Martin

Norska organisationen Råman i folket, tatternes kulturfond, anmäld för bedrägeri och bidragsfusk. Det här är en norsk artikel om en polisanmälning. Norska regeringen, polisanmäler ledarskapet för den här stiftelsen för romer i Norge.

Jag är inte helt säker på alla de norska termerna, men de är åtminstone misstänkta för bedrägeri och korruption. Det som händer här är att de får pengar från staten för att de bedriver Roms kulturverksamhet. Men i själva verket har pengarna tagit vägen någon annanstans.

De har gått till styrelsemedlemmar och deras familjer och så vidare. Det här är ganska obegripligt för en vanlig svensk eller för den delen en vanlig norrman. För att förstå en sån här nyhet så behöver man expertkompetens inkopplad. Och det har ju vi på Råd i bubbla.

Hej Martin och Boris! Med anledning av artikeln i Norska Dagbladet om att styrelsen för Roman i folket Tatternäs kulturfond blivit anmäld till polisen i Norge för bedräget i dag. Med mera. Så tänker jag att jag skulle bidra med viss bakgrundsinformation som traditionell media inte riktigt är satta att reda ut. Som bekant så handlar det alltså om en förening som grundats för att få ersättning för diverse övergrepp som norska staten begått, bland annat tvångsplaceringar i arbetslägret i Svanviken som lades ner 1989, med tillhörande tvångsomhändertaganden och så vidare.

Som vi pratat om tidigare så finns åtminstone två skolor inom Roman i folket vad det gäller föreningsliv. Den ena bygger sitt modus operandi på huvudregeln att det inte är mer än rätt att få ersättning för gammal ost. Den andra skolan, som företräds av släkten som står lite längre ifrån samhället, menar att alla pengar som kommer ur den bondska statskassan är orena och att det är rent skamligt att ens ta emot pengar av staten för att driva föreningar.

I Norge har detta lett till en liten konflikt som kulminerade i Trondheim förra året. I Trondheim hade kommunen ordnat ett möte där en rapport kring kränkningar av romer i folket Tatterna skulle läggas fram. Styrelsen för ovannämnda stiftelse var givetvis på plats och lika så var ett släkte av den skolan som ville dra så lite uppmärksamhet som möjligt till resande romsk kultur och historia i Norden.

Det slutade med att framåt sjusnåret så tog en dam i detta släkte en kaffekanna med kokat kaffe till en kärlek. och stänkte i ansiktet på hövdingen för ovannämnda styrelse. Redan här hade det gått lite långt. Hövdingen svarade dock genom att eskalera situationen genom att hoppsparka kvinnan i ryggen som ramlade ut för en trappa varvid hela situationen urartade i knivslagsmål och de norska kommuntjänstemännen fick se innebörden av att handskas med nationell minoritet bortom postmodern rasifieringsteori.

Bakgrunden till slagsmålet var som sagt att damen var arg över att styrelsen tagit emot pengar från norska staten för att råda bot på sviterna efter gamla övergrepp, vilket ses som väldigt bonigt bland många släkten. Nu har alltså samma styrelse blivit anmäld av norska staten för att ha svindlat med dessa pengar. Jag kan inte annat än instämma att så nog varit fallet.

Sen ska man också minnas att det även rör sig om en liten kulturkrock. För hur man än vrider och vänder på det genom en stiftelse för roman i folket i Norden, så är det nästan omöjligt att undlåta att bevilja medel till sina egna släktingar, då alla är släkt på något sätt. Och de man inte är släkt med, de ligger man i fejd med. Så kan det gå när statliga medel delas ut till nationella minoriteter. Norska staten har underblåst ett helt stammkrig som ännu är långt ifrån över. Med vänlig hälsning, redaktionssenaren.

Boris

Intressant den där motsättningen, att ta emot eller inte ta emot. Vad jag förstår som medel av staten, och i Sverige ser vi ju rätt mycket av det, det finns ju en uppskjulle på sig med rätt många statligt finansierade... råmföreningar för unga, gamla och romer och så vidare. Men de granskas ju inte på något sätt. Som man uppenbarligen bör göra i Norge.

Jag skulle också vilja ha en utredning om tattare. Alltså i Sverige så är det ett skäls... Det är inte fint att använda uttrycket tattare. Men i Norge så lever ju uttrycken parallellt och även... Man säger tattare där och jag anar nästan någon slags motsättning mellan romer och tattare. Så gärna en uppföljning i frågan.

Martin

Som jag har förstått det. Relationsscenarien får höra av sig reda ut det i detalj, men utifrån mina samtal med honom så har jag fått intycket att tattare, själva ordet, kommer ur ett missförstånd. Alltså att man var tattare, att man tillhörde en annan grupp. Men det blev så pass etablerat att nu är det en användbar och normal term.

Jag har till exempel hört redaktionssenaren prata om sig själv och sin egen släkt som tattare och tattarfamiljer. Som om det vore ett normalt descriptive-ord som skiljer den gruppen av riktiga gamla svenska romer-tattare från andra grupper som de kanske är färdiga med eller har en annan bakgrund.

Men att det var ett missförstånd från början på något sätt, men att det nu är en legitim beteckning på riktiga resandedroner. Det är intressant. Jag gillar den här konflikten som de uppenbarligen har internt kring får man jobba med staten och till exempel ta pengar från dem, eller måste man ta avstånd från dem helt och hållet och aldrig röra deras pengar. Det kan tyckas vara en bizarr liknelse, men vi har faktiskt exakt samma konflikt inom frihetsrörelsen.

Bland libertarianer och folk som är radikalt frihetligt sinnade så finns det här som en ständig diskussion om i vilken grad kan man interagera med staten, använda staten jag vet inte om det varit aktuellt med föreningsbidrag eller någon sån där grej, men definitivt på det privata planet Åh hur, vilken hälftank! Svårt att ens göra det på ett ironiskt sätt.

Så att det blir mer expert... Vi har pratat någon gång om att man kanske skulle söka pressstöd för någon bubbla grej och sen använda pengarna oavkortat till att bekämpa pressstödsystemet eller någonting. Men det är bara för äckligt. För mig så går det inte. Men det finns andra Libertarianer som säger... Om man kan ta tillbaks pengar från staten så är det bara bra. Om du kan få någon bidrag eller någonting så är det toppen.

Det är stulna pengar, skäl tillbaks dem bara. Kör på om det är som bidrag eller du lurar staten. Eller någon sån här grej. Sen finns det de som jag då som säger att man måste hålla en armlängds avstånd minst från allting som staten håller på med. För att man blir själv... Man blir självförstödd av att ta deras pengar. Det är inte bara det att det är omoraliskt att någon annan skattepengar ska gå till min förening eller mitt bidrag.

Det stora problemet är att man blir insyltad, man blir beroende av staten. På ett eller annat sätt kommer man att börja anpassa medvetet eller undervetet. sitt beteende om man bygger sin löpande verksamhet på pengar från staten. I Romernas fall har de även andra perspektiv, till exempel att man vill inte ha med staten att göra för att det inte blir registrerat och övervakat så att de inte ska ha koll på en och vad man håller på med.

Men oavsett, jag tycker mig se här precis samma typ av konflikt. Det är två grupper som har ställt sig utanför samhället, helt eller delvis, men på ett medvetet sätt. Och nu så finns det en konflikt kring att samhället som man ändå lever i är så totalt dominerat av avstaten, att till och med romer och libertarianer ställs inför det här dilemmat.

Boris

Ja och jag tycker man kan inte på ett plan annat än uppskatta vad man ska kalla romernas hårda kärna. Det är för att deras insikt alltså om att Alltså, de har ju en tusenårig kunskap och erfarenhet in på bara huden och in i blodomloppet, in i sina kroppar av att staten är farlig, staten är ond, staten är till och med beredd att mörda dem om det behövs.

Och det där liksom skapar en mentalitet om att, nästan en reflex, staten är farlig. Så att, och om man ger sig lag med den så kommer man till slut att utplånas helt enkelt. Problemet är att man inte har lyckats hantera övergången till ett bra samhälle.

Deras gamla hantverksmässiga metoder att försörja sig försvinner. Därför att den formen av ekonomi försvinner. Så lyckas de, när samhället tas och staten utskaffar större makt och industrin struktureras på annat sätt. Och det blir inte så jäkla mycket knivar och slipa liksom och annat. Vissa klarar övergången men stora grupper har ju inte gjort det.

Så att man ska bli asen. Man kan fundera på möjligheten till en kulturrevolution bland romer så man behåller statsfientligheten och befinner nya nischer. Man kan bli yberchaufför till exempel. Eller någonting sånt. Jag tror de kommer att hitta nya former att överleva på i ekonomin utan att tigga. Om de håller sig borta från staten, annars är det kört.

Martin

Vissa av dom här kan jag tänka mig att det kommer gå bra för. Framförallt dom som inte är rumäner som tigger och sånt där. Finns det ändå som jag har förstått det då med till exempel i Sverige på andra ställen som för över dom traditionella yrkena på en modern kontext. Som hästhandlare, som mobilhandlare, knivsliparna, jag vet inte vad dom gör.

Men dom kan säkert hitta någon motsvarighet. Jag hoppas i alla fall att de ska finnas kvar och behålla sin särart och att i framtiden när Elon Musk har kommit lite längre, då ska vi ha rymdscener.

Boris

Men gud vilken vacker tanke, att åka runt med den planeten och... Det finns ett bra exempel på en kort utveckling på en sådan här övergång. Man hade ju i min gamla hemstad Eskilstuna som hade en framstående verkstadsindustri så hade man ett stort inflöde av finska senare som på grund av sina hantverkskunskaper snabbt blev skickliga svarvare och kuggfräsa och blev även verktygsarbetare Då var ju fortfarande servrarna, alltså gammala jag, så var ju fortfarande servrarna och fräsarna väldigt manuellt styrda.

Men sen kommer dom jävla datorstyrda maskinerna och då försvinner dom faktiskt ur bilden. Men möjligheterna finns alltid och rymdscenarna var ett otroligt vackert uttryck så att det kommer att förverkligas.