Martin

etc. bjuder krisande mediejättar på en handfull affärsutvecklingstips för att skapa bidragsberoende lokaljournalistik. Uppmanar konkurrenterna att vara stolta över pressstödet och lyfter fram skarpa nyckeltal för att nå kritisk massa. 2 miljoner kronor och 1500 prenumeranter behövs. Visst var det en oerbjudande resa där. Man mår riktigt illa när man läser om det här.

Men jag känner inte bara vemjälse. Jag känner också en gryende optimism och en blodvittring. Därför att svenska mainstreammedier, vänstermedier, pk-medier, de är så otroligt patetiska. De är så otroligt svaga och patetiska. De gör sin fempunktslista här etc. De ska berätta för mediejättarna hur man gör.

Tack för mig. utsättningar och deras själva grundpremiss är vi kan inte göra det här själv. Det här bär sig inte på egen hand. Människor vill inte betala för det här. Människor vill inte driva det här på ideell basis. Vi kan ha det. Deras första utgångspunkt är det här är någonting som inte har en inneboende bärkraft som det inte finns efterfrågan på och som vi inte kan göra om vi inte får massivt mångmiljonsstöd av staten.

Om vi inte tar med pengarna. andra människors surt förvärvade inkomster så kan vårt projekt inte existera. Det är själva deras axiomatiska utgångspunkt. Ja, det är vidrigt. Det är en vidrig utgångspunkt. Djupt omoralisk. De borde skämmas. De borde skämmas ännu mer än vad jag gör när jag läser den här artikeln och deras vägnar. Men det är också skäl för jubel från vår sida, därför att etc.

Det är det bästa de har. Ett sätt är det starkaste projekt som vänstern har, utöver Socialdemokratiet och sånt där. Och det här är deras flaggskepp, deras stolthet, deras ledande, drivande, mediala, ideologiska spjutspets. Och deras uttryckspunkt är, vi kan inte. Vi är svaga, vi är dåliga, vi är impopulära, vi är i stort sett värdelösa. Men ge oss två miljoner skattepengar så kan vi ändå fortsätta ge ut tidningar.

Och det här säger verkligen någonting om medienavskapet idag. För att på vår sida av staketet så har vi jättemånga projekt nu. Som bär sig själva, som är jättepopulära, som ger framgångsrika crowdfundings, som blir mer och mer expansiva, publicerar mer material. Till och med har folk som jobbar heltid för projekten helt och hållet finansierat av ideella donationer.

Alltså motsatsen till vad etc håller på med. Men det är bara vi som kan göra det. Vi kan göra det och också en del aktörer i... Det vi kan kalla för den nationella eller nationalistiska sfären. Där finns det också en del projekt som är väldigt framåt, väldigt duktiga på att finansiera sig. Deras grejer är väldigt populära uppenbarligen bland deras lyssnare. Och de är väldigt duktiga också. Och de bygger mycket starkare organisationer, precis som vi gör. Därför att det bygger dels på hårt ideellt arbete och dels på frivilliga donationer. Men det är en avgrundsskillnad nu mellan så kallad höger och så kallad vänster.

Boris

Och som du säger, det är väldigt hoppiggivande det här med den egentliga totala uppgivenheten. Vi har ingenting att komma med. Människor kommer aldrig att läsa oss i tillräcklig utsträckning. Och vara beredda att betala för det här. Så att vi måste lita till mamma staten. Det problematiska här är ju att mamma staten är ju jävligt snäll alltså mot mainstream media.

Alltså både den borgerliga varianten och etc. Igår kom ju beskedet att skattemyndigheten har gått med på att skriva ner stampens skatteskuld med 75 jävla procent alltså. Tack för mig för att du tittade! Och det motiverar man med att vi har gjort en bedömning om att det finns livskraft i den här tidningskoncernen.

Då ska man ju veta att i två år har ju den där tidningskoncernen varit ute till försäljning. Och inga av de stora aktörerna som har pengar vill ju ta i den med tång. De väntar möjligen på att... Det ska vi konkursernas kunna plocka. Det är de betraktare som rustar den ur kakan. Men skattemyndigheten filar ihop sin egen mediala branschbedragning att här finns det livskraft.

Och så efter skänker man en ohärrans massa miljoner. Och så där kommer det här hålla på va. När Mittmedias Om vd Fridman går i debatt med Alice Bar Kuhnke så är det ju enigheten total. Men vilka åtgärder ska staten kunna bidra till? till att lokal media överlever. Alltså man tror inte på någon kant tror de här individerna att det går att driva medieprojekt i någon mening utan att staten betalar, eller att vi betalar.

Det är väldigt hoppfullt. Samtidigt ska man tyvärr inte underskatta statens seghet och förmåga att hålla sina mediala drängar under armarna.

Martin

Även stampensituation är en fantastisk illustration av den totaliska moraliska och praktiska kollapsen som de här krafterna genomgår just nu. Det är intressant just som du säger det här begreppet livskraft. Och det är roligt att de har hittat på en helt egen definition av livskraft. För att normalt sett tänker man att livskraft betyder att någonting kan stå på egna ben och leva av sig själv.

Det är självklart för alla vad livskraft egentligen betyder. Och i praktiska termer så betyder det vanligen att du kan få någon att betala för din produkt. Eller till exempel få någon att jobba ideellt för din produkt. Så att du inte behöver betala lika mycket för arbetskraften och så vidare. Men det betyder att du på egen hand kan få ut produkten. Men deras definition av livskraft är att det är en del som är förbjudet. Det är att en byråkrat gör en godtycklig bedömning och säger att det finns eventuellt en potential till något som kan kallas livskraft kanske i framtiden om vi först driver projektet på ett icke-livskraftigt sätt under en längre period.

Det är såklart helt orealistiskt, men det är i alla fall deras premiss som de utgår från. Men de definierar om grundläggande ord för att överhuvudtaget kunna bedriva det här ap-spelet. Och naturligtvis kan man vara förfärad och äcklad, och man ska vara förfärad och äcklad och moraliskt indignerad över det här. Man ska vara förbannad över att man själv som skattebetalare måste vara med och betala för de här svinerierna. Men jag väljer att vara optimistisk.

Jag väljer att vara, att sitta och flina här när jag ser hur svaga de är. Att visst, de har pressdöd systemet. Och det kanske de kommer ha under överskådlig framtid, vad vet vi? Vi tänkte försöka göra någonting åt det. Vi tänkte försöka göra ett riktigt aggressivt frontalangrepp på pressdödssystemet i sidom tid. Det är något som bubblerprojektet har jobbat på ett tag. Men oavsett hur omständigheterna förändras, om de förändras så kommer mattan ryckas ut fullständigt under etc.

Om pressdödet försvinner så kommer etc. Helt och hållet upphöra med sin verksamhet. Alla tidningar kommer försvinna. De kommer förmodligen inte ens. Det är för att publicera en hemsida. Det är för att John Ehrenberg som står i en källare och trycker upp de stenciler som han gjorde på 70-talet. Medan vi, vi kommer inte att beröras av det. Vi kommer att vara fortsatt som vanligt, vara ännu mer expansiva, fortsätta få fler medlemmar, dra in mer pengar, göra mer produkter. Och i ett sånt läge så kommer det verkligen att ha betydelse att de är otroligt demoraliserade och svaga. Medan vi är väldigt starka och expansiva och framgångsrika.

Boris

När du sa det här Johan Ehrenberg, Storin Kjellar och Drarsten Siler som man gjorde på 70-talet, då ska man också faktiskt komma ihåg att på den tiden, 70-talet, tidigt 80-tal, det var ju hans tidningsprojekt faktiskt banbrytande och väldigt bra, både i text, form och framförallt satsningen på foto. Men då stod man helt fri mot staten.

Då var han ju en frihetlig tänkande vänsterperson som bröt med väldigt mycket gamla dogmer och omfamnade också marknaden. Men man ser hur det går när man liksom slår sina klipper ner i statens säng. Det är inga bra barngjorda där.

Martin

Ja, och det kanske egentligen är det största, mest grundläggande problemet. Definitivt är det det stora problemet från vänsterns perspektiv. Om vi då ska vara oerhört generösa och säga något mer konstruktivt genom lite tips så är det att om man tar pengar från staten, om man tar pengar från överheten det kan väl också vara LO eller Socialpartiet eller en podcast som tar pengar från Aftonbladet oundvikligen så påverkar det ens eget tänkande.

Hur man känner in för saker, ens egen kapacitet att göra saker. Man blir sämre, man blir mycket och märkbart sämre av att ta de här pengarna. Så att vänstern har förstört sig själv genom alla de här gratispengarna som de duschar sig själv med årtionde in och ut. Och det gör att om de någon gång i tiden för hundra år sedan hade en förmåga att organisera och engagera människor, om de hade lite initiativkraft och dådkraft, så är det ännu helt borta.

Och det beror på just de här pengarna. Johan Ehrenberg var en duktig och beundrats värd aktivist när han var oberoende. Så fort han satte sig i statens knä så blev han värdelös. Det här är också vägen framåt. Om det finns en vettig vänster någonstans där ute som tänker så är det här de måste göra. Det är svårt för dem eftersom de blir erbjudna så mycket pengar i pressstöd och LO-bidrag och allt vad det är för någonting.

Men om de vill vara ett seriöst alternativ och kunna utmana sådana som oss så måste de vara ekonomiskt oberoende. Och jag tror inte att de kommer komma dit. Det kommer ta ett bra tag. Men jag skulle gärna se, jag skulle gärna se försök på vänsterkanten till ett projekt som Ja, som försöker göra någonting utan att det är den här, den här patetiska Astro-turfingen som som det vanligen är. Att det är någonting som bara händer för att en väldigt rik lobbyingorganisation eller staten betalar för det. Ingenting som kan existera på gräshotsbasis.