Martin

Bokförlaget HarperCollins lanserar kinesiska matematikläroböcker i Storbritannien genom unikt samarbete. Brittiska regeringen satsar samtidigt 41 miljoner pund på att ta efter asiatisk pedagogik på området. Det var en ganska intressant läsning det här, att HarperCollins, välkänt bokförlag och brittiska staten, de storsatsar på att lösa det här problemet som är väldigt välkänt vid det här laget.

Att kineser, framförallt unga kineser från vissa områden, den rika delen av Kina kan man säga, presterar oerhört bra akademiskt, framförallt inom vissa ämnen som till exempel matematik, som är ett extremt utmanande ämne. viktigt ämne för många syften, så går det väldigt, väldigt bra för dem. Och nu börjar det synas mycket, till exempel antagningen till västerländska universitet.

Så ser man att kineser och asiater blir mer och mer dominerande. Så det är med rätta som folk i väst tänker på vad det här egentligen betyder. Och vad kommer det att få konsekvenser på lång sikt? Hur kan vi eventuellt balansera ut det här gapet som verkar vidgas nu mellan kinesiska och till exempel brittiska barn?

Då har man kommit fram till att man ska låna helt enkelt, man ska översätta de kinesiska matteböckerna, läroböckerna som man har i skolan, ska direkt översättas. Och man ska också ha ett visst utbyte för att utbilda lärare. Man ska ta kinesiska lärare till Storbritannien för att de ska sprida sina metoder, lära ut om sina metoder i brittiska skolor.

Och sen är tanken då att brittiska skolor ska ta över olika metoder från Asien för att balen ska bli bättre på matte. Det är lite intressant Boris, de är på rätt spår på något sätt och samtidigt är det ganska irvaket. Varför är det?

Boris

Och lite flummigt, jag har läst det här fram och tillbaka och jag försökte förstå vad som är... Det är väldigt vagt beskrivet vad som då ska skilja de matteböcker som finns idag i Storbritannien från de här kinesiska. Alltså lite vaga beskrivning om att man är mera examensorienterad. Men det måste ju liksom... Matte är ju matte på något sätt. Jag förstår inte... Du som är mer matematiskt lagd än jag har säkert grubblat mer på detta och kan berätta.

Martin

Jag tror att det finns... Matte är matte, ja. Men nej. Det finns några saker som man kan ju lära ut. Någonting som är ganska straightforward att förstå kan man lära ut på ett väldigt krångligt sätt. Och det är ju mångt och mycket vad man gör i väst. Och i Kina, enligt uppgift, så är det ju så att man... Till exempel då så har man ett... Man har ett väldigt starkt fokus på att lära ut matematiska begrepp. Medan man i väst har ett väldigt enskildt fokus på matematiska övningsuppgifter.

Så att till exempel då, ta ett exempel i den här artikeln. Att i... I Kina tar man en grundläggande princip. Nu är jag tyvärr lite osäker på vad det heter på svenska, men att multiplikation är kommutativt. Det är en grundläggande matematisk logisk lag som har att göra med att man kan kasta om faktorer.

Det spelar ingen roll i vilken år de kommer. Man kan göra olika typer av manipulationer. Det är som en logisk... lag för hur multiplikation fungerar. I väst så skulle man förmodligen lära ut, och det var så det gjordes när jag gick i skolan i alla fall, att man fick ju inte en definition av den här lagen, en beskrivning av vad det handlar om och sedan exempel på hur man implementerade det, utan istället så fick man 20 räkneuppgifter som alla på något sätt implicerade den här principen, men de bokstiverar aldrig ut vad det handlar om.

Vilket gör det väldigt förvirrande. Det som särskilt händer i sådant läge med de här övningsbegifterna är att de per definition blir väldigt repetitiva. De blir väldigt likavarande och väldigt repetitiva för att nöta in det här begreppet som aldrig ens har presenterats. Eventuellt senare så fick man en presentation av begreppet. Men man fick aldrig en teknisk definition av några begrepp.

När jag läste matematik i grundskolan Men det de gör i Kina är att de tar en hel lektion och de bara bankar in. Den formella definitionen av det här begreppet. Och försöker lära eleverna att tänka i termer av det här begreppet. Och sen så gör man kanske övningsutgifter. Sen gör man övningsutgifter. Men man börjar i rätt ända och hjälper folk att få en sorts konceptuell förståelse för matematiken. Och inte bara nöta in det tanklöst med övningsutgifter.

Boris

Konceptuell förståelse tycker jag är viktig, men jag undrar nog från mitt håll om man... Ett problem tror jag med matematikundervisning är att den sällan verkligen satsar på det här med koncept och förståelse och att det ideohistoriska momentet är alldeles för svagt. För att inte säga frånvarande matematikundervisning.

Mina egna favoriter, alltså att jag började förstå lite matte, det beror inte på mattelektioner utan på att jag läste Lancelot Hogben om matematikens historia och läste Martin Gardners verk om också matematikens historia. Det sätter in formuler axiom i ett sammanhang helt enkelt. Vilket jag tror är ganska viktigt.

Martin

Tyvärr tabubelagt i svensk skola. Jag har ju sett det liknande perversa pedagogiker, skolfilosofier, som råder i Storbritannien. Men i alla fall, jag tänkte säga att en sak är att du kan förbättra pedagogiken. Men det finns många andra saker som du också måste förändra på samma gång. Och som ligger långt bortom det här.

Det här skiftet som de pratar om nu i Storbritannien. Dels så har de då massor av olika aspekter av klassrumsmetodik. Lite som det exempel vi tog nyss, men det finns många fler exempel på hur de jobbar. Till exempel att om en elev inte har förstått någon del av det som ska läras ut på en viss lektion så lägger man till extra resurser i samma dag.

Så man får extra träning med lärare. senare under dagen för att garantera att man till nästa dag när man ska börja med nästa begrepp så har man förstått det som kom dagen innan. Så att man har en fungerande påbyggnad steg för steg. Och det finns en massa andra sådana liknande metoder. Men en annan sak som sticker ut ännu mer det är lärarutbildningarna.

För att kinesiska matematiklärare de har ofta spenderat ungefär fem år på på sin utbildning. Under de fem åren har de enbart studerat matematik och att läsa ut matematikinlärning. De jobbar också uteslutande som matematiklärare. Medan en lärare i Storbritannien eller Sverige ska kunna alla olika ämnen egentligen, alla ämnen som en grundskolelärare läser.

Ibland är det så att man har en Ibland är de specialiserade på svenska och SO. Men i Kina är de specialiserade på ett enda ämne. Så de är mycket bättre på matte, de kinesiska lärarna. Och de är mycket mer fokuserade på att lära ut just matematik. Där har inte de europeiska lärarna en chans att konkurrera med de kinesiska. Det handlar om att de måste ha en helt annan utbildning.

Vilket i sin tur kräver en helt annan utbildningsfilosofi, en helt annan inriktning. Men det skulle inte vara ett penstreck bara att göra om det svenska skolsystemet så att man hade specialiserade matematiklärare. Så det är en jättestor grej som de inte kan göra någonting åt. Visst, de kan direktöversätta de kinesiska batterböckerna, men de kan inte göra någonting åt lärarutbildningen. Annat än genom en ännu mycket större satsning.

Men det är också ännu viktigare saker som de missar. Det är intressant för det visar hur knäppt det faktiskt är, det här projektet. Det är till exempel att det är väldigt utbrett i de här rika kinesiska områdena med att man har privatlärare. Så till skolan tar slut så slutar inte inlärningsprocessen. Man har lexor, jättemycket lexor, så man måste jobba hemma.

Då har man privatlärare och man har helgskola, weekendskol. som barnen går till. Och det är inte bara ensnaka undantag eller behov, utan det är väldigt vanligt. Nu finns det lite mer sånt i Sverige. Man kan få något avdrag tydligen för läxhjälp, eller någon tog bort det avdraget, jag minns inte. Men man har satsat lite grann på det i Sverige och det finns företag som är privatlärare.

Jag gick själv hos en privatlärare i matematik, sommarlovet mellan nian och första ring. Det var väldigt bra. Det var ett av de första sådana företagen som kom i Uppsala. Men det där är väldigt ovanligt och det betraktas inte som standard i Sverige eller Storbritannien. Men slutligen, det kanske är det största, det är ju familjerna. Familjernas inställning och vad familjerna själva gör.

I Asien så har man de här tigermammorna. Mödrar som är väldigt måna om att drilla sina barn. Att det går bra för dem i skolan, de ska jobba hårt, de ska följa skolans planlärar sig på det sättet. Och de lägger väldigt mycket tryck känslomässigt på barnen och de ger också väldigt mycket stöd till barnen. Och naturligtvis är det ofta så att de är hemmafruar.

De har inte jobb som de går till hela dagarna, det kan man så naturligtvis också, även om man är tigermamma. Men oavsett så handlar det om att man lägger väldigt mycket tid, väldigt mycket fokus på sina barn med ett helt annat nivå av engagemang än vad nästan någon gör i Sverige. Och det är som jag tycker är intressant, att de ska direkt översätta kinesiska matematikböcker, fundera på om de kan lägga om metodiken lite grann.

Men det är som att de inte förstår att det ska vara så. Den stora skillnaden här är att Kina är ett helt annat sårt samhälle, med en annan sort familjestruktur, en annan syn på barn, en helt annan infrastruktur kring skolsystemet med lärarutbildningar, privatlärare, helgskolor och allt annat som Tiger och Mammorna vill ha. Det finns ju inte någon som vill återskapa det här i Storbritannien.

Boris

Nej, det är jätteintressant. Visst är det lite uddat ett land med en sådan matematikertradition, alltså från Newton och framåt. Och även där matematiken har spelat en viktig roll för olika filosofiska skolors inriktning. Att man inte anknyter till sin egen tradition, utan nu importerar vi kinesiska lärarböcker i matematik och tror att det ska hjälpa. Det är liksom att vi chansar på det här, det går ju bra för kineserna, det är ganska enfaldigt.

Martin

Det kommer bli en sån här cargo cult pedagogik. Man tar en enstaka artefakt från en främmande kultur som man uppfattar som överlägsen på en eller annan punkt. Och så gör man det till som ett sorts altare, där man dyrkar och så hoppas man att bara för att man har den här artefakten så kommer man att bli som den andra kulturen. Men i själva verket så är den här artefakten någonting som är godtyckligt.

Det är inte... Det är det essentiella som gör att, i det här fallet då till exempel att kineserna är bättre på att lära sina barn matematik. Vilket gör att Storbritannien kommer halka ännu mer efter i faktisk matematisk kompetens än vad de var innan. För då kommer de kläppa sig upp bröstet och säga att vi har de kinesiska lärarböckerna.

Det är en väldigt talande kortsiktighet. Man tror att det är, inbildar sig själv att det är det enda som... som betyder någonting. Vilken lärarbok man har, hur familjer ser ut, hur de ekonomiska strukturerna ser ut kring utbildning. Det spelar ingen, åtminstone väldigt marginell roll. Bara om man direkt översätter böckerna så kommer det att lösa sig.