Martin

Erik Svansbo. Modern teknik möjliggör dokumentation och tillgängliggörande av något så smalt som folkmusik på traditionellt vis. Förbjudsresa normalt av ointresserad samtid och musikscen mer fokuserad på nymodigheter. Ja, här har vi ännu ett inlägg från vår kamrat Erik på bloggen Pop Höger. En blogg som bara blir bättre och bättre i takt med att Erik rör sig längre bort.

Det är en fantastisk resa som Erik Svansbo har gjort. Det var bara ett par år sedan som han var ordförande för en lokalavdelning inom Folkpartiet. Nu satsar han istället på sin alternativa karriär som spelman.

Han lägger upp fler och fler karriärer. Videos på Youtube med olika låtar. Bland annat en hel del, får vi veta det här inlägget, en hel del låtar som inte har funnits tidigare på internet. Sånt som man traderar på spelmansmöten och sånt där. Men som är svårt att hitta om man inte är inkopplad i den här världen som tidigare. Det låter konstigt, men jag säger att när han la upp Äppelborgång-låt så fanns den inte på Youtube.

Det har man nästan svårt att tro med tanke på att det är en låt som som en sån som jag som är relativt obildad kan vissla på beställning. Hur som helst. Jag lägger upp de här låtarna som jag sagt tidigare så tycker jag att det här är en så fantastisk bra sak. Inte minst för att jag själv aldrig åker på en folkmusikträff någonstans men däremot gärna lyssna på sånt här på Youtube.

Och det är roligast när det är Det är hobbister och entusiaster som sitter hemma hos sig själva och spelar in såna här sånger. Det är intressant att höra om hans projekt. Det är kul att han är så seriös med det. Jag vet inte om det står i artikeln här, men han har nämnt i andra sammanhang att han inom kort ska, jag har inte sagt vad det heter, men han ska spela upp för att kvalificera sig till att bli riksspelmannen inom någon viss mångfald.

under genre, alltså någon viss lokal tradition. Det är väldigt häftigt. Man lägger upp hundratals filmer, bättre och bättre kvalitet. Jag tänker, vad är det bästa man kan hoppas på som folkpartist? 30 öre sänkt kommunalskatt i Norrköping. I bästa fall. Det är inte så jäkla inspirerande. Det är inte så minnesvärt. Det blir i absolut bästa fall. Förmodligen så får man bara oräkneliga...

plågsamma försämringar av samhället. Men det här, vilken uppbygglig verksamhet va? Här kan man verkligen nå fram till människor, knyta an till någonting som är viktigt. Väcka djupa och starka känslor. Tror jag, känslor som kan få folk att vakna upp ur den här apatiska slummen som folk vandrar runt i.

Få folk att bara vakna och inse att jag vill inte leva i ett socialdemokratiskt betonggetto. Jag har en historia, en kultur. Det finns saker som är uroldriga och livsviktiga och jag vill försvara dem. Jag tror att det här är bland de mest viktiga uppbygganden man kan hålla på med.

Boris

Ja, alltså det är ju det. Jag skulle jättegärna läsa texter framöver av Erik Svansbo som diskuterar möjligheten att få faktiskt folkmusiken, svensk folkmusik i all sin rikedom att överleva. Det kan ju finnas vissa problem därför att det krävs en slags organiskt samband.

Man kan göra som han gör, liksom att av Dels av spelglädje och musikaliskt intresse men också insikter om vikten av kulturella rötter ägnar sig åt detta. Men ska du leva så krävs det att det finns ett naturligt inslag i människors liv. Alltså att du växer ur vardag och arbete.

Och där kan man ju se vissa problem så gärna ni ska kunna ha någon framöver om hur den kan överleva. För det räcker ju inte bara att... Man kan jämföra med USA, där utvecklas folkmusikscenen. Men scenen är ett dåligt uttryck, det har kvar människor som lever nära manuella jobb.

Både i industri, hantverk och jordbruk. Okej. Det är helt annan, det lever alltså oavsett om det läggs upp på Youtube eller inte. Det är kanske det organiska sambandet som riskerar på väg att försvinna i Sverige. Man kan, när du ser Socialdemokratiska betonghettan, då vill jag också peka på den Socialdemokratiska kulturpolitiken.

Jag visste nog på kvällskärfen när ministrar då och då dyker upp och pratar om det svenska musikundret. och hur viktig den svenska kommunala musikskolan är. Och så pekar de på att jag tittar i den svenska kommunala musikskolan så har de och de och de bandmedlemmarna som har gått på export och blivit stora i Japan, på USAs västkust fostrats.

Och jättefint hör ni, en kommunal musikskola som programmerar ungdomar bort från de egna musikaliska rötterna till att skapa exportprodukter som funkar i Los Angeles. Jag vet inte om det är ett så stort kulturellt framsteg faktiskt. Och så inbringar det heller inte så mycket pengar som de påstår.

Martin

Det är en intressant fråga förstås, hur man får med traditionerna att överleva. Men en sak som för mig blir ganska optimistisk, det är ju att jag är en konstig person förstås och inte representativ på något sätt. Men jag lyssnar själv på den här typen av folkmusik ganska mycket, för jag tycker på att det är bra musik. Jag tycker det är bland det bästa musiken som jag gillar att lyssna på. Jag tror inte jag är helt ensam om det. Det kanske är folk som inte har fått upp ögonen för det, eller det kanske är lite socialt stigmatiserat.

Men jag tror att om man kan få folk att lyssna, till exempel genom att sprida det på Youtube, så kan folk helt enkelt knyta an till det och vilja lyssna på det, för det är mycket mer intressant än skiten som de spelar på B3. Och om man är svensk och har såna rötter så finns det förstås en särskild anklagning. Det kan ju hända att man är jätteförtjust i till exempel mongolisk folkmusik. Nej för fan! Det finns ju ändå särskilt koppling mellan det land som man kommer ifrån och den musik som är historisk där.

Boris

Ja, alltså man ska ju inte underskatta bevarandet om det så sker på Youtube eller som det skälder på på Youtube. 30, 40 och 50-talet på ett extremt föredömligt sätt i USA. Folk från Smithsonian, där man reste runt och med enkla bandspelare tog upp liksom mängder av musik som bevarades på ett väldigt bra sätt och som sedan faktiskt kunde användas långt senare av människor som ville gå tillbaka och söka sina rötter musikaliskt och få inspiration också. Så alla sådana grejer är ju extremt föredömliga.

Martin

Men det är också så att det finns inga genvägar. Det traditionella sättet på vilket den här musiken har fortplantat sig är att spelmän har gått i lära hos andra spelmän och de som har gått i lära hos oss har ofta varit ens far eller nära släkting. Erik Svansbo har lärt sig spela från barnsben för att hans far är också folkmusiker.

Det finns massor med videos där de spelar tillsammans. Tack för mig! Så att nu när Erik inte är folkpartist längre så kan vi utan förbehåll rekommendera honom att skaffa så många barn som det bara går. Skaffa minst fem barn och se till att alla lär sig spela fiol och gärna något annat instrument. Och så fortsätter det här svanspå-ensembeln som finns inom familjen. Det är det hävdvunna och naturliga och bästa sättet för de här traditionerna att överleva.

Boris

Han bör dock inte sälja sin själ åt djävulen. Det ingår ju också i gamla svensk spelmans tradition att de, som i alla ganska vanligt inslag i folklige, Musiker över hela världen, att är det någon som är riktigt bra så ansågs han ha sålt sin själ åt djävulen. Så gör inte det Erik, det kommer att gå bra ändå.

Martin

Ja, jag vet inte Boris, man måste ju samtidigt vara dedikerad till sin konst. Om man ska komma nån vart, man kan ju inte hålla på och kompromissa och göra saker halvhjärtat. Man får göra vad som krävs för att bli bäst.

Boris

Ja, vi får se hur...

Martin

Vi får reda ut det där kanske i någon söndagssändning, men jag tycker inte man ska vara fullt så kategorisk. Den som vill kontemplera just den frågan lite mer kan ju också gå in på det här bloggeläget och lyssna på Jävulspolskan efter Peckhås Pär, Erik Svansmos framförande.