Martin

Inkomstskillnaden mellan manliga och kvinnliga Uber-förare kan till hälften förklaras med att män kör fortare än kvinnor enligt studie vid universitetet i Stanford och Chicago. En tredjedel av skillnaden kan förklaras med att fler män stannar längre i chaufförsyrket vilket ger något högre ersättning.

Traditionsenligt ska vi avsluta sändningen med en teknikrelaterad nyhet. Den här gången är det från Ybers förtrollade värld. Yber är ju ett... Det är ju inget taxiföretag. Nej, nej. Det är ett samåkningsföretag som det heter, tror jag. Att man ska åka tillsammans. Hur som helst har de fantastisk data. på alla resor som görs eftersom det är genom en app man bokar sin taxi.

Det här är en studie från ansedda universiteten i Stanford och Chicago där man tittar på data från 74 miljoner Uber-resor i USA mellan januari 2015 och mars 2017. Det är en helt hisknande siffra. Studien har kommit fram till... Ja, vad har man egentligen kommit fram till Martin? Jag som patriarkal ekonom, för att män kör bättre än kvinnor, det är ju sen gammalt.

Johnny

Mm, det är sen gammalt. Det är inte det intressanta. Nej. Det är inte så mycket i de här specifika rönen, även om det är en del av det.

Även om det är spännande tycker jag alltid med forskningen på inkomstskillnader mellan män och kvinnor. På ett sätt är det inte världens roligaste diskussion, det är lite tjatigt, men eftersom det hela tiden används som slagträ i en politisk debatt och används för att motivera statlig integration i ekonomin och diverse paternalistisk politik.

Det finns inget annat sätt att hantera det problemet än att göra en rimlig analys och bryta ner det i faktorer och visa att det är en problem. Det här är orsaken. De förklarar i så här stor utsträckning att man tjänar mer för att de kör så här många kilometer i timmen snabbare.

Det finns exempel från alla branscher. Det som jag tycker är mest intressant med den här nyheten är inte innehållet i studien utan vad studien kommer ifrån och hur den har gjorts. Nämligen att det är Uber som har gjort det. som gör sådana här forskning. Eller åtminstone, nu har jag faktiskt koll på detaljerna, men åtminstone man gör forskning baserat på Ubers datasätt.

Och det här är en väldigt spännande trend i vår tid, att för en viss typ av ekonomisk forskning, inte ekonomisk forskning i allmänhet, men för en viss kategori av ekonomisk forskning så är det så att den allra mest intressanta forskningen görs av privata företag. Jag hörde en känd tro på Tyler Cohen. Tyler Cohn är en annan känd ekonom i USA som påpekar det här i en artikel, något som jag läste bara för en vecka sedan.

Det kanske var en gammal artikel. Att just det är väldigt mycket spännande forskning som görs av Uber, Google och Facebook. Det beror helt enkelt på att på grund av hur de här företagen fungerar och deras produkter så ackumuleras oerhört mycket data om deras användare, om människor och deras beteende. Vilket innebär att de har datasätt att göra analyser på som använder det.

är helt i hästväg, långt bortom någonting som forskare har. Forskare har inte tid, råd eller rätt att ackumulera den här typen av dataset. Men för ett företag som Uber till exempel, så kan det vara så lätt som att låta någon praktikant som är bra på statistik göra lite slagningar. Öppna upp databaser för ett forskningsteam på något universitet som vill kolla.

Det är inte någonting som är odelat positivt. Vi är ju alla brimliga människor bekymrade över vad som händer när de här megakorporationerna har massa data om vårt beteende. Samtidigt finns det en uppsidan, att det är nästan som en helt ny typ av forskning som kommer med de här företagen, där väldigt mycket mänsklig aktivitet centraliseras kan man säga.

i de här monolitiska, gigantiska dataföretagen som samleder in extremt mycket data på allting och det visar sig också genom att sådana här företag i allt högre utsträckning anställer de själva ekonomer, anställer nationalekonomer som bara jobbar på ett företag med att analysera saker som händer och Uber har förmodligen rätt stor stab av ekonomer.

Men det finns ju också exempel dataspelsföretag. Jag vet inte vem som var först med det här, men nu finns det ju rätt många spelföretag som har liksom så här Ja men så här, vi plockar en högprofilerad ekonom. Istället för att han blir ekonomiprofessor på Harvard så blir han liksom chefsekonom på Harvard.

på World of Warcraft. Och så sitter han och tittar på valutadynamiken i World of Warcraft servrar och sånt där. Och kanske skriver något paper. Men det är väl spännande tycker jag att tänka på. Det finns så stora ekonomier som kontrolleras av företag. Och man kan göra en parallell till till statens roll.

För att traditionellt har det varit staten som har haft så här mycket mycket information, så mycket saker som har passerat via staten. Mycket mänsklig aktivitet som varit centraliserat på det sättet. Så det är just staten. som har statlig centrum. Då blir det såklart en viss typ av forskning. Då kan man ju inte minst fördelaktigt då forska på exempel kanske skatteintäkter, hur de påverkas.

För det är någonting som staten har data på. Rimligen så kommer det innebära att den här typen av empirisk ekonomisk forskning kommer att orienteras till andra frågor. för att företag sysslar med lite mer riktiga saker. Det tycker jag är en spännande sak och en hoppfull sak. Det är verkligen på gott och på ont, men i det här fallet så kan man delvis kanske ta det goda med det onda. Och konstatera att i det här megakorpsdystopia som vi går mot så får vi åtminstone en hel del intressant ekonomisk forskning som vi inte hade fått annars.

Martin

Ja, fascinerande. Vad tror du nästa stora revelation kommer att vara? Om det inte är från Uber eller något annat. Jag tänker på de här... De kanske håller på med hemliga information i och för sig. De här... Jag tänkte på de här Palantir, eller vad det heter. Det är kanske mer en mjukvara som man använder för att göra den här typen av kroniska undersökningar.

Johnny

Ja, precis. Det är nästan som metanivån. Palantir är företaget som hjälper andra företag att göra sådana här big data-analys. Så om man skulle ha tillgång till alla palantir... All data som går via palantir, då skulle man kunna göra mycket intressanta saker. Det går nog inte ens om man har så kompartimentaliserat, segmenterat, i sina databaser av säkerhetsskäl.

Det finns nog faktiskt ingen människa som har möjlighet att korsgöra data på det sättet. Men Palantir är verkligen på pricken. Det kan man säga är själva kvintessensen av den här utvecklingen. Inte bara att företag gör dataanalys och forskning baserat på det utan företaget som bara sysslar med att hjälpa företaget att göra den grejen.

Lite förenklat, Palantir syftar framförallt i att lösa praktiska problem inom finansbranschen och säkerhetsbranschen på ett sätt som är väldigt lätt att lösa. Poliser och militärer och sånt där, det är två husakliga grejer. Men det händer väldigt mycket spännande saker på grund av att det är lite uttratat. Man pratar om big data, eller stor data som man kanske säger på svenska.

Men trots att det är lite uttratat så är det fortfarande en underskattad trend. Någonting som vi har bara sett förstadien av. Det kommer att spilla över ännu mer på ett till sånt sätt. Till exempel ekonomisk forskning som i det här fallet?

Martin

Ja, det vore ju säkerligen en bättre utveckling att det är privata företag som slussar pengar in i ekonomisk forskning än att det är Riksbanken eller någon annan statlig organisation som bestämmer vad det ska bedrivas för typ av forskning.