Martin

Vårvandrande älgar som rör sig från västernorrlands kust över ångarmanälven till rikare betesmarker drar stor publik till SVT. 22 strategiskt utplacerade kameror panorerar över barrskog och älv i väntan på frustnande älgar som ska simma över älven. Exempel på formatet Slow TV som importerats från NRK.

Älgräknare nere i bildrutans högra hörn. Svansktextning.nu Jag måste säga att jag tycker det här är ett oerhört charmigt projekt. Slow TV antar jag man säger. Långsam TV. Som jag antar då är analogt med Slow Food som är motsatsen till Fast Food. Man är trött på det här, att det ska gå så jäkla snabbt, att allting och strömlinjen formas och effektiviseras.

Kan man inte ta sin tid istället och satsa på kvalité istället för kvantité? Och stressa ner och luta sig tillbaka och mjuta sig av saker och ting istället? Och istället för det här ständiga, hetsiga, snuttifierande tv-tempot? som vi har vant oss vid men som också skruvas upp år för år. Jag som inte kollat på tv på väldigt länge, många många år, jag blir ju chockad varje gång man slår på en tv, framförallt när det är reklam, men även programmen.

Jag känner mig som en gammal gubbe, att det går så långsamt. Jag är så långsamt, det går så snabbt i tvn. Och det kanske är därför som jag blir nostalgisk och känner en kärlek till just det här projektet, trots att det är gjort av både svensk och norsk stadstelevision. Jag måste erkänna att jag verkligen gillar det här konceptet. De har alltså en stor tv-produktion som är helt fokuserad på ett sorts passivt observerande av älgar.

22 kameror längs älgarnas traditionella migrationsrutt. Där man får se att oftast händer ingenting. Oftast är det bara helt tomt och händer ingenting med kamerorna. Då och då dyker det upp en älg och då tickar älgräknaren i hörnet upp. Har man tur så får man se en älg hoppa ner i älven och simma över. Det är kanske höjdpunkten på hela serien, att man får se en älg simma. Det kanske är då den tickar upp räknaren, jag vet inte riktigt.

Det här är något som de har hållit på med i Norge och som man nu även gör i Sverige. Det har blivit en väldigt folkkär produktion i Norge. Det med det där är att man filmar en tågresa. En tågresa från Bergen till Oslo, vilket tar sju timmar. Sju timmar tågresa genom ett snötäckt landskap och över en miljon norrmän tittade.

Det är en väldigt speciell och intressant idé. Det som är fel på den här idén är att det är finansierat av skattepengar. Det är statliga tv-kanaler som gör det. Jag har haft ett intresse för det här med långsam tv ganska länge. Ända sedan det blev en grej, det är en teknisk, så har jag varit fascinerad av webbkameror.

Webbkameror som folk sätter upp på olika ställen. Jag minns när jag höll på på 90-talet, man kunde gå till en hemsida och hitta en webbkamera och det var ganska långsam uppdatering. Man kunde sitta och kolla på olika typer av vyer. Man kunde sitta och kolla, har körspärrsträdet börjat blomma eller inte? Kollar man webbkameran, nej körspärrträd blommar fortfarande inte. En vacker dag så ser man att det finns lite körspärrblommor och sen så sätter det igång.

En annan sak som jag pratar om ibland i dag, det bubblar nu, är aktuellt i schacktävlingar. För vissa människor är det nästan ett konstigt, lustigt paradox att man har direktsändningar av schackturneringar som ett professionellt schackparti på högsta nivå. tar timtal att avsluta och det händer nästan ingenting under schackpartiet igång. För en större del av tiden, bokstavligt talat, så gör de som spelar ingenting förutom att sitta och tänka och titta på bordet.

Och då gör de ett drag och det tar en sekund och sen sitter de och bara tänker igen. Så att på en fyratimmars sändning så är det sammanlagt en eller två minuter eller någonting som det faktiskt händer någonting. Utan det är bara två män som sitter och rynkar sina pannor och tänker. Jag tycker det är otroligt medryckande, fängslande och spännande.

Det är en särskild spänning som kommer av det här tempot. Naturligtvis är det också kommentarer. Man har schackexperter som kommenterar. Jag kan ibland ha de här på i bakgrunden och man kan höra som ett sus som kommer när de är på väg att göra ett drag. Folk börjar skruva på sig, vad är det som händer? Man hör att det är ett begång som bara nej han gjorde inget drag han skulle bara snyta sig.

Så väntar man en kvart till på att det ska hända någonting. Och komputatorerna som kan ta väldigt lång tid på sig att analysera ett enda drag och prata om olika tänkbara utvecklingar av partiet, historiska paralleller. Man får väldigt mycket information jämfört med en fotbollsmatch. Man kan skjuta in lite data, lite information här och där under matchen. Men det liknar inte vad som händer under schack-VM.

En annan grej som jag har på i bakgrunden ganska ofta är olika typer av sändningar i rymden. Dels har jag en grej på Youtube där jag får upp alla rymduppskjutningar. Till exempel när Elon Musk eller någon annan ska skjuta upp en rymduppskjutning. arket så brukar det vara livesändningar. Jag vet inte varför men av någon orsak så vet Youtube att jag gillar dem där. De visar alltid att nu är det rymduppskjutning, direktsändning.

Jag brukar alltid klicka på dem senare och hålla på med bakgrunden. Nu går det ganska snabbt att ta sig upp i områdesbanan men ibland blir det reparationsarbete på rymdstationen. Det finns också webbkameror på internationella rymdstationer som man kan sitta och kolla på när den rör sig över jorden. När Elon Musk sköt upp en Tesla i rymden så var det också en kamera på rymden. så kunde man följa när den gled genom rymden.

Och ett till exempel på Slow TV som jag alltid varit förtjust i, som är väldigt välkänd, alla känner till det här, det är att för ett antal år sedan så blev det en liten fluga att man kunde köpa ett videoband, en VHS-kassett med en inspelad brasa, som bara var fem V-klabbar som brann och då var man filmade ett par timmar på ett VHS-band.

Ingenting annat. Det är bara brasan, eld, sprakande ljud, brasa som brinner ner. Den blev populariserad för att det var något tv-program som hade den i bakgrunden. Men det var också en riktig grej att man kunde köpa den här BOS-kassetten. Det är också ett exempel på slow tv även om det inte är direktsändning. Jag blev exalterad över den här älg-tvn. Vad tycker du Sofia?

Sofia

Till att börja med så vill jag säga att jag håller med om de här rymd-grejerna. Jag brukar titta på NASA-kameror. Innan vi flyttade till Budapest brukade jag titta på parlamentet och slottet och dåna mig för att kolla hur vädret var.

Martin

Står den kvar fortfarande?

Sofia

Ja, och på Malta var det också ganska bra. För det stormade ju ganska ofta på vintern och det var inte alltid jätteroligt att gå ut. Men man kunde helt enkelt titta på fåglarna genom webbkamerorna istället. Jag är lite besviken på de här producenterna på SVT. För många år sedan, jag vet inte om de hade den tekniken i första filmningen av Planet Earth eller om det var bara i andra, i ominspelningen, så hade de, när de riggade sina kameror för att filma snö, leoparder så hade de motion detectors så att kameran gick bara igång när det var ett djur eller någonting framför kameran.

Här har de inte haft den grejen som en faktor alls utan de har de här 22 kamerorna som bara filmar och sen så byter de mellan de olika kamerorna. Men å andra sidan så lägger de till små notiser på på avsnitten i efterhand när det är älgar i bild som vi kan klicka på dem. Eller andra djur också, men i alla fall det hade varit bättre om de helt enkelt hade delvis kunnat mappat då älgarnas rörelserutter dit tidigare. Kanske med GPS eller nåt, men under nåt år. Och sen helt enkelt använda den här typen av kameror som bara aktiverar sig när det är nånting som rör sig i bild.

Martin

För att växla mellan kamerorna? Till den kamera som har nånting?

Sofia

Ja, för nu växlar den hela tiden med fast intervall. Så om du missar fastlandet och sen så ser du den här älven. Och sen så händer nånting på den andra kameran, det spelar liksom ingen roll.

Martin

Jag hade nog föreställt mig att det faktiskt satt ett produktionsteam och såg alla 22 kamerorna framför sig och sen växlade mellan dem beroende på vad som var mest intressant som man gör annars i tv-sändningar.

Sofia

Ja, det kanske de gör, men i sådana fall så är det väldigt få älgar. Jag har tittat på ganska många videor och bara sett fåta älgar.

Martin

Det kanske jag känner är lite såhär, low effort, lite trist. Trist att de inte kunde göra mer seriöst. Då blir det mer som bara webbkamera som roterar i början. Jag kom på en till grej som jag gillar. Senast det var påveval så satt jag och kollade på en webbkamera riktad mot skorstenen för Sixtinska kapellet. Där det då kommer vitrök om de har valt en påve.

Då hade de också bara en kamera med ett glasklart syfte, väldigt viktigt att se om det finns en påve eller inte. Där kunde man sitta och se live som man kunde se innan det rapporterades på nyheterna.

Sofia

Den slutfrågan här blir ju väldigt viktig ändå. Är det så att Radiobubbla är långsam radio?

Martin

Det är faktiskt en återkommande sak som vi anklagas för, att det är väldigt långsam. Man måste alltid spela upp Radiobubbla på dubbla hastigheter för att inte somna. Förutom de som använder Radiobubbla som insomningsmedel. Ja, kanske. Det finns några långsamma aspekter i alla fall. Förutom det bitvis långsamma taltempot. Och det är ju att vi är ett nyhetsprogram som inte direkt stressar med att...

börja ta oss an en nyhet. Vi gör inte riktigt det här minutaktuella kasta oss på mikrofonerna när det är breaking news. Nu har jag visst pratat med dig om det tidigare, jag vet inte om jag pratat om det offentligt tidigare, men jag har en viss önskan att försöka mig på ett sånt format med breaking news, att bara direkt gå ut i direktsändning när det händer någonting och bygga ett nytt radioformat kring det.

Men annars kan det ju ta en vecka eller två veckor innan vi tar oss an en stor händelse som har dominerat löpsedlarna i resten av världen. Ibland är det avsiktligt för att få lite mer distans till det, för att kunna ta ett annat perspektiv och framförallt att inte vara hysterisk och sensationalistisk och jaga den senaste informationsbiten.

Vi har också vår radiokanal. Där vi gör våra livesändningar, men utanför livesändningarna så spelar vi upp nyhetsklipp som är två år gamla eller tre år gamla och sånt där. Musiken är mycket, mycket äldre än så. Så det visar ju också på en viss nonchalans, en viss... Ett fritt förhållningssätt till den kronologiska aspekten av nyheter.

Sofia

Men sen är det också i ett radiobubbla, ett avsnitt av ordinära radiobubbla, så är det ju liksom improviserat. Och det är liksom från början till slut. Och det är inte liksom massa klippningar. Om det inte är någon gigantiskt fel som har gjorts i ett avsnitt så är det ju aldrig någon klippning av ett vanligt avsnitt. Kanske att man tar bort lite för långa pauser maskinellt eller nånting? Jag vet inte om ni gör det längre?

Martin

När jag gör postproduktionen, då gör jag ingen klippning alls. Om det inte är att man har tappat ett stort föremål i golvet så att det blev en jättesmäll, något som kommer göra ont i öronen på folk, då tar jag bort det. Men jag gör ingen putsning alls, det är vad vi säger. Producenten gör faktiskt en del. Han lägger ibland ner lite småskor. Rätt mycket tid på att putsa upp det, ta bort kanske hostningar till exempel.

Och det är ju väldigt bra, det bör man ju göra för varför ska man utsätta tusentals lyssnare för äckliga munnyheter som jag brukar säga, hostningar och så vidare. Det är hyggligt av honom. Det varierar faktiskt hur mycket vi gör men vi klipper ju aldrig innehållet. Det händer ju aldrig att vi bara, det där kändes lite dumt sagt, jag ångrar att jag sa det där, kan du inte ta bort det? Det enda undantaget från det, det är om det händer till exempel...

ganska nyligen att jag råkade säga en sak i en livesändning som jag inte fick säga för att av personlig integritet. Man kan säga att jag outade en person och sa att den personen hade sagt en viss sak, men det är inte någonting som sägs offentligt. Då sa jag åt producenten efteråt att vänligen klipp bort den biten så att det inte outar.

Sofia

Så Radiobubblan är helt enkelt som fem vedklabbar som brinner ner.

Martin

Jag tror du är inne på något väldigt intressant där som jag inte riktigt kopplar. Jag önskar att jag fick skapa en radio som verkligen var för en V-klabbar. som brinner ner. Men jag vet inte exakt var jag skulle vara. Jag har en sak förresten med Daniel Fränderlöf i senaste upplagan om hans Danielstimme i Sverige, där jag var gäst också. Men jag lyssnade på avsnittet i efterhand och innan jag kommer in då så har han en lång frekvens där han står med mikrofon någonstans utomhus och uppmanar när jag lyssnar att lyssna på fågelkvittret och långa stunder är han helt tyst och bara lyssnar på fåglarna istället. D.A.U. Slow Radio.

Sofia

Vi kanske ska ge oss ut och fånga den där koltrasten på ljudbild som vi hör häromkvällen. Jag tycker det är en fantastisk aspekt av radion och jag tycker det vore roligt om vi kunde göra mer slow radio. Vi kanske kan sätta upp en liten webbkamera här i radiostudion så folk kan gå in och titta. Ser det ut som att det är radio på gång eller inte?

Martin

Ja tack, vi får se. Jag har ju riggat väldigt bra här med kameran. Vad heter det? Softboxes heter det så.

Sofia

Ja det är softbox, lightbox kan man säga.

Martin

Proffsbelysning kan man säga. För mitt mål är att det ska se ut som Rush Limbo med kameran som kommer diagonalt ovanifrån arbetsplatsen med en L-formad eller U-formad skrivbordsformation. Det är en sån Rush Limbo-imitation. Vi får se hur seri går med den planen. Men jag vet inte om jag skulle vara bekväm med det. Det är inte så intressant för mig att det är det. Det är inte så intressant att kolla på mig när jag sitter i studion.

Sofia

Det hände ingenting på den här uppdraget. Jag har inte fått tagningen just nu heller. Jag har hållit under hela vår inslag. Det har inte kommit en enda älge nu.

Martin

Ska jag sitta här och peta mig i näsan? Nej, där låter det inte bra. Vi får knyta kameran på något sätt mot gatorna i Budapesten. Vi får fundera på det. Jag tycker det är väldigt intressant.