Transkribering
Liberalen Fredrik Segerfeldt beskriver krigsliknande situation i skolor där han arbetat som vikarie
Martin
Liberalen Fredrik Segefeldt beskriver en krigsliknande situation i skolorna där han arbetat som lärare i Karia under sommaren 2018. Säger sig inte ha ett reformprogram, men anser bland annat att våldsverkare ska stängas av och att eleverna ska tvingas läsa böcker. Ja, Fredrik Segefeldt, en av de tre musketörerna, en av nyliberalismens fyra ryttare.
Vem är den fjärde undrar du nu? Ja. Ja, det hör vi till till saken. Fredrik Segefeldt har tagit jobb som lärare. Han anmälte sig till en lärarvikariepool. Han säger aldrig varför han gjorde det. Jag antar att... Han gjorde någon sorts allmänbildningsprojekt, att han skulle vallraffa skolan. Men han kanske är trött på sin karriär som sofftyckare i tv och rapportskrivare av Timbre.
Kanske skulle testa en annan yrkesbane. Tänkte att det skulle passa honom att jobba som lärare. Praoveckor för att skriva artiklar. Praova... Jag misstänker att det här var i studiesyfte. Ja. Så man började jobba som lärarvikarie. Och till att börja med kan vi säga att det är en ganska rolig idé. Mm. Att vi tycker det är en ganska spännande och kul idé. Att som liberal debattör faktiskt jobbar som lärare. Ja,
[Speaker 3]
Martin
för att han är en sån där lärare-Vicario Pool. Ja. Så det är extra smart. Så det var en ganska kul idé och nu har han skrivit en rapport, en artikel i Dagens Samhälle. Eller som det står längst ner i texten. Det här är en fördjupande text som syftar till att ge perspektiv på en fråga. BÖ! Hahaha! Det är jäkligt bra att de påpekar det där. BÖ! Hahaha!
[Speaker 3]
Martin
Uppenbarligen för att det annars inte är klart för läsarna att det är så. Så Fredrik Segefeldt har jobbat på, jag tror åtminstone tre olika skolor eller klasser och sammanfattar sina erfarenheter. Han säger att på en av skolorna så var det ganska, det var inte så farligt säger han Eleverna var inte så ambitiösa, men de var inte rent kaos, de var inte våldsamt och sådär.
Det var mer att de släpade fötterna i villig bemärkelse. De hittade på ursäkter för att inte få jobba, att datorn inte fungerade eller att de hade glömt det. Jag har glömt pennan eller suddgummit eller nåt sånt där.
[Speaker 3]
De betedde sig precis så som alla andra människor förväntar sig att högstadieelever ska bete sig. Det är bara Fredrik Segerfeldt som är förvånad här.
Martin
Ja, för samtidigt ska vi säga till hans credit nu ska vi säga att att de är ju ändå tonåringar med annat på hjärnan. Jag minns hur det var.
[Speaker 3]
Ja, fast uppenbarligen minns han inte så mycket hur det var med tanke på hur förvånad han är.
Martin
Nu är ju Fris Eveld också lite äldre än du och jag så det var nog lite mer ordning. Han är väl åtminstone tio år äldre än vad jag är.
[Speaker 3]
Fast det handlar inte bara om hur det var i klassrummet. Det måste väl minnas hur det var i huvudet också. Sitter det det jävla kommunistsystemet och uppfylla kunskapskvoterna som man kan få beröm av femårsplanens verkställare, Bagonkateren?
Martin
Du var ju ingen duktig pluggare efter skolan, det hör jag direkt. Vi har ju knappt hunnit packa upp den här nyheten och redan så går du loss med dina rants här. Det blir mer intressant sen för det är säkerfällt... upptäckte sen att hans elever kunde inte skriva. De fick en uppgift som handlade om att skriva två avfyrade sidor med text. Det såg de som ett enormt arbete.
De beklagade sig och de klarade heller inte av uppgiften. De hade svårt överlag, menar han på löt, att, som han säger, tonåringar kan knappt formulera begripliga meningar för att inte tala om att komponera en sammanhållen text. Och Fredrik Segerfolt säger att det slog till som en knytnäve i magen på honom när han insåg detta fakten. Och sen så kom man till ytterligare en klass där det eskalerade, det är väldigt bra dramatik i den här artikeln, det eskalerar från de som bara var lite lata till de som inte kunde skriva, till en klass där det var väldigt stökigt.
Och där han säger att verklighetens pekpinne verkligen rappade mig över ansiktet. Och här var det liksom, folk satt med sina jackor på inomhus, med mobilerna i händerna. De lyssnade inte, de tittade inte, svarade inte på tilltal. Vägrade arbeta. Och sa liksom att nej vi tänker inte göra någonting, jag gör det hemma och såna här saker. Det är lustigt, jag kommer ihåg en del av de här fraserna, jag hörde en del av de här fraserna även när jag gick i skolan. Typ att, ah, jag orkar inte, gör det hemma istället.
Nu vet vi vad det betyder. Och här hamnar han också i en konfrontation med en av eleverna. Efter ett tag då, man kan liksom tänka sig hur trycket byggs upp i segelfältet när han ser all den här den här den genererade beteenden från skoleleverna. Så vid ett tillfälle så drämmer han handen i katedern och säger att, nu är ni tysta, ropar han. Jag önskar jag kunde skrikande imitera hans sköna småländska dialekt. Tio minuter in i lektionen och så drämmer han nästan... Alltså,
[Speaker 3]
Martin
Nu är ni tysta. Och då är en av de här pojkarna i klassen rasande. Han flyger upp och skriker och vill slåss med Fredrik Segerfelt. Och då är det en tjej i klassen som ingriper och stoppar det här. En tjejkompis förhindrar honom från att slåss med Fredrik Segerfelt. Men, Fritid vill säga så här, du måste gå ut ur klassrummet, du stör oss vidare. Men han vägrar gå därifrån.
Och efter lektionerna så kommer han tillbaka flera gånger. För han vill slåss med vår liberala debattör. Och jag vet inte varför, i tillfället, han väntade sig att hitta i skolan. Men han säger i alla fall att de här ögonblicksbilderna som han ger i artikeln, de kompletterar och vidimerar det redan förut han läst om kaos, våld, orimliga arbetsförhållanden och ett system som håller på att falla ihop.
[Speaker 3]
Det vill säga att alla andra redan visste och ingen utom honom blev förvånad över det?
Martin
Det kanske man kan säga på det sättet. Jag tycker att Prins Eiffelt ska ha en del helhet i credit. För att han ger sig ut och själv ställer sig tillbaka med katheder och upplever de här sakerna och skriver om dem. Och ja, man har intrycket av att det är lite yrubaket. Det var lite grejer som du var inne på. De flesta vet väl att det är på det här sättet. Och till och med värre i många fall. Men det är väl ändå ganska hyvens att gå ut och se det själv med egna ögon. och jobbar som lärare några veckor och sen skriver artikel om det.
[Speaker 3]
För all del. Har man inte koll på det så är det väl bra att man skaffar sig koll. Men rent givet vart han står ideologiskt och vad han vet om den svenska skolan så borde han nästan ha kunnat läsa sig till om. Alltså du kan ju deducera att det här systemet kommer ha problem därför att hur funkar det här systemet? Du tvångsrekryterar in en massa barn till ett system.
Det spelar egentligen ingen roll att de är barn. Du tvångsrekryterar in en massa människor in i ett system. När de inte får några pengar eller någon annan typ av kompensation. Och så säger du åt dem, här är din kvot av kunskap du ska uppfylla. En byråkrat i staten har bestämt att så här mycket kunskap ska du uppnå per timme. Uppfyll den nu, så kan vi stämpla det här pappret och säga att det har gått bra.
Ja, det gick ju ungefär lika bra i det svenska skolsystemet som på en fabrik i Sovjet. Det borde inte kommit som en överraskning för Fredrik Segerfeldt. Men det gör det. Och hans lösning låter som en sovjetisk byråkrats lösningar. Oj, oj, oj. Det är inte tillräckligt med disciplin här på fabriksgolvet. Arbetarna går och maskar. De... De... Jag har sagt åt dem på Skarpen att de måste jobba, men... Men de gör inte det. Vilken slutsats kan jag dra?
Det måste vara att de kan inte jobba på fabrik helt enkelt. Det har inget med motivationen eller incitamenten att göra. De här fabriksarbetarna vet inte hur man fabriksarbetar helt enkelt. Det är märkligt, men det har genererat så mycket de senaste åren att fabriksarbetarna vet inte hur man fabriksarbetar längre. Jättekonstigt. Det bästa är att vi inför lite mer krav och disciplin. Då blir det nog bra.
Martin
Ja, du har ju flera poänger tycker jag, men han säger ju också att de som inte vill lära sig, de som inte vill lära sig att gå i skolan och så vidare, de ska inte behöva gå i skolan. De ska inte tvinga in folk i skolan. Han har ju en diskussion med någon av hans tillfälliga kollegor, den frågar varför är de här människorna i skolan? De säger att de inte är här för att lära sig, de vet att de kommer få sämsta betyget och sådär. De är här för att de vill ha lunch och äta.
SL-kort som de tydligen får av att gå i skolan. Ja. Och så säger då den här skoladministratören att det är ändå bättre att de är här för att få lunch och SL-kort än att de är ute på stan och hittar på jävelskaper. Och här säger Fredrik Tjegefeldt att att, ja men, så här, de kan ju inte vara i skolan. Det är fel att ha skolan som en förvaringsplats. För här kommer de att störa folk som vill lära sig. Det här är ju också,
[Speaker 3]
det här har du kunnat läsa dig till i historieböckerna. Det här är varför vi skapade skolsystemet. Det är för att förvara ungdomar som inte har någonstans att vara på dagarna. Och två meningar efter att vi ska inte tvinga barn att vara i skolan så säger han att vi ska tvinga alla barn att läsa. Vilket är såhär, bestäm dig.
Martin
Du tvingar eleverna, tvingar eleverna att läsa. Tvingar alla elever att läsa, ja. De som inte vill vara i skolan ska inte vara i skolan. Men de som är i skolan, de ska tvingas att läsa böcker.
[Speaker 3]
Det är alltså så att om du vill lära dig på något annat sätt, då är du shit out of luck. Ha! Tror du att skolan var en plats där du kunde höra kunniga personer föreläsa om saker? Nej! Skolan är egentligen ett glorifierat bibliotek. Annars får du gå hem. Det här är det sämsta skämskudde på det här reformpaketet som man inte kallar för reformpaket. Han kan inte bestämma sig för hur han vill göra.
Allting är så här, vi kanske ska ha mer disciplin eller så kanske vi inte ska ha det, jag vet inte riktigt. Problemet som han inte begriper är att skolsystemet bygger på tvång. Och på ett fullständigt incitamentlös system. Och när han säger så här, de som inte vill plugga ska inte göra det. Läser man mellan raderna är det ju uppenbart att han tror det är typ så här, ett par tre personer i varje klass. Han förstår inte att om du applicerar den här modellen på grundskola och gymnasium.
Det är 90% av eleverna som kommer lämna klassrummet. Om du bara säger så här, vilka här vill inte vara i skolan? Sluta liksom linda in dig i såna här grejer av vilka som sitter i klassrummet fast de väl ändå inte lärde sig. Om du bara säger till ungarna, vilka här vill slippa behöva gå till skolan igen? Då kommer ganska många räcka upp handen. Och när de andra barnen ser att de sen slipper gå till skolan så kommer ännu fler räcka upp handen nästa dag.
Så, ja visst, han är någonting på spåren här. Men givet att han liksom har skrivit rapporter åt Timbro och grejer, så borde han, han borde kunna komma med en lite djupsinnigare analys. Det här, det här är en, alltså den här analysen är så ytlig att en socialdemokrat hade kunnat komma på den. Alltså, förstår du, jag måste, jag måste ändå ta hänsyn till att han, han kan inte komma undan med att vara en vanlig så här NPC-normig.
Han borde veta bättre och begripa liksom att det finns ett väldigt enkelt reformpaket. Lägg ner skolplikten och legalisera barnarbete. Du har över en natt löst alla problem i det här systemet.
Martin
Definitivt så finns det problem, det anser även jag, som inte är ett problem med Fredrik Egerfeldts analys. Ett par saker som jag tänker på, det är först den mer övergripande saken som jag tänker på, det är en otroligt trång synthet ur hans perspektiv. Problemet ligger i skolan. Det är fel på skolorna, det är fel policy.
Man har fel policy för när man kastar ut en elev eller inte. Alltså att folk använder våld i skolan och ändå blir inte avstängda. Eller eleverna tvingas inte läsa böcker eller eleverna tvingas vara där för att de inte vill vara där. Och sen har man också en harang på slutet om lärarlönerna. Alltså måste höja lärarlönerna, öka statens exemplaryrke. Det har man aldrig hört förut.
[Speaker 3]
Martin
Men att man ens pratar på det här sättet det innebär att man också ignorerar det som jag tycker är det uppenbara problemet där. Det är att vi har ett mycket mer övergripande samhällsproblem som har att göra med barn, hur vi ser på barn och barnuppfostras. Problemet har att göra med familjer, att vi inte har fungerande familjer som ägnar sig åt någon rimlig form av barnuppfostran.
För att om det fanns... bra familjer som uppfår sina barn på ett kompetent sätt, då är ju... Skolan kan göra mycket skada, men till exempel att barn inte kan läsa och skriva, det är från mitt perspektiv inte ett problem med skolan, det är ett problem med familjer.
[Speaker 3]
Ja, eftersom det är familjer som lärde barn läsa och skriva i det här landet. Det var inte skolorna som gjorde det.
Martin
Ja, det kan man säga, och det måste vara så, för att om du är en alfabet när du är sju år och börjar i skolan, då är det för sent. Det är ju lite min ödmjuka mening. Ja. Jag kunde läsa, skriva och räkna när jag började skolan. Det kunde åtminstone en fjärdedel av alla som gick i min klass. Ätan på lågstadiet hade allt det här från sina familjer. Alla de barnen gick det bra för som hade familjer som byggde sig om för dem, investerade och lade tid på att hjälpa barnen att lära sig saker.
Det är så självklart för mig att det är så det ska gå till. Så att om du sitter och är 16 bast och inte kan skriva två av fyra, problemet är inte att skolan har svikit dig, problemet är att din familj har svikit dig. Och att det perspektivet är totalt frånvarande, alltså föräldrarna svarar till och med, att det här är ett problem som är mycket djupare än skolan. Det tycker jag är väldigt sorgligt och det gör att det blir en väldigt ytlig, dålig analys.
[Speaker 3]
Oja, ja. Absolut. Samtidigt så ska man inte lura sig och tro att skolsystemet är någonting som kan rehabiliteras. Därför att det kan det inte. Skolsystemet... Vi har ju lyxen i Sverige av att ha ett extremt dåligt skolsystem, ett exceptionellt dåligt skolsystem, vilket gör att man lätt kan lura sig in i den här fällen och tänka om vi bara hade det som amerikanerna eller finnarna, då vore det bra. Faktum är att pratar du med libertarianer i USA eller Finland så kommer ju de också ha negativa saker att säga om skolsystemet.
Kanske inte fullt så negativa som i Sverige, men det är inte så att allt blir bättre bara för att du reformerar skolan. Skolan kan inte reformeras till någonting bra. Du behöver i princip inte reformera skolan. ändrar den så pass radikalt att det bara är en bråkdel av av ungdomarna som ens går dit och de andra går och jobbar va och anledningen till att skolan inom citatecken har fungerat förr i tiden det byggde på att man slog barnen alltså såhär, det är därifrån skoldisciplin kommer du misshandlade barnen tills de lydde dig det är därför du hade jättebra skoldisciplin på 1800-talet och sen så slog du dem inte lika mycket på 50-talet och då var disciplinen lite mer bra Lite sämre, eller inte 50-talet i Sverige tror jag tidigare man förbjöd det.
Men, och sen så hade det liksom och så här, ja okej, lärarna får inte slå barnen, föräldrarna får klå upp dem istället när de kommer hem. Lärarna skickar hem en lapp och så får föräldrarna ge dem spö. Det är ju det skolsystemet bygger på. Och så visst, det fanns folk som hittade andra lösningar. Jag tror att så här pacifistiska Quaker-skolor i USA, de Egenskap av pacifister så slog de ju inte barnen, så de stoppade in dem i en säck som de hängde upp i taket i några timmar istället.
Det är såhär man... Och de ansågs vara liksom mesar för sin tid, för att de inte puklade på ungarna. Det här är ju bakgrunden till vad skolsystemet bygger på. Och idag så är... Du slår dem inte i skolan och du slår dem inte i hemmet. Och det gjorde du ju för all del inte för 30 år sedan heller. Och du kan säga, 30 år sedan funkade det ändå bättre än idag. Jo visst, men då hade du andra mekanismer.
Du skrek på ungarna. Eller du låste in dem och kallade det för kvarsittning. Du hade olika typer av bestraffning. Och det är ju det här som hela systemet bygger på. Det är att kuva barnen med våld och hot tills de gör som du säger. Och om du så fort du börjar introducera frivillighet i det här systemet, då kommer det att rämna.
Det går inte. Det är precis... Alltså jag gör inte den här lätt... När jag pratar om fabriker i Sovjet, det är inte en jämförelse jag gör lättvindigt. Det är för att de hade precis samma utveckling där. Alltså, Sovjets ekonomi tuffade på ganska bra. Så länge alla som inte jobbade skickades till Gulag. Det är ändå ett riktigt incitament du har där. Om du uppfyller kvoten så har du en lägre risk att bli dödad av staten.
Det är ett... Ekonomiskt incitament enligt Konstens alla regler. Sen när Stalin dog och man kom på att kanske inte är så bra att vi bygger hela vår ekonomi på massmord. Ja, då börjar saker gå sämre. Därför att ju mindre elak man blev och ju mindre tyrannisk man var... Desto sämre incitament hade folk att hålla sig till planerna. Och det är precis så det svenska skolsystemet fungerar. Ju mindre hot och våld och allmänna otrevligheter du utsätter barnen för, desto mindre kommer du kunna tvinga barnen att uträtta.
Martin
Det finns mycket att säga om det här. Det är ett ämne som engagerar både dig och mig ganska mycket. Jag skulle bara vilja ge en sista anmärkning från min sida. Det gäller den allra sista meningen i Frihetsregelfältartikeln. Han skriver så här. Även om lönerna har stigit på sistone måste vi betrakta lärarna som de hjältar de är. Deras yrke är bland det viktigaste och svåraste som finns.
Jag skulle bara föra till protokollet här att lärare är inte hjältar. Lärare är i allmänhet, särskilt nu för tiden, motsatsen till hjältar. Lärare är idioter, de är ondsinta. Nästan alla som är nybakade lärare idag, som tar lärarexamen idag, de har gått igenom en lärarhögskola som handlar nästan helt och hållet om politisk indoktrinering.
Det här är människor som brinner för att indoktrinera barn och inljuta den statliga värdegrunden i dem. Det är naturligtvis människor som söker sig till... skolan som den ser ut idag, så är det naturligtvis människor som till exempel är väldigt intresserade av att utöva makt över barn. Jag vet att när jag gick i skolan och mina lärare, kåren var ju mycket bättre i skikt då än de är idag, men det fanns en hel del lärare då, det var uppenbart att de var på en liksom en kontinuerlig makttripp.
Deras grej var att de fick en kick av att bestämma över andra barn, förmodligen för att ta igen för något skit som hände när de gick i skolan, eftersom det är som en ond cykel. Men vissa av de här lärarna var ju liksom såhär... Karar som var 50 år gamla men var fast på en 12-årings mentala nivå. De var fortfarande nere på skolgården med barnen och konkurrerade mer om... och ägna sig åt olika typer av penalism och så vidare.
En så pervers institution som skolan drar framförallt till sig perversa människor. Det finns självklart bra eldsjälar i skolan, folk som blir inne för ett mer klassiskt läraridealfag, som har goda avsikter. Men de flesta som blir lärare idag är... De har inte alls den kompetens och den mänskliga resning som behövs för att vara förebilder för barn att lära folk.
De är idioter. Det var min erfarenhet. Alla nyexade lärare som jag hade under slutet av min tid i skolan var totalt värdelösa. Otroligt ointelligenta, okunniga, usla på själva lärarhantverket. Men de är inte hjältar. De är inte goda krafter i det här dramat. De flesta av dem har sökt sig till skolan av väldigt dåliga anledningar och nästan alla är totalt dedikerade till det här politiska indoktrineringsprojektet. Så det är inte alls så att lärare är hjältar som ska hyllas och få mer pengar och högre status och så vidare. Det är precis tvärtom.
[Speaker 3]
Ja, absolut. Särskilt i Sverige så har vi ju... Här syns det ju till och med i statistiken med vilka det är som söker till lärarprogrammet. Och det är nästan ingen som kommer in på lärarprogrammen. Nu var det ett par år sedan jag kollade upp det här. Det kan ha ändrats, men det är nästan ingen som pluggade lärarprogrammet som hade valt det som förstahandsalternativ. Det var så här tredjehandsalternativet, fjärdehandsalternativet. De som blir lärare är de som inte kommer in någon annanstans.
Det här är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vilket är varför... Jag menar, det är ganska uppenbart egentligen. Tänk dig en politiker som går ut och säger så här Vi ska höja kvalitén på lärare. Ska höja lärares löner för att locka till oss bättre kompetens. Och sättet vi gör detta på är att vi tar de 10% sämsta och så sparkar vi dem. Så ger vi pengar när vi sparar till de andra. Det kommer bli bra. Kan vi locka bättre lärare.
Kommer lärarfacket gå med på detta? Nej, det kommer de givetvis inte. Men de har lyckats nässla in sig som... Textat av Andreas Lundqvist Ja men du vet, det är för elevernas skull vi vill ha högre lärarlöner. Det är därför vi bryr oss om kvalitet i skolan. De har blivit någon form av... Det ses som någon expertpart, vilket lite sammanfattar hela skoldebatten. Att lärare kan gå ut och tala i egen sak, men de ses som osjälviska.
Det är egentligen det det här handlar om. En lärare kan gå ut och säga, jag ska ha högre lön. Och så tänker folk, åh vad osjälvisk och oskälvskallig. Och hjältelik han är, som bryr sig om barnen så mycket att han vill höja sin egen lön.
Martin
Ja. Alla lärare som jag hade som var bra i skolan var folk som hade en tydlig roll utanför skolan, som var någonting annat. Och sen så hade de liksom, framförallt senare i livet, så hade de börjat bli lärare. Jag hade till exempel en lärare i svenska och samhällskunskapen och sådant där på högstadiet som var helt fantastisk. Han är ett... Ulf Österling heter han.
Han var en författare, poet, riktigt skön and, bildad, väldigt nyfiken och intresserad av allt möjligt. Han kunde direkt se att jag inte var riktigt som de andra barnen. Han såg till att det blev mer uthärdligt för mig än det hade blivit annars. Han hade intressanta samtal med mig och var inte alls fixerad vid skolregelverket.
Men jag fick tio gånger mer stimulans och utveckling från honom än någon annan lärare. Trots att han till exempel struntade ganska mycket i betygskriterierna. Så jag fick något betyg i alla hans ämnen. För att han visste att jag var smart och läste böcker. Han visste att när jag skolkade var det för att jag satt i biblioteket och läste. Ett tack till mina supporters via Patreon! Men till skillnad från de andra lärarna så höll han inte på och trakasserade mig för det där.
Utan han stack åt mig en bok och sa, läs den här också. Men det var ju så att han såg sig själv inte som lärare. Han såg sig själv som författare eller något annat han höll på med. Eller som, jag hade en filosofilärare på gymnasiet som var helt fantastisk. Han hette Bosse Nylund. Han är akademiker, teologiakademiker. Han var liksom... Han har lite bakgrund som diplomat, sociopolitiker, han är högt uppsatt frimurare för gaffeta många år efteråt.
Men du förstår, han har ju verkligen inte gått igenom livet och sett sig själv som en gymnasielärare. Nej. Men just därför så blev han ju ett helt fantastiskt lärare när han var gammal, han var 70-bast nånting. Och han undervisade bara i filosofi, han hade filosofikurser på gymnasiet. Och det var ju helt och stort bra. Det här är vägen framåt. Att folk som inte...
Idag är det så här, för att få jobba i skolan så måste man ha lärare, lärare... det här licenset, eller hur man ska säga, lärarexamen. Om man inte är startad utsättet för att bli lärare så... Det är ett problem för framförallt det är friskolor och sånt där, att man kan inte ta in en duktig matematiker från universitetet. För då måste han först gå på lärarehögskolan i fyra år eller vad det är, för att få undervisa. Det man skulle göra är exakt tvärtom. Att vem som helst får undervisa i skolan, bara de är inte lärare i examen, det är det enda kriteriet.
Precis. Skolan vill såklart se till att du har en relevant bakgrund, så att de ska undervisa i matte, att du har en matematisk bakgrund av någon slag. Eller att du är kanske historiker och de ska undervisa i historia. Men det enda diskvalificerande det borde vara lärare i examen egentligen. Så bara ta in folk som har sakkompetens i olika ämnen att undervisa. Det är ju därför...
[Speaker 3]
Det är därför man har haft alla de här legendariska lärarvikarierna. Det är ganska hit och miss. Vissa av dem är totalt skräp. Men ofta är några av de intressantaste upplevelserna i skolan när man har haft en sån här vikarie som har stått i klassrummet som inte riktigt förhåller sig till systemet på samma sätt som de reguljära lärarna. Just för att de har någon annan identitet i ryggen. Man kan inte lära dig förstånd.