Johnny

Federal Reserve Atlanta sänker tillväxtprognosen för första kvartalet 2017 till 0,2% i reala termer mätt i BNP. Sämsta kvartalet med räntehöjningar sedan fjärde kvartalet 1980. Mycket data i den rubriken. Det här är en artikel från Zero Hedge som länkar till Federal Reserve of Atlanta.

För att förklara vad Federal Reserve gör i Atlanta. Deras centralbanksystem i USA är lite förvirrande. De har det de kallar för regional banks. Deras centralbank finns i olika regioner utspritt över USA. Atlanta är en av dem. Här har man gjort en tillväxtprognos för första kvartalet 2017. Här säger man då att i reella termer så tror man att återigen det här är en prognos.

Så att, ja, nypa salt. Den är förmodligen överskattad snarare än något annat. Men man säger att det är 0,2 procent tillväxt i reala termer som man ser hända under första kvartalet 2017. Det som är intressant här är att Federal Reserve har börjat höja räntan. Och i en klassisk situation, en klassisk Keynesiansk.

anticykliskt tänkande så ska ju då när The animal spirit har dragit på och folk blir irrationella och det blir då konjunktur så ska ju då centralbanken gå in och sänka räntan för att stimulera ekonomin. Det här är återigen keynesiansk teori så det är förstås nonsens men det är så här de tänker i alla fall.

Och sen då när när ekonomin då för att centralbankerna har varit så allsmäktig, allsmäktig och smart så så. försvinner lågkonjunkturen och det blir högkonjunktur som ett resultat av centralbankens agerande. Och då ska centralbanken höja räntan för att lugna ner ekonomin. Så tänker en centralbank i klassisk bemärkelse.

Det som är unikt här nu är att Federal Reserve har börjat höja räntan in i en lågkonjunktur. Det vill säga att man gör exakt tvärtom mot den här klassiska Keynesianska sättet att se på penningpolitik. Och vi har ju tidigare pratat om, här i radion, om i alla fall min skeptism mot USAs ekonomi.

Vi har pratat om arbetslötsliga siffrorna, hur det sker, vad de är, hur man... Hur en person som har slutat söka jobb för att de har gett upp trillar bort ur statistiken och inte längre anses vara arbetslös. I själva verket är amerikanska arbetslöshet någonstans runt 20%. Det är inte alls på den nivån som de vill få oss att tro. Vi har pratat om inflationssiffrorna, att KPI-måttet är helt värdelöst jämfört med Chapwood-index till exempel eller Shadow Stats.

Vi har pratat om konkurser. I retailsektorn att flera kedjor blir tvungna att stänga. Vi har pratat om commercial real estate, de här olika köpcentren. Inte i AAA områden utan i CCC eller B. områden, hur mycket yta som står tomt etc. Det är massa indikatorer som har pekat på att USAs ekonomi är på dekis på väg in i en lågkonjunktur.

Och om man bara tittar på det cykliskt, 2007, 2008, 2009 var total haveri i ekonomin. Sen började man sänka räntan rejält och började köra QE-programmen, Rädda Banken. och stimulera och ha sig. Det är åtta år sedan, det är dags för en lågkonjunktur.

Men det är nu som Fed börjar höja. Och så säger det här i rubriken också att sämsta kvartalet med räntehöjningar sedan Q4 1980. Okej, vad hände 1980? Ja, ni som har lyssnat på Ekonomi-specialsändningarna tror att ni kommer ihåg det första avsnittet där vi pratade om monetär historia i princip. Där vi pratade om dollarkrisen på 70-talet som slutade i 1980 när Paul Volcker kommer in och höjer räntorna upp till nästan 20%.

Med andra ord. Q4 1980 går inte att jämföra med Q1 2017. Det är två helt olika sammanhang. Där Paul Volcker i princip räddade dollarn från att totalt kollapsa. Och det är ju inte situationen vi har nu med en väldigt stark dollar jämt med andra fiat-valutor. Vi har en ekonomi på dekis.

av konjunkturskäl eller strukturella skäl, inte av monetära skäl. Ja, NFTIK skulle kunna göra ett monetärt case av det här i alla fall. Ni förstår vad jag menar. Kan man inte tolka det här på något annat sätt än att Federal Reserve höjer räntan på väg in i en lågkonjunktur?

Martin

Jo, det ser onekligen ut så. Samtidigt så är det intressant att se hur de här prognoserna har förändrats. Det är fruktansvärt att måla i. Det har sänkts i väldigt snabb takt. Det är uppenbart att deras eget tänkande i de här analyserna har förändrats ganska mycket. Det var inte så länge sedan som de förutspådde 3, någonting procents tillväxt.

Vilket förstås är rena, totala fantasisiffror. Ingen som tror på de siffrorna. Men nu har de börjat bli mer defensiva, skrivit ner prognoserna. Och... Som du är inne på, men om de säger 0,2% som de säger nu, så är det fortfarande en överskattning. Det finns ingen som helst sannolikhet att de i det här läget kommer att underskatta den ekonomiska tillväxten.

Så att jag kan inte säga något annat än att du har rätt. Och med 0,2% är det ju inte så att det är en överskattning. Det känns åtminstone som en siffra som inte behöver vara en total fantasysiffra. Jag tror att det ekonomiska tillväxt... Skulle man se det på ett traditionellt sätt så skulle det förmodligen vara negativt. Att vi har haft en sorts permanent stagnation eller tillbakagång sen 1980 eller något sånt där.

Så alla de här siffrorna har varit väldigt tveksamma och stora delar av ekonomin har varit väldigt tveksamma. har åtminstone varit i stagnation kontinuerligt sedan dess. Till exempel på grund av det här som vi berörde tidigare i programmet och som jag gärna brukar återkomma till, att det är en enorm resursomfördelning från alla olika sektorer av ekonomin till datorindustrin och mjukvaruindustrin.

Vilket gör att det är svårt att räkna på alla de här sakerna. Men om du tar bort tillväxten som har skett inom mjukvara, automatisering och internetrelaterad ekonomi Det är en intressant övning, då ser man vad som händer med det som är verkligheten för många människor och företag. Och de här resurserna som går till it-industrin kan inte utan vidare kompensera för tappet i resten av ekonomin.

Det är en mycket mer komplicerad situation. 0,2 är i alla fall en siffra som inte är helt av kartan. Sen effekterna av räntehöjningar och räntesänkningar, det där är du så mycket bättre än jag på att förstå och resonera kring.

Johnny

Ja, bra kommentar där. Alltså det finns ju, det är ju det som är så... Ja. ironisk med alla de här siffrorna, för att verktygen är så trubbiga. Så de säger egentligen inte så mycket. Då blir man mer eller mindre tvungen att titta på riktiga mätpunkter. Till exempel, hur många timmar måste man arbeta för att försörja en familj, en villa och två barn och en bil?

På 50-talet i USA räckte det med att en person jobbade heltid på ett normalt arbete. Hur många vuxna människor krävs det idag? Nu har ju folk, nu belånar sig ju människor för att ha råd med det där. Och det är alltså trots den enorma produktivitetsökning som har skett sen 1950-talet i termer om, som du säger, datoriseringen, automatiseringen, och så vidare, och så vidare, och så vidare. Så att, jag menar, räknar man i rejäla termer, i termer om livskvalitet? Då peakade västvärlden väl någon gång på 50-talet?

Martin

Kanske till och med på 50-talet. I alla fall någon gång under 1900-talet och innan 1980. Innan jag föddes så skedde peaken. Det är precis de termerna jag tänker. Hur många i en familj måste jobba? Är det möjligt för människor att äga sin egen bostad?

Eller att ha ett rimligt sparande, realistiskt spaning inför ålderdomen. Sådana här saker. Och det är enkelt om man inte sitter på de här basala sakerna, de universella sakerna som hör livet till. Så är det uppenbart. I mina ögon, som jag skulle tänka på det, att människor är betydligt fattigare nu än de var för några år tillgänglig sen. Vi har väldigt mycket häftiga appar, och vi kan sitta och chatta på internet och allt sånt där, men i slutändan så är det inte det livet handlar om.

Och det kan på sin höjd vara en liten del av tillvaron, om man inte tänker sig någon sån här ultrautopisk, transhumanistisk cybervision, som jag tycker låter som en fruktansvärd mardröm. Som var här.