Transkribering
Per Bylund: Branschorganisationen Svenskt vatten far med osanning i SVT-intervju
Martin
Per Bylund, branschorganisationen Svensk Vatten far med osanning i SVT-intervju. Problemet med brist på vatten löses genom prismekanism. Ingen skillnad mellan vatten och andra produkter. Ja, nyheten om det enormt varma majvädret har ju nått även hit ner till Malta.
Dessutom fick både du och jag uppleva denna heta på din utmaning. som gick av stapeln bland annat ute i skog och mark hemma i vårt kära fädernes land. Under vår överlevnadskurs fick vi bland annat lära oss hur man kokar en burk bullernskorv med hjälp av en vanlig ölburk som vi gjorde en stormkök av och sen lite rödspris.
Men, ack, så försiktiga vi fick vara. Det poängterade ju våra lärare, eller våra överlevnadsguider, eller vad det heter, mycket, mycket noga. För då rådde en extrem brandrisk i terrängen. Alltså den högsta på en skala, var det nu var för skala, så var det den högsta som de hade. Så var försiktiga där ute i skog och mark. Men nu är det snart midsommar, och...
Då väntas naturligtvis traditionellt regnväder. Och vad tur det är, för det behövs fukt i backen om det ska bli några kantareller i år. Per Bylund, allas vår favoritekonom, han har gett sig in i vattendebatten. Det är branschorganisationen Svenskt Vatten som farit med osanningar i en SVT-intervju. Och här får vi verkligen stoppa pressarna. Det är ju inte direkt stor grej att någon far med osanningar i SVT.
Det är ju inte direkt stor grej att någon far med osanningar i SVT. Men i alla fall, i intervjun säger Fredrik Vindhagen från Svenskt Vatten att det varma vädret lett till vattenbrist. Och när det är varmt, då vill människor använda mer vatten. Big surprise. Och för bland annat, ja, ta hand om växterna, bada i poolen, duscha en extra gång, dricka mer vatten och så vidare. Och detta leder då till att vattenverken får gå på högtryck.
Men Per poängerar att... Det är ju inte värmen som orsakar vattenbrist. Det låter ju nästan som att vattnet dunstar bort. Det är kommunernas priser på vatten som inte justeras efter tillgång och efterfrågan. Ingen är förvånad att det inte råder fri marknad på vatten i Sverige. Lösningen framför Per är att priset på vatten tillåts stiga när efterfrågan stiger.
Det som händer då är att människor kommer att konsumera mer försiktigt. Det är en mycket bättre lösning. än att förbjuda folk från att vattna sina rabatter med liksom att ja, då kan ju växter dö och så vidare. Och vilket många kommuner också har förbjudit sina invånare att göra. Det är ett ganska illustrativt exempel på vad som händer i en planekonomi.
Ekonomi är inte bara grekiska för svensk vatten utan ordet betyder hushålla eller förvalta hushållet just på grekiska. Tar man bort prissättningsmekanismen, ja då... tar man också bort alla incitament att hushålla. Stiger priset på vattnet, ja då kommer människor då sannolikt noga överväga om det är värt att fylla på poolen eller om man istället ska vattna rabatten eller kanske duscha en extra gång.
Men kanske undvika att göra alla tre samtidigt. På så vis allokeras den här resursen, vatten, till det enda mål som för tillfället tillför mest värde för människor. Martin, jag vet inte hur du tänker det här, men jag har fått en helt ny relation till vatten sedan vi flyttade till Malta. I Sverige har vi ju kranvatten, vi tar det för givet. Det är gratis nästan, eller det känns i alla fall som det är gratis för att det är enormt billigt.
Man märker i alla fall inte vad det kostar. Det smakar gott, för det mesta. Det finns både varmt och kallt vatten i konstant lagom tryck. Det är lite som el, det bara finns där. Men här på Malta beställer vi hem dricksvatten med bud. Vi använder specifikt dricksvatten för att dricka. Och kranvatten kommer från destillerat havsvatten. Det smakar inte så jättegott.
Så det använder vi för att diska och duscha. Sist så beställde jag hem 96 liter dricksvatten. Och det går åt snabbare än man tror. Visst är det uppenbart att vatten är en bristvara på Malta? Att man faktiskt ändrar sitt konsumentbeteende när det kostar en slant. Eller har du en annan uppfattning?
Johnny
Alltså ja och nej skulle jag säga. Det ligger ju en del i det du säger förstås. Och det finns en större medvetenhet här om att vatten är en ändlig resurs. Och... Jag vet inte om vatten är kranvatten eller sånt där. Jag har faktiskt ingen aning om vad vatten kostar. På lång sikt känner jag en viss oro på Malta över att vattnet kan ta slut. För det kan det ju. Om Malta blir avskuret från omvärlden och det blir problem med annan infrastruktur, alltså transporter till och från ön, energiförsörjning och så vidare, då kommer vattnet ta slut ganska snabbt.
Men det finns ju grundvatten, det finns enstaka brunnar och sånt där, men det räcker inte i närheten till att försörja Malta med vatten. Alltså avsaltning, import av flaskvatten från Italien och så vidare. Men i vissa lägen och på kort steg så känner jag nästan tvärtom. För till exempel, du säger att du har beställt flaskvatten. Ja, så gör man ju på ett sätt. Men jag vet inte, när vi senast köpte flaskvatten, beställde flaskvatten.
Därför att varenda gång vi beställer hem mat så får vi tiotals liter vatten på köpet. Mm. För varje liksom... Eh... 20 euro man beställer för så får man ett sånt där 6-pack av 2 liters flaskor. Jag vet inte exakt på vilka gränserna det går men ju mer mat man köper desto mer vatten får man då så att säga är gratis eller på köpet.
Och ur prepping synpunkt så är det ganska bra för att vi har så mycket flaskvatten här hemma att vi vet inte ens vad vi ska göra av den. Det står liksom överallt, det står i garderoberna, under trappen. Den står liksom ovanpå innerdörren i entrén så har vi staplat upp en massa vatten för det finns bara för mycket av det.
Sofia tycker inte att det är den godaste vattensorten den som vi får när vi beställer från den affären. Men de plackar på en flaskvatten hela tiden tycker jag. Så att man behöver inte ens betala för det. Om man då köper som vi gör då storhandlermat över internet. Ja även i butikerna om man storhandlar. Så jag har börjat använda flaskvatten till allt möjligt. Inklusive till exempel så här vattna blommorna.
Hoppsan. Det var en sån grej som hände för att... Jag vill säga, är det verkligen bra med det här liksom... För det är ju behandlat vattnet i kranen. Det finns en orsak när man inte vill dricka det, att det smakar konstigt. Det kan ju inte vara så bra för blommorna, de här kemikalierna. Och så sa Sofia, ja men vi har ju mycket vatten, du kanske ska liksom göra om det. Ta lite flaskvattnet här på blommorna, sen testar jag det. Det kanske bara är jag som är knäpp och oansvarig, men från mitt personliga perspektiv så har som Malta på ett sätt inneburit ett överflöd av en sorts vatten. som jag tidigare i Sverige såg som någonting som man köpte och hushållde med. Och nu har vi bara för mycket av de här vatten och plastbilarna.
Martin
Jag måste ju gärna byta online shopping-beteende, byta site. Jag vill shoppa där ni shoppar, för där jag shoppar får man lite rabatt på vatten. Men inga jättemängder. Eller också beställer ni väldigt mycket mat ofta. Vi kör det två gånger i månaden, kanske.
Johnny
Det är väl något sånt, ett par gånger i månaden. Men vi försöker beställa så mycket som möjligt av allting som vi ska konsumera. Men det är samma sak om man går till, det är lite inside baseball här, men vi beställer från Greens, tror jag oftast. Och där har man bra deal, där får man den här ruskella vattensorten, som Sofia kallar för ruskvattnet, för hon tycker inte det är så bra. Men även om man går till exempel till Scotts.
Det är butiken. Tycker alltid jag får liksom så här, de ska alltid plocka på mig vatten som jag inte kan bära för då är jag bara ute och promenerar. Så jag köper någon grej liksom. Så bara, men du får ju vatten här. Och sen så beslutar jag ibland att jag lämnar det. Ibland när jag går tillbaks någon extra gång bara för att hämta mina vatten. Jag vet inte exakt hur det funkar men jag tycker alltid, alltid det ska vara någon slags flaskvatten. De är oroliga för att man ska dricka för lite, man ska bli dehydrerad.
Så har de något policy att man ska tacka på. Jag skulle ju hellre på ett sätt betala mindre pengar, sen bestämma själv när jag ska köpa vatten. Ja, det låter ju rimligt. Ute i Birkikara på Stora köpcentret, där har vi så här lilla vattenstationer ute på parkeringsplatsen mellan butikerna. Så att när du går ut till bilen och ska åka hem, så går du förbi med din vattenkvitt och vattenpappret och plockar upp dina... Ja, okej. Vatten. Ja,
Martin
det ser man. Ja, nej men jag är ju nyanländ. Jag är ekonomisk flykting från kaoslandet Sverige. Och nyanländ så har jag inte riktigt lärt mig de här interna systemen. Så det får nog fråga Sofia hur hon egentligen gör.
Johnny
Maltesen har ju generellt en hel del nojja över att hushålla med vissa saker och att vissa resurser är knappa. Men de agerar inte så mycket i enlighet med det. I Sverige till exempel så är folk överdrivet, hushåller överdrivet mycket med vissa saker som det finns extremt mycket av i Sverige. Medan på Malta är det till exempel ett evigt tjat om att det är så trångt och det är så brist på plats överallt och det är så svårt att fickparkera bilen och sånt där.
Och ändå så har de liksom så här tre, fyra bilar per familj. Alltså seriöst, för att mamma och pappa har varsin bil och sen har barnen varsin bil. Så det är inte så konstigt liksom att en familj har fyra bilar. Och sen så tjatar de om att det är så trångt och så vidare. Och det är väl lite grann så här en speltyretisk grej att det blir så. Men jag kan uppleva från allt ibland att det åtminstone inte är så effektivt deras hushållning med emitterade resurser.