Martin

Fnordspotting. Skillnaden mellan rationalism och empirism, central för att förstå vår samtid. Gräsrotsrevolten man ser i västvärlden idag, en följd av övertro på rationalismen. Vi pratade alldeles nyss om Donald Trump och hans framgångar i den amerikanska presidentvalskampanjen. Här får vi en ideologisk och historisk kommentar, lite kontext från den gode Fnordspotting.

Som påpekar, som han också gjort i tidigare inlägg och som vi har pratat om här i Radio Bubbla, att det finns en underliggande konflikt mellan två olika idétraditioner. Den ena kan beskrivas som rationalistisk och den andra som empirisistisk. Den rationalistiska idétraditionen går ut på att Samhället kan designa, samhället kan omskapa.

Så om vi bara har tillräckligt bra idéer om hur människor ska leva och hur samhället ska fungera så kan vi bygga om samhället så att det blir ett perfekt lyckorike, eller i alla fall mycket bättre än om vi bara låter saker och ting vara som de är och utvecklas på ett gradvis sätt. Det här är en idé som alla möjliga olika strömningar har gemensam.

Det är en typisk socialistisk idé naturligtvis. Men det är också en typisk liberal idé. Alla politiska rörelser som härstammar från den franska revolutionen, det inkluderar i högre utsträckning både liberalismen och socialismen, har den här idén gemensam, den revolutionära idén och elitistiska idén. Vissa människor har bättre idéer om hur samhället ska se ut och de ska ta makten, de ska kontrollera staten och se till så att allting blir bra.

Resultatet av den här rationalistiska politiken och idéströmningen är förstås katastrofala vid det här laget. Nu har under flera hundra års tid det här varit ett dominerande sätt att tänka och naturligtvis väldigt lockande för politiker att ta till sig ett sånt här perspektiv. Det är sin tillgänglighet till en motreaktion, ett uppror bland väljare och gräsrötter som nu istället går till nationalistiska rörelser som man upplever på ytan stå för någonting annat.

Det kan vara Donald Trump eller den nationella fronten eller Syriza eller Sverigedemokraterna som tas som exempel av Fnordsbotten. Men problemet med de här alternativa lösningarna är att de inte är särskilt alternativa. Utan nästan alltid vill de bara ersätta en sorts nationalistisk politik med en annan. Vilket gör det angeläget att, som Fnord Spotting gör här, lyfta upp de underliggande ideologiska och historiska grunderna för det här.

Så att folk kan se att om vi vill ha ett alternativ till det här så måste vi gå bortom alla de här rationalistiska samhällsomvälvande idéerna. Och istället se till den skotska, empiriska traditionen istället för den franska, rationalistiska.

Boris

Bara en liten invändning där. Jag har varit inne på den förut. Dels tycker jag att artikeln är jävligt koncis och koncentrerad och väldigt bra. Men det enda jag kan invända emot är att FNH-spottningen använder här begreppet fransk upplysning. Det är en så pass mångfacetterad tradition den franska upplysningen och de riktigt tunga namnen som Diderot och Dallenberg.

Jag tror att det står extremt nära en sån viktig person i den skottska upplysningen som Hume till exempel. Så jag blir jätteglad om vi inte ser fransk upplysning.

Martin

Det var jag som sa fransk rationalism. Jag tror inte det står i just det här egentligen.

Boris

Men principiellt sett så har han så vanligt rätt och det är en väldigt fin och koncist sammanfattning av det.

Martin

Det vi behöver istället är den empiriska marknadsorienterade tanketraditionen där man dels ser till att skydda vissa grundläggande principer. Man skyddar äganderätten, man upprättar institutioner som är stabila och förutsägbara, man tillåter handel, man upprätthåller fred. Det här har fungerat väldigt bra. Vi vet en pris att det var det här som byggde den här tanken.

Lejonparten av det europeiska välståndet som vi fortfarande har kvar i viss utsträckning. Det här är den rimliga vägen framåt. Man önskar att folk skulle kunna vara mer kritiska till det ganska blandade arvet från upplysningen och plocka de bra russerna ur det här laget ganska unkna kakan.