Martin

Utah får lag som ger föräldrar rätt att låta sina barn leka utomhus och gå till skolan på egen hand utan att riskera att de omhändertas av socialtjänsten. Bland annat inspirerat av tvåbarnsmamman Danielle Matives historia där hennes 6 och 10-åriga barn hämtades av polis i Maryland när de lekte i park i grannskapet.

Det är en fascinerande inblick i en väldigt främmande och bizarr värld kan jag känna när man läser de här frågorna i USA. Till att börja med då, familjen Maytiv i Maryland som tas som exempel. Det som de gjorde då var att de lät sina barn, en tioåring och en sexåring, leka själva i en park. En park i närheten av hemmet.

och de släppte av dem där och sen åkte de och handlade var det nu var. Och personer runt omkring ringde 911 och ringde nödnumret för att de såg att barnen var på väg hem till Fots själva, oövervakade. Så då kom polisen, plockade upp barnen och körde hem dem.

Och sen hände det en gång till. De ville att barnen var i parken, dekte men barnen kom inte hem. Och familjen var väldigt oroliga naturligtvis och den här gången så var det familjen som ringde nödnumret. Och då fick de veta att deras barn hade blivit tagna av polisen igen men den här gången så hade de blivit tagna till Child Protective Services som är en amerikansk socialtjänst, barna, ja vad de heter, de som kidnappar barn.

När inte föräldrar anses, smögna ta hand om dem. Och det här har flera andra liknande fall skapat stor debatt i USA. Och det har bland annat lett till att man i Utah har infört en ny lagstiftning som legaliserar det som i USA kallas för free range parenting. En riktigt bizarr terminologi. Man brukar ju prata om till exempel free range cattle, free range...

Chicken. Cattle känns precis som kycklingar, som är frigående. Det är alltså frigående barnlegalisering och presumtion att det inte finns en lag som förbjuder free range parenting, som förbjuder föräldrar att inte vid varje givet ögonblick övervaka sina barn.

Men, uppenbarligen så finns det en så stark kulturell presumtion för att barn aldrig får vara ensamma, att föräldrar alltid måste vara som en hök över alla sina barn. En preservation som är så stark att det ändå upplevs som motiverat att instifta en lag för att explicit tillåta free range parenting. Ett riktigt, riktigt, alltså från ett nordeuropeiskt perspektiv så är det ju helt besarrt att läsa den här artikeln.

Boris

Ja, det är en stor återtillse alltså. Och man måste ju se att den här, det är absolut att man ska behöva lagstifta om någonting självklart. De citat som finns ur själavlagen är ju också... Det är bra att den kommer, men det minskar ju inte tjänsten av absurditet. Alltså, det är sån här gummiformuleringar om att barnen kommer att tillåta sig om de har, citat, tillräcklig ålder och mogenhet, och då genomföra självständiga aktiviteter som att gå till och från skolan. Det är gränser till det sinnessjuka, alltså.

Martin

Jag vet inte om vi pratar om det då, det bubbliga misstrycket du brakar, men det var en artikel för ett par månader sedan som handlade om... Prince William av England, William och Kate var på besök i Skandinavien. Kommer du ihåg den här, Boris?

Boris

Ja, just det.

Martin

De hade varit i Sverige, Norge och kanske Danmark också. Efter resan sa de att någonting som de verkligen hade tagit djupt intryck av och som de kommer ta med sig från Skandinavien är den skandinaviska synen på barnuppfostran. De har nu bestämt sig för att uppfosta sina barn på ett mer skandinaviskt sätt. Och med det menar de att barnen skulle få vara ute och leka utomhus.

året runt. Så att även då till exempel på vintern eller även när det regnar ute till exempel så ska de kungliga barnen få, då får man ta på dem bara gummistövlar och kläder som räcker. Så får de vara ute och leka ändå fast det regnar ute. Ja även det... Det här var ju en otroligt revolutionerande, radikal idé och det var säkert många i Storbritannien som tyckte att de var lite knäppa.

Vad har skandinaverna gjort med vår framtida konung? Har man blivit från sin åsvarig? Ska man låta barn vara ute på vintern eller när de kan bli blöta och kladdiga?

Boris

Fast man undrar, jag undrade då och jag undrar nu, var det engelska prinsparat hade varit egentligen. Det är ju inte speciellt längre ett vanligt beteende i Sverige att barn är ute året om och plaskar i regnpölarna eller rulla i snödrivenna. Precis, det har ju vi kunnat ganska mycket.

Då har man säkert på något specialt sådär

Martin

ute i året runt specialdagis. Det finns ju några få sådana. Kanske mer om trafik och lyckor eller ramla ner från ett träd och bryta en arm eller något sånt där. Det var vanligare förr. Och det är tänkbart att det är en konsekvens av överbeskyddande föräldrar.

Men jag tänker så här, föräldrar är mer oroliga idag och känner att de inte kan släppa ut barnen. Men samtidigt ser man att det är säkrare än någonsin. Det händer mindre saker med barnen, men det kan bero på att de har blivit överbeskyddande och faktiskt minskat mängder av olyckor. Men vad är slutpunkten om det ska gå till det här hållet, att barn inte får vara utomhus för att det är farligt?

Boris

Jag har varit nyfiken ett tag nu på, det finns ju bra kulturkritiker som vänder sig mot det här. Det är inte moderna samhällets överbeskyddande föräldrar. Det är en tydlig och knäpp tendens hos väldigt många föräldrar. Men jag undrar var den kom. Jag har grubbat på det materiella och kulturella underlaget för den här hysteriska beskyddar-systemet. mentaliteten. Den är ju ganska sen i tid alltså. Jag förstår inte riktigt vad som utlöser och driver den. Du får gärna förklara för mig.

Martin

Kan det vara en import från USA?

Boris

Ja, som allt ont håller jag på att säga jo, men då är frågan, vad driver den där då? Och varför anammas den här?

Martin

Alltså det som, alltså min tanke då skulle vara att i USA så har man ett mycket mer heterogent samhälle. Man har ju inte samma sammanhållning så att det finns mer realistiska risker med att släppa ut barnen. Till exempel om man bor i en stad eller när man är i en stad så finns det dåliga kvarter där man absolut inte vill att barnen ska förvira sig. Så att det finns mer hot, verkliga hot och så överför man då en... riskmedvetenhet som är överdriven när den appliceras på en europeisk kontext?

Boris

Ja, men det tror jag kan spela en roll i sig i vissa geografiska regioner. Men jag tänkte på det, en av sakerna jag studsade för i den här artikeln var att det var Juta. Där borde väl bara, där finns det väl, alla är mormoner. Alla har kroppstrumpor, alla är gulliga.

Martin

Mm.

Boris

Det är lite märkligt.

Martin

Du menar att de borde hormoner vara mer eller mindre överbeskyddande?

Boris

Nej men det borde vara att jag har alltid antagit att det är jättelugnt och tryggt och fint. Jag har inte varit där men jag gissar att det är lugnt och fint och tryggt och alla är rara mot varandra. Så de borde inte ha någon oro för någonting. Senast någonting hände var väl 90 år sedan.

Martin

Ja men exakt därför är det logiskt att det är de som instiftar free range parentinglagen. För det är lugnt uttryckt och de har inte så mycket att vara oroliga för. De behöver inte delta i den här hysterin som resten av USA håller på med.

Boris

Precis, men då borde de heller inte behöva stifta något lag för att skydda barn mot myndigheternas övergrepp.

Martin

Ja, men man gör det för säkerhetsskull så att det inte ska sprida sig från Maryland till exempel. Så står det i den här artikeln. Jag tror ändå att det är ganska logiskt, men det är ett tecken på en mer övergripande sjukdom i den amerikanska kulturen. Att de sunda platserna som Juta behöver införa särskilda lagar för att skydda sig mot det generaliserade vansinnet. För det tycker jag att det är ett stycke som stack ut lite grann i den här artikeln.

Ja. De intervjuar en forskare som får kommentera om det. Han har förresten ett roligt namn, han heter David Finkelhor. Han manar till besinning. Han varnar för att det är för hastat eventuellt, den här free range. Han säger att han inte kan hoppa på det här tåget för snabbt. Enbart baserat på ett tvåtal fall.

Free range parenting är en trend. Och vi måste akta oss för att hoppa på den här farliga trenden. Trenden att barn inte ska behöva vara övervakade och gå i koppel dygnet runt så fort de är utomhus.

Boris

Idiot. Men man kan ju också, alltså en av sakerna jag har laborerat kring i min lilla hjärna är att om det är liksom människors allmänna svaghet, människor i Västerlandet blir ju fråntagna, Sverige definitivt och allt mer i USA. med tanke på att de själva vet och kan. De är förvirrade och rädda och ska alltid hålla sig till den allmänna foran och tror inte sig själva om någonting eller att deras egendom är värd något eller allting.

Man reduceras som individ och då blir man en uselförälder också. Och är man livrädd själv för allt så kommer man ju också att vara panikstagen inför det här med om jag som är så här stor är rädd för allting, tänker allt som kan drabba mitt barn och så blir man en överbeskyddande fånig, körlig förälder. Det är liksom en följd av den allmänna utvecklingen på något sätt.