Transkribering
Alternativ schackrankning värderar varje enskilt drag istället för att gå efter partiresultat
Martin
Alternativ schackrankning värderar varje enskilt drag i schackmjukvaran stockfish istället för att gå efter resultat från partier. Ger bättre förutsägelser än elo-rankning. Placerar Karlsson som världshistorisk etta fischer som trea. Det är inte varje dag som man ser en liten revolution inom schackets ädla konst.
Nu har det hänt. Jean-Marc Allia på Informationsforskningsinstitutet i Toulouse. Han har tagit fram och demonstrerat ett nytt system för att ranka schackspelare. Och vad som är lite kort bakgrund så är ranking väldigt viktigt inom schacket. Man har det så kallade ELO-systemet som man använder för att sätta poäng på schackspelare.
Det används för alla möjliga saker, till exempel att avgöra vem som ska spela mot vem i nästa turnering osv. Det finns för oss mycket prestige i att ha ett högt rankingtal. Men det här systemet har en hel del brister. Bland annat ser man ganska ofta hur... Folk med en låg poäng vinner över folk med en hög poäng.
Så det är inte ett jättebra system för att förutsäga hur det kommer gå i schackmatcher. Vilket man kan tycka är i sig självt något som tar emot ett visst ranking-system. Och nu finns det alltså ett nytt system som är... Det är en väldigt enkel princip egentligen. Jag har inte hört talas om det här tidigare faktiskt. Men så fort man hör talas om det så förstår man direkt vilken bra idé det är.
Och det är istället för el-systemet som bygger på vilka matcher man har vunnit, förlorat respektive spelat remi i. Och det väger man samman med den rankning som ens motspelare hade sedan tidigare. Så givet att man har fått det i resultatet mot en person som har en viss rankning så kan man räkna ut sin egen rankning.
Men i det här systemet istället så utreder man varje enskilt drag. Som man gör. Vilket innebär att om du till exempel har förlorat en match men gjort genialiska drag längs vägen. Så kommer du få högre rankning i det här systemet. Och motsvarande då om du vinner en match. men har spelat ganska blekt och inte gjort lika genialiska drag.
Så kommer de inte att få lika bra ranking jämfört med LO-systemet. Sättet man gör det här på är att låta en schackdator, i det här fallet den artificiella schackintelligensen Stockfish, analysera varje enskild drag. Det här hade man inte kunnat göra för 20 år sedan. Men nu kan man bara mata in alla historiska schackpartier från mitten av 1800-talet och bara låta datorn gå igenom.
26 000 partier har man processat. Och så låter man då schackdatorn gå igenom och analysera varje enskilt drag. Och den gör då det att den, enkelt uttryckt då, så identifierar den det bästa draget enligt datorn. Och så jämför den styrkan i det draget med det drag som faktiskt gjordes. Och skillnaden däremellan är då den poäng man får. Och på det här sättet så händer det till exempel ibland då att... En person har fler poäng för ett parti trots att de förlorade.
Boris
Det fattar inte jag riktigt. Jag försökte verkligen tränga in i det här. Men det yttersta beviset på att man har dragit bra, så att säga, uttrycker jag väldigt bonerligt, är ju att man vann.
Martin
Ja. Det är ju sant förstås. Det är sant och det kan man inte förneka. Man kan väl definitivt tycka att det är mer relevant. Man skulle också kunna säga att att vara en skicklig schackspelare handlar inte enbart om att göra de teoretiskt bästa dragen. Det kan också handla till exempel om uthållighet eller om andra psykologiska faktorer.
Du kan vinna schackbete genom att psyka din motståndare. Till exempel cykelmotståndare till att göra en massa misstag som gör att du vinner. Det kan vara så att om din motståndare gör misstag så kanske du kan vinna utan att själv göra några särskilt anmärkningsvärda drag. Så man får väl säga att båda de här perspektiven är giltiga. Men jag kan tycka från en oerhört amatörmässig schackspelares perspektiv att den här nyanrankningen är mer intressant.
Därför att det som gör att jag vill följa en schackturnering till exempel och studera partier, det är inte det jag tycker är så fascinerande. Vem som vinner egentligen, utan tjusningen, det är ju de bästa dragen. De vackraste variationen, ett smäktande anfall, ett briljant försvar. Det är de här detaljerna som händer på brädet.
Och slutet av partierna, början av partierna och slutet av partierna är ofta väldigt tråkiga. Och det finns ju... Det partier är kända för, de är kända partierna, det är ju en sekvens av tre, fyra drag. som var riktigt täftiga. Då vet man till exempel att vissa schackspelare är kända för att de får till de här unika variationerna.
Och därför, då är de väldigt roliga schackspelare. Och det kan vara till exempel som nu var det världsrätten Carlsen som ibland åtminstone spelar ganska högrisk schack. Spelar aggressivt och gör de här väldigt hur kan man säga, publikvänliga. Det är just det du
Boris
sa, det här är ett moment i din tankegång. Det är en av de punkter där de små rostiga kugghjulen i min hjärna klagade ihop. Det är det här. De riktigt stora chackspelarna kommer med de unika kombinationerna av de här oväntade dragen. Flyttade råttningen ett steg till vänster, något som så smått som ingen hade tänkt på att man kunde göra. Sen var det ju så att nära anken bygger på att man mäter det jorda draget mot det bästa tänkbara draget. Men de gånger du ska mäta ett helt unikt drag som vänder upp och ner på allting. Vad mäts det mot då?
Martin
Jag är lite osäker på vad du menar. Vad skulle göra drag unikt?
Boris
Alltså, om det... Nu är jag extremt amateur med det här. Men det är ju så här att i vissa partier så görs det drag som ingen jävel i det givna ögonblicket har väntat sig. Alla chack-experter bara, oj, det där kunde man inte tänka sig. Eller hur? Och vad mäts det då mot? Det jag inte förstår.
Martin
Måttet då, det är ju de så kallade schack-experternas förvåning. Deras subjektiva oj-känsla. Men det där hamnar i ett annat ljus nu du kör igenom en schackdator. Inget drag är mer eller mindre spektakulärt från en schackdators perspektiv. De sätter bara en siffra på varje enskilt drag baserat på mekaniska beräkningar. De är mer sofistikerade såklart i många fall. Men det är lite grann som en känslomässig aspekt som inte kommer i spel när det handlar om en schackdator.
Boris
Okej, så du menar alltså, ska jag förstå det här så är det så att i schackdatorn så finns det unika draget redan med, så att säga, anmöjligheterna men det finns det inte i schackexperternas hjärna, den betraktade parti vi pratar om.
Martin
Det kan man säga att av tekniska skäl så kommer schaktdatorn att överväga alla tänkbara drag. Det finns ingen risk att datorn bortser från ett drag bara för att det är okonventionellt eller att det har en mer indirekt verkan eller sånt där. Något som kan lura en människa. Det kan inte lura en dator för att den börjar med, det här är väldigt simplistiskt, ni som är programmerare får ursäkta mig, man börjar med att lista alla drag som är tillåtna av reglerna.
Sen går man igenom alla de dragen, gör dem och sen så värderar man ställningen av pjäser efter det draget och räknar ihop en poäng. Så här mycket är det värt för svart, så mycket är det värt för vit. Och sen så ser man bara vilken av alla de här regelenliga dragen har högst poäng.
Boris
Och i databasen ingår också en gigantisk mängd gjorda drag antar jag då. För man matar väl in spelade partier också?
Martin
I praktiken så gör man det. I praktiken så lär sig ett modernt schack AI av... av historiska data också. Men i grunden så är det inte någonting som behövs egentligen. Utan man kan bara räkna på det matematiskt utifrån mer basala principer som hur mycket är respektive pjäs värd.
Hur mycket sämre ligger man till om man förlorar en bonde respektive om man förlorar en springare till exempel? Då säger man att traditionellt på amatörnivå brukar man säga att en bonde är värd en poäng och en springare är värd två och en halv poäng tror man brukar säga. En dam är värd nio poäng tror jag. Ni får ursäkta mig, det var länge sedan jag spelade schack. Så då har man sådana enkla matematiska principer. Om den här sekvensen av drag leder till att du förlorar en bonde, då är den värd en poäng mindre.
Boris
Ja, till och med jag börjar fatta nu, fast det är söndag klockan.
Martin
En ytterligare fördel med den här re-rankningen är att den underlättar väldigt mycket att göra rankningar av historiska spelare. För att den här elo-rankningen baseras på att två schackspelare har spelat mot varandra. Och visserligen så kan man ju då, om du går från till exempel Karlsson eller Kasparov, så kan du ju hitta en sekvens av spelare.
bak i tiden. Så du kan hitta någon som Kasparov spelade mot någon som har spelat mot någon som har spelat mot någon som har spelat mot Wilhelm Steinitz till exempel. Som nämns i artikeln då som den första schackspelare som man har undersökt. Men det är en väldigt lång sekvens av kanske 5-10 schackspelare däremellan. Kasparov spelade aldrig mot Steinitz därför att det var 5-60 år från att den ena dog till att den andra föddes.
Därför är det intressant, åtminstone från en så schackkuriosa perspektiv, att jämföra hur bra de här 1800-talsmästarna var jämfört med dagens spelare. Genom att utvärdera drag för drag så får man ett mer rättvisande sätt att jämföra spelare över olika historiska epoker. Det är något som åtminstone är intressant av schackhistoriska skäl.
Forskningen har resulterat i en specifik rankning. Som försöker ge svar på frågan Är dagens spelare ungefär lika bra som de gamla? Är de sämre? Är de bättre? Resultatet är att det finns en tydlig utveckling. Schackmästare blir verkligen bättre och bättre. De som är bäst idag är mycket bättre. En av de som var bäst för hundra år sedan.
Boris
Martin
Nej, jag har inte sett hela listan faktiskt. Skam till sägandet. Jag borde ha kollat upp det. För jag är också nyfiken på var Capablanca ligger. Men han ligger inte på topp 10 i alla fall. Det man kan se är att Magnus Carlsson som är världsrätten idag, han ligger också etta i den här rankningen. Vladimir Kramnik ligger tvåa och han är också en utgångsperson. En samtida spelare, jag vet inte om han tävlar fortfarande, men det var tio år sedan han senast var uppe i absoluta världstoppen.
På tredje plats är det intressant, för där ligger Bobby Fischer. Hans fall har varit länge sedan, som han var elitskackspelare. Han är inte ens vid liv längre, gud vad vars. Han placerar sig väldigt bra med tanke på att han är historisk. Efter honom på listan kommer Kasparov, Adnan... Kalifman, Smyslov och så vidare. Allt de här är samtida spelare. Men Bobby Fischer, trots att han är en gammal schackspelare, så var han så bra att han placerade sig i linje med de bästa samtida.
Boris
Ja, jag har lite svårt för att sätta det och tänka, men att Fischer kommer så högt upp... Det lättar lite på motviljan. För mig tar den här typen av ranking på något sätt bort all romantik och genialitet i det hela. Man håller på med ett tag med sådana grejer i Tungviks bokning faktiskt. Att ställa Salliwander Marciano mot Mike Tyson om vem som skulle ha vunnit och så vidare. Och upprätta rankinglistor över de tio bästa världsmästarna i en av historierna. Och de blir jättekonstiga. Tack för mig!
Martin
Ja, boxning är precis som i schack. Det är så många andra utvecklingar som sker. Man slåss på ett helt annat sätt nu i ringen. Man har helt andra tekniker. En dåtida boxare skulle väl snabbt uppdatera sin teknik. Man måste fråga sig hur Rocky Marciano har kunnat anpassa sig till den typen av fotarbeende som är brukligt idag.
eller vice versa. Det är samma sak i schacket. På 1800-talet gjorde de saker som vi pratade om tidigare, och det behöver man inte prata om i schack, de gjorde saker på 1800-talet som inte skulle vara acceptabla överhuvudtaget idag i schack. Man kan säga att de skulle förlora direkt. Men det är en mycket roligare schack. Mycket roligare för mig som amatör att följa deras partier än att se en sån här sekt parti som Vladimir Kramnik spelar.
Boris
Jag gillar att se gamla 80-tals fotbollsmatcher bland stora lag för de är mycket roligare än... Jag tittar aldrig på fotboll nu för att det är olidligt tråkigt.
Martin
Ja, så är det nog i ganska många sporter faktiskt och verksamheter generellt att det inte alltid roligast vid forskningsfronten, inom datorprogrammering till exempel, så är det ju ofta så att de programmeringsspråk och liknande som används för att göra cutting edge saker just nu, det är inte det roligaste ofta att programmera med. Det är lite mer tungrott och byråkratiskt effektivt, men inte så romantiskt och roligt. Så har det faktiskt varit på nästan alla domäner där jag har varit involverad.
Boris
Martin
ja. Mycket roligt att prata om Schack. Elage och tacksamhet till den redaktör som gav oss den möjligheten genom att posta länken.