alla andra klasser behandlas med fientlighet och hat och de exploiteras och man behandlar dem extremt illa.

Men om man tänker sig att ett nytt ledarskap i Sverige, kanske för olika samhällsgrupper eller bara för svenskar som grupp, om det fanns ett ledarskap, om det fanns företrädare som var intresserade av det projektet. Då kan jag ändå föreställa mig att det fortfarande skulle kunna finnas en sammanhållning i Sverige, ett samförstånd mellan klasserna. Bara i att någon måste kanalisera det.

Boris

Exakt så. Det går inte att föruttro vilket håll det kommer ifrån. Man kan tänka sig en stark borgerlig partiledare till exempel som genom gudsingripande skulle dyka upp. Det är svårt att tänka sig att det kommer att dyka upp. Det är företagsledare som leder ett stort företag som driver ståndpunkten att alla klasser skickar storhet organisk samband till varandra.

samtidigt som alla vet sin plats. Då skulle det kunna ha följden att det uppstår sådana personer som företräder fackföreningar också. Någon måste sticka fram huvudet, vända sig mot den parlamentariska demokratin, röstkaffset och ställa sig att de som leder de olika skikten ska sätta sig ner och reda ut det.

Martin

Det är också som målet att avkolonisera landet.

Det är bara ett annat namn för offentlig sektor i många fall. Men som jag ofta återkommer till, de produktiva människorna är fortfarande fler än de rent parasitära människorna i Sverige. Och de är mycket starkare och mycket mer inflytande när det kommer till kritan. Därför att i praktiken så är det de som betalar kalaset för alla andra. Så där finns det fortfarande en potential.

Kruxet är bara för att återkomma lite grann till det vi pratade om i början av ämnet. På ett sätt tycker jag att nationalsocialistiska idéer borde vara ganska väl positionerade för att ta sig an den här utmaningen. I vidbemärkelse. Problemet är bara att Claes Lund och hans kompisar har väldigt små möjligheter att kanalisera den här typen av folkbeströmningar.

Boris

Ja, för att den svenska folksjälen präglades av ett stort mått av försiktighet. Det funkar inte att tänka sig att man ska upprätta en skidskål- -...även om det kanske blir önskvärt. Sen ska man tämna en lista och köpa. Svenska regeringen är ju tämligen försiktigt plagna på gott och ont. Men det finns inte mentaliteten- -.och det finns heller inte några historiska rötter att luta sig mot.

Däremot finns det en, framförallt svenskarnas beteende under andra världskriget, visar att det är ett starkt folk som kan stå enigt. Man hade gjort motstånd, även om man var i början illa utrustade. Sedan väcktes medvetenheten om att vi aldrig ska stå så illa rustade igen. Man kan bara se på en sorg.

Martin

Men så har det på den avrustning som sedan sker från sent 70-tal och framåt till idag där vi står helt nakna. utan det är en medströmskonsensusrörelse som ska bedrivas inifrån Socialdemokratiska partiet.

Boris

Ja, så kan man faktiskt uttrycka det. Men vi ska inte glömma bort spelkortet KUNGEN. Andra världsgrythistorier. Jag tror att historiker gärna vill att det ska gå förbi det faktum att man ofta utmanar Gustaf II. –som kryptonazist och Tysklandsvänlig. Men historiskt är det inte så.

Formellt skulle man hålla kungen utanför alla beslut– –och informera om man skulle få vissa råd. Men det fanns politiker som aktivt sökte kungens råd och stöd– Det var faktiskt vänstersocialdemokraterna, Richard Sandler, Per Edvinskjöld och så vidare, som smög iväg till kungen för nattliga sammanträden.

Det var för att man hade en samsyn på svenskt försvar och vissa militärdelar också. Vilket gjorde att Per Albin Hansson skickade Sandler ut ur regeringen för han gillade inte att Sandler smög iväg och hade samråd med kungen. Så att det finns många kort och historier som har spelats i historia som man inte vill att vi ska prata om idag.

Martin

Ja, det är intressant. Det känner jag mig lite oväntat optimistisk här efter ett inslag på ett sånt här tema. Det är jag tackat dig emot.

Boris

Jag tycker att vi ska vänta på att kungen kallar på oss och smyger vid ditt.

Martin

Kungen, vi tror att du lyssnar. Vi hoppas att du lyssnar. Tack för att du lyssnade. Ni som känner Kungen och lyssnar bra till bubbla är säkert en handfull. Ni kan väl tipsa konungen.