Martin

Lufthansa tecknar kontrakt för att köpa 81 av 144 flygplan samt över 3 000 av 8 500 anställda från Air Berlins konkursbo. Det här är en artikel från thelocal.de. Jag vill göra två poäng i det här med den här nyheten. Så får vi se vad du säger Martin om dem.

På temat Den enes död är den andres bröd kan man i ekonomiska termer göra följande observation. Alla entreprenöriella projekt lyckas inte. Det är en naturlig och nödvändig del av det kapitalistiska systemet. För ett otränat öga kan det ju verka ineffektivt. Här har en helt ny organisation byggts upp, Air Berlin, med varumärken och rutiner för att sedan bara läggas ner.

Vad är det som är effektivt med det? Nu är det inte mer effektivt att staten har ett enda flygbolag som sköter allt i stället. Och poängen med en frimarknad är ju att i konkurrens kan olika affärsmodeller, metoder, prissättningar, rutiner, rutter, etc. konkurrera med varandra för att allokera resurser på ett sätt som överensstämmer bäst med vad människor efterfrågar.

Och detta kan inte räknas ut eftersom människors preferenser förändras hela tiden. Precis som människor förändras måste också entreprenörer göra det. Så framtiden i termer om hur människor kommer att agera imorgon kan inte förutses på ett vetenskapligt sätt. Det är så att säga en konstform som vi kallar för entreprenörskap. Och när en entreprenör misslyckas och går i konkurs, då är det en signal till alla andra aktörer att den affärsmodellen eller någon annan aspekt av företaget sköttes ineffektivt.

Det som händer sen är att de resurser som entreprenören lyckas ackumulera. Och vilka hade använts ineffektivt kan nu omallokeras till en annan aktör som kan använda det mer effektivt och kan således serva fler konsumenter än marknaden som helhet kunde innan. I det här fallet är det Lufthansa som kan serva fler än de tidigare kunder tack vare att Airberlin testat nya sätt att operera som visat sig inte fungera.

Nu slipper inte bara Lufthansa testa samma sak utan alla andra aktörer som studerar vad som inte fungerade för Airberlin. Den andra observationen som jag skulle vilja göra här, och det finns i det finskripta artikeln, det står att Lufthansa fick bara köpa 80 flygplan. Mer än så tillåter inte konkurrensmyndigheten.

Och vidare så står det att Ryanair har vägrat delta i förhandlingarna att ta över vissa delar av verksamheten då de tycker att dealen är designad för att vara fördelaktig för just Lufthansa. Och poängen här... Det är bara den fria marknaden som kan avgöra vilken storlek på ett flygbolag som är det mest effektiva. Kanske är Lufthansa för stort redan eftersom bolaget fått artificiell luft under vingarna i åratal av den tyska staten.

Eller kanske är Lufthansa för litet och konkurrensmyndigheterna sabbar genom att begränsa köpet till just 80 flygplan. Poängen här är att byråkraterna har ingen aning. Och entreprenörerna och företagarna vet inte heller så mycket om framtiden. Men det är just det som är poängen. Det måste experimenteras fram genom trial and error. Ja, känns det som två relevanta poänger att göra kring den här artikeln, Martin?

[Speaker 3]

Mm, det tycker jag absolut, absolut att det gör. Det är viktigt att påminna om din första poäng här om att du säger att den ena är död och den andra är bröd. Den här mekanismen är nog självklar för många av oss. Varför det är en naturlig del av en... livskraftig ekonomi, att företag går under. Men det är värt att komma ihåg att många människor framhåller det här som ett av kapitalismens problem.

Kolla alla de här företagen som kollapsar, människor blir arbetslösa och det blir ju ofta dagsaktuella frågor när politiker, man kräver att politiker ska ingripa och rädda Saab eller något annat värdelöst företag som inte är livskraftigt.

Martin

Gröna ärtor i Småland, eller Skåne,

[Speaker 3]

eller något. Det finns en typ av industri i Sverige som är helt och hållet artificiell och inte kan konkurrera med asiatiska varv och så vidare. Exemplen är ju oräkneliga. Det man kan lämna också, förutom den här, kan man säga att det ena företaget tar över stafettpinnen från det andra företaget.

Där finns massor av positiva transaktioner i att samma resurser allokeras om på ett bättre sätt. Det är också så att om man pratar om den här ineffektiviteten som föregick i Det företag som så småningom gick i konkurs. Vad innebär den ineffektiviteten och vem är det som drabbas av den?

Och det är ju så att den ineffektiviteten är ju någonting som sker i ägarens perspektiv, i entreprenörlig investerarens perspektiv. Så det är den som finansierar företaget, som allokerar sina resurser på ett ineffektivt sätt och då slösar bort dem. Vart har de pengarna på vägen? Jo, de går ju till konsumenter och till anställda.

För de som jobbade på Air Berlin, de har ju hela tiden tagit emot pengar på ett ohållbart sätt. Därför att ägarna har kastat bort sina pengar på ett projekt som inte var livskraftigt. Men det var ju bra för konsumenterna som fick åka subventionerat, eller de fick åka billigare. Det är lite förenklat, de fick flyga billigare med Air Berlin än vad som egentligen var naturligt och långsiktigt hållbart att de skulle få göra.

Och de anställda fick jobb som de fick då relativt enkelt eller billigt jämfört med hur det hade varit på en marknadspluggare bättre. Det är investerare som tar de här riskerna, de som bär kostnaderna för ineffektiviteterna. Vilket gör att för mig som en vanlig medborgare som bara flyger med Air Berlin så är det ju aldrig någon nackdel.

Förutom kanske någon gång i skarven då när någon flight blir inställd för att de har gått i konkurs eller sådär. Men det är ju en smal sak. Air Berlin har ju aldrig haft någon unik sträcka eller sådär. Jag var själv nöjd kund till Air Berlin medan de existerade. Det är faktiskt det enda flygbolag vars... Medlemskort eller bonusprogram och sånt där som jag har aktivt signat upp på.

Jag har också en annan som är strategisk, poängsamling och smart manövrerande. Men det var mer såhär att du ska bli medlem i det här programmet, i det här obskyra bolaget. Därför att om tolv månader så aktiveras den här klausulen och då får du fler poäng för ditt endatter. Jag förstod inte hälften av det där, jag bara gjorde som de sa. Men i Erwin Lind blev jag medlem i för att jag gillade dem ganska mycket och under en period så flög jag ganska mycket till och från Berlin.

Det tyckte jag var kul att ha deras... Jag brukade få mejl ibland om alla mina poäng och sånt där. Jag kan inte minnas att jag någonsin gjorde något av dem. Jag gillar att de... De hade flygplatser som passade mig, men de flög också från Tegel, vilket jag tycker är väldigt trevligt om man ska till Berlin. Liten flygplats som ligger mitt i stan, det är som en liten skavstad fast det ligger inne i tunnelbananätet.

Jämfört med den nya Monster-flygplatsen som ligger mycket längre bort, med pendeltågsavstånd. Och är skitstor och ful och otrevlig och... Jag har i alla fall aldrig tyckt att det känns bra att flyga från Skönefält. Det är lite trist ändå, läsa om Air Berlin, även om det är också fint att se marknaden in action.

Med reservation för flygplansköpen som du värdefullt påpekar, där har staten ändå ett fingre med i spelet. Så att de här sakerna inte kan ordna ut sig på bästa sätt på marknadspremisser. Mm.

Martin

Det är ju sånt om något som gör att det blir dyrare att flyga i det här fallet. Så om de bara kunde lämna oss i fred så vore det bra.