Button-svg Transkribering

Mark Zuckerberg avslöjar att Facebook kommer lansera en dejtingtjänst

Martin

Mark Zuckerberg avslöjar att Facebook kommer lansera en datingtjänst. Aktiekursen för marknadsledande Match Group som äger Tinder och OK Cupid faller 23 procent på beskedet. Ja, Facebook, du vet allt om oss redan. Du vet vilka vi träffar i verkligheten.

Du vet hur vi rör oss på stan. Du vet vad vi gillar och vad som gör oss upprörda. Du vet hur vi såg ut för tio år sedan. Och du vet såklart hur vi ser ut nu. Du vet vem vi var tillsammans med förut och vem vi är tillsammans med nu. Vem är bättre lämpad än du allsmäckade Facebook att bestämma vem vi ska bilda familj med?

Du sköna nya värld, vad kan gå fel? Martin, här kommer min spaning. Jag tror att det här kommer tokfloppa. Jag tror inte användare vill blanda ihop Facebook med sitt internetdejtande. Vad tror du?

Johnny

Jag tror att du har helt fel. Facebook och dating är match made in heaven. Det är, det är, precis som du säger, Facebook har all information som behövs för att göra uppdraget och de gör redan skumma saker. Vi har ju läst artiklar tidigare om att Facebook till exempel vet att folk ska ändra sin status, att de säger in a relationship with, det vet Facebook två veckor innan man faktiskt ändrar.

För att de ser... De ser interaktionsmönster. Till exempel en sak som jag har sett är att man först sitter man och tittar på varandras profiler. Man öppnar varandras profiler och bläddrar igenom profilbilderna onödigt ofta. Och sen slutar det beteendet och istället börjar man skicka medel till varandra. Och sen så minskar meddelandefrekvensen väldigt drastiskt. Man slutar skicka meddelande till varandra.

För det betyder att man börjar träffas AFK. Och då vet Facebook att om man har haft det här mönstret, att man sitter och fluktar på profilbilderna och sen skickar man en massa meddelande och slutar med att skicka meddelande, då vet de att det är en annan typ av verksamhet som pågår just nu. Och då kommer snart den här statsupporteringen om att de är in a relationship with. Så de har ruskigt mycket information. Jag har själv till och med sett exempel på det här på folks profiler och aktivitetslogg, alltså hur det går till när man gör de här förutsägelserna.

En gång var jag med om att Facebook hade en ruskig information som läckte ut vid deras gränssnitt till mig om vad de visste om mig. Det var en rangordning av mina bekanta på Facebook där de hade en för mig avlägsen bekant. hade Facebook rankat som den viktigaste bekanten.

Och det var ju Sofia Arkestål som på den tiden bara var avlägset bekant. Jag hälsade på på tillställningar då och då. Men Facebook hade på något sätt lyckats lista ut att det här var min mest relevanta kontakt på Facebook. Trots att jag hade mycket mer kontakt med en massa andra människor och så vidare. Så att de kommer kunna göra det här väldigt, väldigt bra.

Så att kvaliteten på deras matchningar... kommer vara väldigt, väldigt hög. Och jag tror att det här kommer vara också, jag ska svär kyrka nu och säga att det här kommer vara bra för människor. Det kommer vara bra för människor att bli ihopkopplade via Facebook för att om alternativet är till exempel Tinder, som är ett riktigt sjukt dåligt, perverst och vidrigt sätt att bli ihopmatchad med människor, bara baserat på utseende, ytliga faktorer. Facebook kommer att kunna ta hänsyn till så många mer. Så det kommer vara som en ny, ny, ny, ny, ny, Gamla tiders arrangerade äktenskap. Du bara bättre för att Facebook känner dig mycket bättre än vad dina föräldrar gör. –Hmm.

Martin

Men alltså jag har två... Min första fråga är det du beskriver här i analysförmåga och liksom i all big data som de sitter på. Jag förstår det, men det är ju ändå after the fact. Det är efter fakten att du har stött ihop med Sofia Arkestol och finner henne intressant. Och sen kan de se hur ditt... online-beteende förändras.

Men det är fortfarande efter det faktum att ni har träffats. Det här är ju ändå, internetdating är ju ändå att man söker sig utanför en redan etablerad socialkrets och det är den etablerade sociala kretsen som man har på Facebook, antar jag, och att med internetdating så försöker man hitta någon som inte ingår i den. Det är min första fråga.

Johnny

Ja och nej. Du vill ju hitta någon... För det första, de flesta människor blir ihop med någon som inte är särskilt långt från deras egna kretsar. Så det ska eventuellt vara någon som är på din vänlista redan om det ska vara en bra relation. För att man behöver en viss mått av gemensamt socialt nätverk. Det är i alla fall det mest konventionella och det finns uppenbara fördelar med det. Sen kanske det snarare ska vara en vän till en vän snarare än en vän. Så det kanske ska vara två eller tre led bort. Men det där är ju information som Facebook har.

Martin

Och de är de enda som har den i princip.

Johnny

Ja, så de kan leta i lagom vida cirklar. Kanske LinkedIn kan göra det eller någonting, men jag tror Facebook är helt överlägsna. Jag tror Facebook är perfekt just för att hitta rätt sorts avstånd. Att inte leta för nära, inte leta för långt bort. Det är verkligen en av styrkorna.

Martin

De vet ju också vilket av de 72 könen man tillhör. Ja,

Johnny

de har ju till och med friformkön tror jag. Man får definiera det själv.

Martin

Ja, du ser det. Modernt företag. Nej men skämt åsido, den viktigaste kritiken jag har tror jag, förutom min magkänsla att jag tycker det här är ett vidigt fenomen, men den bygger på att jag tror att människor inte vill blanda ihop Det användarbeteendet man har på Facebook med det användarbeteendet man har i en internetdatingsituation.

Och var ligger då skillnaden? Jo, jag tror att den är att på Facebook, som ju för övrigt är en av de få sociala plattformarna där folk i väldigt hög utsträckning har sina egna namn och inte skyltar med ett nickname då. Och det är ju för att... På Facebook så vill man vara den man är. Det är liksom en digital version av ett redan existerande socialt sammanhang.

Även om man har en identitet på jobbet och kanske en i fotbollslaget så är man ändå samma person. Man kan skylta med sitt fotbollsspelande på jobbet och så vidare. Men sitt internetdejtande vill man nog inte skylta med. Vad händer när det är exakt samma plattform? Det måste vara en utmaning för Facebook att bygga en användarupplevelse som är upplevd som vattentät i vilken information som sprids i vilken situation på samma plattform. Vad tror du om den aspekten?

Johnny

Det finns nog en utmaning där. Men det finns också väldigt stora potentiella fördelar, styrkor som Facebook har just för att de har de verkliga identiteterna. Så att ja, det blir en balansgång i termer av hur mycket information kan man exponera för folk i just den här dejting-situationen. Alltså i det första ledet när du skummar.

Jag skulle ju föredra en modell då, alltså jag menar jag tror det skulle gå bra med en modell där Facebook gör väldigt mycket av vettning med algoritmerna och presenterar några få resultat snarare än att du ska Tinder-aktigt bläddra runt och sånt där. Så man skulle inte behöva exponera lika mycket information. Då skulle man kunna säga att, accepterar du att din data visas under förutsättning att det blir en så och så bra matchning och så vidare.

Men sen nästa steg, det tror jag är enormt kraftfullt för dating för att det är en sån här, Om du sitter på Tinder eller nånting, eller på OkCupid som nämns här i bubblarebriken. Vad är det första du gör om du börjar bli intresserad av en person? Du kanske funderar på att träffas och sånt där. Ni kanske har ju ett betelefonnummer, nu ska du ses. Du googlar. Det är det folk alltid gör. Man googlar, försöker hitta efternamnet, söker på Facebook och så vidare. Och varför skulle man inte göra det?

Kanske man har en väldigt gammaldagsromantisk idé om att man inte ska veta för mycket om den man träffar. Men det är bara bullshit. Undertextning.nu Och seriösa människor vill ha information om någon de träffar naturligtvis. Och om man då kan göra det via Facebook, att du kan kolla på deras profil eller se ett urval från den profilen baserat på hur mycket den personen vill släppa i dating-sammanhang. Det där tror jag kommer öka kvaliteten på träffarna väldigt mycket.

Du kan sålla bort folk som du kan se på förebräget, att det där är ingenting för mig. Eller du är bättre förberedd, du kommer få bättre samtal för att du redan sett att du kan få bättre samtal. Ja, men den här personen har likat det här och delat det här, då vet jag att jag kan prata lite om... Ja, men hon gillar ishockey, då kan jag prata om ishockey. Det finns en viss integritetsproblematik men det finns ännu större fördelar inbakad i samma tekniska situation.

Och sen ser vi också så att sådana som du och jag, vi är poweranvändare. Vi tänker mycket på vår personliga integritet, vi funderar på informationsflöden hit och dit. 9 av 10 personer. De ger blanka tusan i det. De bryr sig inte alls om de sakerna. De tycker inte att det är creepy att Facebook har deras information. De tycker bara att det är praktiskt och bra reklam jag fick och sånt där. Jag tror att det här är en succé.

Bäva Monde, Tinder och OkCupid. Jag tycker själv att Tinder är en av de vedervärdiga it-tjänster som finns. Jag önskar dem allt ont. OkCupid tycker jag är ganska charmerig och bra tjänst.

Martin

För oss som inte har varit inne i den svängen på många år, vad är skillnaden?

Johnny

Jag har aldrig använt Tinder, jag har aldrig ens sett den appen. Jag har sett screenshot och läst mycket om hur det funkar. Tinder är som jag förstått det, väldigt visuellt orienterat. Man swipar antingen höger eller vänster beroende på om man är intresserad. Du får se tusen kvinnor om du är man, om du har den här inställningen. Och så swipar jag antingen höger eller vänster på varje, beroende på om de gillar mig eller inte för att då få en sådan sortering.

Så att det simulerar ett tillstånd som i vår evolutionärt ursprungliga miljö skulle motsvara att du var kungarnas kung och hade tillgång till stamm efter stamm efter stamm radade upp alla sina kvinnor på en lång rad för dig att välja för att du är alfahannarnas alfahanne.

Det är om du är Gengis Khan eller någonting enda situationerna historiskt där män har haft den typen av... av valmöjlighet. Det kan överväga så många kvinnor som potentiella partners. Så redan där så är det liksom en riktigt sjuk situation. Och det har ännu mer sjuka effekter på kvinnor. undermedvetna föreställningar om vad de har för valmöjligheter och så vidare.

För de säger att det finns ett hav av män och alla männen vill ha dem. Men vad är priset? Vad är priset för det? Det ser ut som att det är nästan noll på Tinder. Men vi kan inte ignorera vår natur. Förlåt, nu ska jag inte gå allt för djupt in på det här. Vi hade en diskussion där i Röde Bubblan för inte så länge sedan apropå incell-rörelsen. Okej, Cupid tycker jag är mycket bättre.

Den använder jag själv en gång i tiden, det var länge sedan nu. Den görs matchningen baserat på enkätfrågor. Så om man har ett bibliotek med tusentals kuriosa frågor kan man säga. Vad tycker du om ditt eller datt? Gillar du rött eller blått? Vad tycker du politiskt? Alla möjliga frågor. Och sen så svarar de på så många man vill. Man kan svara på tio stycken, hundra eller tiotusen frågor.

Och baserat på de svaren så matchas man ihop med andra. Så att när du träffar folk via OkCupid så är det inte bara så här ja, hon ser söt ut på bilden och swipe. Utan då har man väldigt mycket gemensamt, man kan ofta se vad man har gemensamt och du kan styra det. Jag vill bara bli ihopmatchad med folk som jag har kompatibla politiska värderingar till exempel. Så att Facebook-lösningen kommer vara mer lik Och i Cupid-lösningen tror jag att det blir en väldigt exakt matchning baserad på intressen och så vidare.

Så OKCupid den funkar, senast jag testade den, det var ganska många år sedan nu, men det var rätt häftigt att se hur exakta matchningar och sånt där man fick. Och Facebook kom ännu bättre.

Martin

Ja, där får vi se vem som får rätt. Jag känner mig gammal och mossig i min kritik. Jag förstår din poäng du gör här Martin. Och ja, det är möjligt att jag får äta upp min spaning.

Johnny

Alltså det är inte bra, det är bara att det kommer vara väldigt framgångsrikt. Det är naturligtvis så att Facebook kan aldrig göra ett bättre jobb än dina föräldrar. i att välja ut din partner. Så det är korrekta strategin naturligtvis att gå till din mamma och din pappa och be om hjälp, så som människor alltid har gjort. Och Mark Zuckerberg är inte din pappa.

Martin

Där fick vi runda av den här sändningen med ett tips från Martin Eriksson i hur man träffar den perfekta partnern. Du har ju lyckats ganska bra, får man ändå säga. Är det dina föräldrar som ligger bakom dig?

Johnny

I just det fallet gjorde jag ett undantag.

Martin

Okej. Vi ska inte gråta mer i det där. Vi får älska alla våra lyssnare tur i spel och kärlek.