Martin

Vi fortsätter att försöka packa upp det här med derivat. Jag tänkte försöka förklara vad det är för någonting. Det är inte helt lätt, så bear with me, folks. Men först ska vi prata lite mer om hur många sådana här derivat som finns eller vilket nominellt värde de här derivaten har. Enligt Bank of International Settlements så är en delmängd av de här derivaten 65 biljoner dollar.

Totalt globalt enligt Bank of International Settlements handlar det om 544 biljoner dollar. För att sätta det i relation till någonting, jordens BNP är cirka 80 biljoner dollar. Det handlar alltså om 7 jordklot.

Johnny

Wow. Men vänta, vänta, vänta. All ekonomisk verksamhet, allt som produceras på jorden på 7 år? Ja, exakt. Oj.

Martin

Bara Deutsche Bank. En bank. Bara dom har derivatexponering på 50 biljoner dollar. Det är 20 gånger Tysklands BNP eller cirka 70% av Jordens BNP. Bara en bank.

Johnny

Det är helt otroligt. Jag har aldrig sett de här siffrorna förut.

Martin

Nej, det är bizarra siffror. Det är mind-boggling. Vi har en annan länk på bubbla som lyder så här. Egon von Greierts. Europas finansiella system kommer att kollapsa. Derivat om nominellt värde på 1,5 biljard dollar. Ohållbart. Centralbanker kommer desperat trycka pengar. Leder till hyperinflation innan nytt system är på plats.

Det var ett nytt räkneord där. Precis. Bil-jard. Det är alltså inte sällskapsspelet, kärleksnärer, utan det är den bizarrt stora siffran. som på svenska heter biljard och på engelska heter quadrillion. Det är alltså... En miljon miljarder. One... Ja... Alltså jag har redan trådat bort mig själv här. Det är för många nollor. Men en biljon är alltså tolv nollor. Nej, jo. Är det inte? Jo. Och en biljard är......vad blir det?

Johnny

Femton. En miljon miljarder. Vardagligt enkelspråk som är lätt att förstå hur mycket det handlar om.

Martin

Ja, precis. Tack Martin. Men det jag vill illustrera här är att det finns......det råder lite oklarheter. Det här är inte helt lätt att packa upp. Man surfar in på en sajt som heter investopedia.com How big derivatives market är helt enkelt om man googlar på det.

Så pratar man om... 1.2 biljarder dollar Det är i alla fall flera planeter vi pratar om, spritt på ett antal banker.

Så vad är ett derivat då? Jo, nu ska vi se om vi klarar av det här. Ett derivat är ett kontrakt mellan minst två parter som härleder sitt värde från ett underliggande värde. På engelska pratar man om att... It derives from. Alltså att det här leder från någonting annat. Och det är där ordet, liksom samma ord. Och enligt Bank of International Settlements så handlar den största delen av de här kredit, ja de här derivaten om interest rate swaps.

Och det är ett kontrakt mellan två parter som byter en framtida inträktsström Det kan till exempel handla om att man byter en rörlig ström ränteinbetalningar mot en fast ränteström. Eller helt enkelt att man vill ha en lägre ränta. Om jag är en pensionsstiftelse och du Martin är flygbolaget SAS.

Och det går inte så himla bra för dig så du behöver låna pengar och du ställer ut en obligation. på 10% på 10 år. Så varje år ska du betala med 10%. Och jag, pensionsstiftelsen här, jag tänker att okej, det verkar ju lite juicy med 10% trots att SAS kommer att finnas kvar och så vidare.

Men jag köper den här obligationen, det vill säga jag lånar ut pengar till dig. Och då ska jag få en fast ränteström av dig årligen. Men sen kanske de rörliga räntorna i någon helt annan obligationsmarknad kanske går upp över 10%. Då kan jag gå in i ett sådant här derivat med en emittent av de här derivaten, oftast en bank, och säga att hej jag har en fast ränteström från SAS.

Jag vill ha exponeringen mot rörlighet som just nu är på 11,2%. Då ingår jag i ett kontrakt med den här banken, vilket innebär att räntebetalningar kommer direkt till banken istället för att de kommer till mig från SAS. utbetalning från banken. Problemet är ju då att den här De här ränteswapparna, man behöver inte ha det underliggande.

Ett annat vanligt, för att förklara det här lite mer så kan vi prata om en annan typ av derivat som heter credit default swaps. Och det är en slags försäkring mot konkurs. Om jag tar exempel från det vanliga livet, vi säger att jag äger en villa. Då är det väl ganska sannolikt att jag kommer försäkra mig mot eventualiteten att mitt hus brinner ner.

Då går jag till Folksam eller någon sån och så säger jag Hej, jag vill ha en brandförsäkring. Då säger de, okej det är ett gammalt hus, värderats CSO och du har två stycken brandvarnare. Okej, vi kan försäkra dig mot den här eventualiteten mot att du betalar. Det är en avgift varje månad, det kallas för premie. Det här är ju inget konstigt överhuvudtaget.

Det är ju oerhört vanligt i marknadsekonomi att man håller på med olika typer av försäkringar. I det här så finns det också ett antal regler, vilket betyder att du måste äga det underliggande. Jag måste äga mitt hus för att kunna försäkra mig mot en brand. Men när det gäller en credit default swap så behöver jag inte äga det underliggande för att kunna försäkra mig mot en konkurs.

Så till exempel, utan att jag äger några grekiska statsobligationer. så kan jag, om jag är en bank, gå till en annan bank och köpa credit default swaps mot den grekiska staten. Varpå helt plötsligt så är det en massa banker runt om i världen som har enorma ekonomiska incitament att den grekiska staten går i konkurs.

Och att stater går i konkurs kanske inte är någonting som vi tycker är så himla tråkigt på radiobubbla, men det finns ju människor som kommer hamna i enormt svåra situationer om det skulle inträffa. Så, credit default swap är ett derivat mellan två parter där den ena parten försäkrar sig mot en konkurs och en tredje part utan att någon av parterna har någon exponering mot den tredje parten.

Johnny

Are you with me? Det är ganska komplicerat, men jag tycker ändå att det är begripligt så här långt. Ja, vad bra.

Martin

Man ska komma ihåg att de här credit default swapsen som handlas och emitteras runt omkring i det här banksystemet Det här är ju ena sidan av myntet. Den andra sidan av myntet är de här handlarna som är anställda av samma banker som uppenbarligen inte har några moraliska kompasser överhuvudtaget.

Så att helt plötsligt så har vi skapat ett system där det går att tjäna mer pengar på att förstöra någonting än att bygga upp det. Och detta på grund av att vi har ett banksystem där bankerna kan ta enorma risker eftersom de vet att de kommer vara utbejlade av skattebetalare eller inbejlade av kreditörer.

Det vill säga att de kommer vara utbejlade av kreditörer. Vi som har satt in pengar på ett vanligt konto hos en bank. Och det här skulle vi inte göra om det inte vore så att det fanns en... statlig insättningsgaranti. Så först har staten skapat ett system som gör att bankerna kan ta risker som de annars inte skulle göra. Och sen för att skydda konsumenter mot riskerna staten just skapade så har man gjort en statlig insättningsgaranti.

Vilket gör att bankerna förlorar sina incitament att bry sig om sina kunder och kan ta ännu större risker. Och skulle de gå i konkurs Då är centralbanken där och trycker en massa nya pengar och bailar ut dem. Volumen i de här derivaten är väldigt stora, om vi uttrycker det så. Ett antal planeter stora. De här derivaten handlas i...

Over the counter heter det. Over the counter eller OTC det är motsatsen till exchange traded eller börshandlad. Som jag beskrev i tidigare inslag här så en börs har ju olika regler om man har köpare och säljare och det är volym i en marknad oftast man ser från sekund till sekund vad priset på ett visst instrument är för stunden.

Men over the counter, det är alltså att två parter skriver ett kontrakt med varandra. Och sen kan det vara så att den ena parten säljer vidare det här kontraktet vid ett långt senare tillfälle. Och då är det i så fall den transaktionen som avgör marknadspriset. Men kontrakt som är unika och inte handlas på en daglig basis är oerhört svåra att sätta ett marknadsvärde på.

Tack för mig, och tack för att ni har tittat på den här videon! Det här gör att bankerna då blir tvungna att ha något annat sätt att bedöma dess värde för att kunna göra en adekvat bedömning i sin balansräkning. Det här gör man enligt statistiska modeller som hanterar risk på ett matematiskt sätt och utifrån andra förutsättningar och regler som gäller i den lokala bankmarknaden.

Det handlar alltså inte om att det finns en dator. Det är inte laglig handel på de här exotiska derivaten. Det här är i princip upp till bankerna själva att bedöma vad deras egna positioner är värda. Vi har just pratat om hur mycket de här bankerna manipulerar olika priser. Man kan ju undra om man ska lita på de här balansräkningarna överhuvudtaget.

Men även om vi gör det så handlar det om flera planeter. Men det finns också kritik mot att räkna derivat på det här sättet. Kritiken är från banksystemets eget håll, centralbankers eget håll och internationella organisationers håll som Bank of International Assemblies.

Där anser man inte att man ska räkna de här derivaten. Brutto, utan netto. Det vill säga, om du och jag är två olika banker, och jag har en skuld till dig på 1000 miljarder, och du har en skuld till mig på 900 miljarder, då vill centralbanker och Bank of Internationals att vi räknar detta netto, det vill säga att risken i systemet är 100 miljarder.

Men det här bygger på att man räknar risk Det är inte linjärt. Men vad händer om finanssystemet inte är ett linjärt system? Att det inte är ett, vad kallar man det för, ja, att det istället är ett komplext system? Kritikerna mot det gängse sättet att räkna, det vill säga det gängse sättet är att vi räknar netto, som jag just beskrev, att vi nettar ut skulder mot varandra och har en mycket, mycket lägre risk än de här gigantiska volymerna som jag pratade om innan.

Men kritikerna mot det här gängsesystemet, de säger att vi kan inte räkna linjärt på de här riskerna. Vi måste se finanssystemet som ett komplext system. I ett komplext system kan man applicera Complexity Theory. För att ett system ska vara komplext så måste det ha fyra egenskaper. Det måste ha Diversity, det vill säga att det finns autonoma agenter som agerar i systemet.

I finansmarknaden så är det banker och handlare och vi som har ett konto på Avanza och så vidare. Så vi agerar som autonoma individer eller institutioner. Det andra är connectedness. Vi som agenter måste också vara sammankopplade i det här systemet. Och det är vi via Bloomberg och Reuters när vi chattar med varandra på Facebook och skriver om ska jag köpa denna.

Vi har internet, vi har telefon och så vidare. Så vi är definitivt sammanlänkade i finanssystemet. Det tredje är interactivity. Det vill säga att om jag märker att du gör någonting på marknaden så kanske jag följer efter. För att okej Martin är en jätteduktig trader och nu har han gått och köpt massa Ericsson här.

Han kanske vet någonting som inte jag vet och sen tar man rygg på någon till exempel. Eller att det är någon som har dålig cred i marknaden. Att oj oj den här institutionen gör ju alltid fel. De köper alltid på toppen, nu är det dags att sälja eller någonting sånt. Det fjärde egenskapen som ett komplext system måste ha är adaptability, det vill säga att de autonoma enheterna agerar på andra enheter.

Om någon säljer så köper någon annan, om marknaden går upp så vill man haka på eller om det går ner så vill man sälja. Trend is your friend, som man brukar prata om. Om jag har en dålig strategi i mina investeringar så kommer marknaden att straffa mig ganska snabbt. Byta strategi, ja alltså ha en adaptability i min egen handelsstrategi.

att finanssystemet inte är ett linjärt system utan ett komplext system. En liknelse skulle kunna vara att banker, stater och centralbanker räknar linjärt på de här riskerna. Jag använder linjärt för att det blir slarvigt, men låt oss säga att en liknelse skulle kunna vara att bankerna ser risk ungefär som ett termostat. Det vill säga att det är linjärt och reversibelt.

Om ekonomin går ner så kan vi bara sänka räntan lite grann. Och då kan vi justera ekonomin. Medan kritikerna menar att systemet fungerar mer som en kärnkraftsreaktor. Det vill säga att det är dynamiskt, ickeligt gärt och irreversibelt. Och om det nu är så att finanssystemet är ett komplext system, det vill säga att det har diversity, connectedness, interactivity och adaptability, då kan vi acceptera complexity theory på det.

Och ska man applicera complexity theory då måste vi räkna brutto, inte netto. Så finansmarknaden befinner sig antingen i ett subkritiskt tillstånd eller i ett kritiskt tillstånd. Våra subkritiska tillstånd är de normala. Det vill säga en vanlig måndag när kurser rör sig lite grann upp och ner och det är inte så mycket spännande som händer.

Det kritiska tillståndet är den här härdsmältan som är irreversibelt som till exempel Lehman Brothers. När Lehman Brothers gick i konkurs, det var en konkurs på 700 miljarder dollar. Deutsche Bank har derivat på 5 000 miljarder dollar.

Johnny

Om vi räknar brutto. Men jag gillar liknelsen med en kärnkraftsreaktor. Inte bara är den så härligt olycksbådande i sig själv. Utan det visar, om jag förstår liknelsen, så visar det kanske lite grann vad det handlar om.

Att snarare än en gradvis förändring så är det någonting som slår över kvalitativt. Vid en viss punkt, när det går till kritisk nivå, när härdsmältan sätter igång, atombomben, vilken aptitlig lekning man nu vill göra.

Martin

En agent påverkar en annan agent som påverkar en tredje agent och så vidare. Det här kan till och med ske exponentiellt. Så att en agent påverkar två som påverkar fyra som påverkar åtta, sexton, trettiotvå och så vidare.

Johnny

Ibland så brukar man använda fjärilar som liknelse för komplexitetstyrning. Men jag gillar kärnreaktorer bättre faktiskt.

Martin

En annan liknelse skulle till exempel vara en snö... Lavin till exempel. När man åker skidor i Åre så brukar de spränga bort snön på snötopparna ibland. För att de vill inte att den här snön ska rasa ner på skidåkarna. Så det gör man under kontrollerade former. Innan det sker naturligt. Så en person som håller på med det här kan ju se, kan ju titta på en fjälltopp och se att det här är bara en tidsfråga innan den här är slut.

Nästa avalanche kommer, men ingen kan räkna ut vilken snöflinga som kommer sätta igång kedjereaktionen.

Johnny

Vi behöver alltså en bomb, en kontrollerad explosion i Deutsche Bank. Ja,

Martin

precis. Och vem vet, det är väl bara en tidsfråga innan alla de andra bankerna köper en massa credit default swaps och ser till att sprida en massa illasinnande rykten om Deutsche Bank så att den kraschar tidigare än vad de andra skulle ha kraschat. Just för att det finns mer pengar att tjäna på deras undergång än deras överlevnad.

Johnny

Förutom att kedjereaktionen sätter igång då?

Martin

Exakt. Och det är ju det som inte deras gängse riskmodeller tar i beaktande om man ska lyssna på kritikerna som istället applicerar komplexitetsteori. Vad intressant. Ja, det är ju oerhört intressant och oerhört skrämmande.

Johnny

Men vad skulle man kunna göra då? Finns det, jag skojade förut om den här explosionen, men kan man tänka sig en motsvarighet till snöbomben på Åre? Vad skulle man behöva göra för att minska risken?

Martin

Ja, det är en väldigt bra fråga. Det finns en man som heter Jim Sinclair som är en legend i guld och silver sammanhang. Man kan googla på honom och läsa hans cv. Men han beskrev det snarare som att när Lehman kraschade, innan dess så kunde man netta ut alla de här derivaten.

Det man borde ha gjort när Lehman kraschade är att man skulle ta alla bankers derivat. inklusive de här försäkringsbolagens derivat, typ AIG som ställer ut massa credit default swaps. Man tar alla de derivaten, stoppar det i en junk bank holding enhet, nättar ut allihopa till noll och bara tar bort alla derivaten och förbjuder dem för all evighet.

Nu citerar jag vad James McClane brukar säga. Men problemet är att efter liman... Så fladdrar det runt en massa sådana här derivat fortfarande i det här finanssystemet. Det är ju fortfarande så att konkursboet inte helt uträtt vad jag vet. Bara för några år sedan så skriver det i Svensk Finansrapportering om den statliga banken Svensk Exportkredit som hade en fordran på sig från Lehman Brothers konkursbo.

Men den svenska Xbox-kredit menade att visst har ni en fordran på oss, men det är för att vi har en fordran på er, så vi tänker inte betala. Det här tar jättemånga år att reda ut. Det visar ju den här artikeln på också, att här pratar vi om manipuleringar som sju banker har gjort mellan 2005 och 2008.

bara i jury-bore-marknaden. Men herregud, det är ju åtta år sedan. Så vad har pågått sedan dess? Även om den här kedjereaktionen kan inträffa extremt snabbt så tar det väldigt lång tid att göra det under ordnade former. Efter limen så är det betydligt svårare om inte omöjligt att lösa det här.

Johnny

Hans idé i teorin är att man kan komma runt eller undvika kedjereaktionen genom att inte låta det sätta igång på ett ställe och sedan låta kedjereaktionen ha sin gång, utan istället pola risken från alla som eventuellt skulle beröra sig av kedjereaktionen och låta alla ta smällen på en och samma gång.

Martin

Ja, precis. De bankerna som hade rätt i sina betts. skulle ha förlorat sina vinster och de bankerna som hade fel i sina bets hade sluppit ta smällen.

Johnny

Men det låter för mig som att utan att veta någonting om det här egentligen så låter det för mig som att det finns ett ganska stort potentiellt spelteoretiskt problem här. För det måste finnas många aktörer, det är som du beskriver det finns folk som spelar bra bets och dåliga bets. Det måste finnas många som sitter och tror att de har gjort bra bets. De kommer ligga sist i kedjereaktionen när det väl smäller. Varför skulle de gå med i det här systemet?

Martin

Det är väldigt svårt att prata om att man är för att förbjuda saker och ting. Men samtidigt så måste man förstå att det här derivatmonstret skulle liksom inte ha uppstått utan staten. Det är staten och staterna gemensamt som har skapat ett finanssystem som gör att bankernas aktieägare inte tar några risker längre med egna pengar.

För smällare då blir de utbejlade. Och smäller det inte så tar de all vinst. Så givet systemet vi har så borde man definitivt förbjuda de här over-the-counter derivatives.