Diderot (PRS)

Mentions of Diderot by segment

Det kan vara en farlig idé också därför att en encyklopedi innebär en centralisering och en kommandohöjd. Den som bestämde vad som stod i Encyklopedia Britannica hade en viktig maktposition i det brittiska samhället. Encyklopedier kunde vara revolutionära som den berömda franska encyklopedin som sammanställdes på 1700-talet av Diderot och andra stora upplysningsmän. (100.6) Det verket var en del av upptakten till den franska revolutionen. Nu fördelar ni det annorlunda såklart.

om det är en visdom de har stött på både i Centralamerika, längre söderut i Amerika och även då bland de nordamerikanska stammarna. Så vi vet ju inte på något sätt vad som sades där, men det är lite märkligt att de nordamerikanska idealerna tyckte precis som Diderot, (909.1) Allenberg och Montesquieu. Så att det där är bara en propagandaoperation helt enkelt.

så var det väl, jag vet inte om det fanns encyklopedier tidigare på samma sätt, men man associerar det med de klassiska franska encyklopedisterna, alltså Diderot och några till på mitten av 1700-talet. (532.3) Och jag tänker på det som någon sorts kvintessentiellt upplysningsprojekt. Sammanställa all kunskap i ett enda verk.

Det är det som dåtidens mer progressivt utopistiska västerradikala författares romaner gör. Från upplysningen så går det alltså, det finns en mycket tydlig linje där, från Diderot över Leopardi som jag sa och bort till William Morris som är stenhårda materialister men som också har ett, (994.3) i brist på bättre uttryck, så måste jag använda ett uttryck,

Jag har varit inne på den förut. Dels tycker jag att artikeln är jävligt koncis och koncentrerad och väldigt bra. Men det enda jag kan invända emot är att FNH-spottningen använder här begreppet fransk upplysning. Det är en så pass mångfacetterad tradition den franska upplysningen och de riktigt tunga namnen som Diderot och Dallenberg. (206.4) Jag tror att det står extremt nära en sån viktig person i den skottska upplysningen som Hume till exempel. Så jag blir jätteglad om vi inte ser fransk upplysning.

Man hade stora utomhusmässor i bland annat Paris där man tvingade folk att delta i tiotusental. Det viktiga var att man angrepp faktiskt en kvinna. upplysningens förnuftsfilosofer som en gamle idol, Diderot. (236.5) Han ansåg att han var farlig därför att han tyckte att den nya religion som han var på att instiftas var... Han var ju död om att hans skrifter vände sig emot tanken på att man skulle instifta en ny religion.

Han striper till och med nästan fysiskt journalister om det behövs. Vi har en galopperande svår kapitalism. Och det här är också i en mening djupare rötter, därför att vi har den ryska upplysningen på 1700-talet när Katarina den Stora faktiskt bjuder in den mest radikala franska upplysningsmannen Diderot att verka vid hennes hov. (290.6) Och han blir efter ett tag förtvivlad, därför att han berättar om några fantastiska diskussioner med Katarina och hovmännen.

Du sa det i förra programmet men om vi gräver ner oss i detta så skulle du väldigt snabbt upptäcka att du, liksom jag, var en extremt stark anhängare av den franska upplysningens tänkare. Om man ser Diderot och Holbach och kretsen kring dem och den... (445.7) och en cyklobedin som riktningshivande. Det för vad dom har är någonting som faktiskt de skotska tänkarna saknar.

Om man ser Diderot och Holbach och kretsen kring dem och den... och en cyklobedin som riktningshivande. Det för vad dom har är någonting som faktiskt de skotska tänkarna saknar. Diderot och hans gäng var dels ursinniga individualister. (462.6) Dom la aldrig några planer för hur samhället borde vara. Däremot angrepp de varje försök av samhällsinstitutioner att begränsa individens frihet på alla upptänkliga områden.

går att planera fram ett bättre samhälle som uttrycker folkviljan och och skapa ordning och reda genom en stark stat. Men det är definitivt inte den där radikala franska upplysningens budskap. Om man vill peka på att en så viktig tänkare tycker jag för skottarna som Hume var ju bundis och bestis med Diderot och Holbach. (537.1) Hume var däremot lite mer, blev med tiden mer politiskt uppgiven och ägnade sig mest åt att

Ja, alltså det är oerhört viktigt att återigen att monomant tjata här som bomban ungefär. Att folk uppfattar som den franska upplysningen. När den franska upplysningen verkligen existerar så är det encyklopedisterna Diderot och Holbarch som är de ledande. (668.4) De förlorar ju sedan den ideologiska striden. Och som sagt,

den här Lismaren Voltaire, den som förstår för den franska upplysningen. Och det där är historiskt sett inte korrekt. Holbarch och Diderot betraktas ju som (688.7) De har ju stoppats undan i filosofihistorien och betraktats som förfolkliga, frodiga och förintresserade av teknik och praktisk utveckling.

auktoritära rörelsen? Jo, men alltså det viktiga i sammanhanget är ju att det är precis som du säger, men det innebär inte att man kan lasta enskilda individer och deras om det är så att de har ett genomtänkt tankesystem som Diderot och Holbach och andra. (821.8) medparta ansökan med risterna som definitivt strider mot det som kom sedan. Det om det har man liksom haft lite grumliga idéer och hade det varit så att det hade bondat med Voltaire ungefär som Trotsky bonda med Stalin och Lenin.

brevväxten, inte ens med Voltaire, för han såg honom som livsfarlig i och med att han Voltaire var en person som livnärde sig genom att organisera statliga lotterier och så annars. Diderot försörjde sig, (865.9) när det var ont om stålar till encyklopedin då skrev han porrnoveller och sålde på den fria marknaden. Så att det är en viktig,

alltså historien Filosofihistorien är viktig därför att vi måste gräva upp de tänkare, de folk vi inte känner till. Alla kan säga Diderot, (885.0) de vet ju fan inte vad han stod för. Och de är viktiga att gräva upp och bevara,

för jag glömmer ofta bort att folk ofta tänker såhär först har vi den franska upplysningen och sen kommer vi till den franska revolutionen och den skulle på något sätt vara förverkligandet av den franska upplysningen och så är det ju inte alls. Alltså den franska revolutionen innebär plötsligt en hård censur att man inte kan ta hand om den franska upplysningen. börjar bygga upp en stat som är långt effektivare för tryckare än den gamla staten. Hade Diderot levt under franska revolutioner hade han släpat sig iväg till idiotinen direkt. (1129.9) Han hade angripit Robert Speers helt sjuka tankar på hur samhället ska ordnas. Så franska revolutioner är inte någon steg framåt i mänsklighetshistorien.

Ja, det är det. Som jag ofta brukar peka på en perifer detalj att alla med rudimentär kunskap om fransk filosofihistoria vet var Voltaire är begravd. Men det är så att ingen vet idag var Diderot eller Holbache är begravda. (1190.2) Man har ingen aning om detta. Så pass mycket är de alltså undanstoppade i historien.

Ska man hitta idealen förverkliga, då får man gå ett steg innan marxismen och gå till den franska upplysningen av den amerikanska revolutionen. Då får man ju gå till Jefferson och Franklin till exempel, eller Diderot och Voltaire som faktiskt lyckats förena allt det här politiskt arbete, (2031.5) intellektuellt arbete, och som också driver,

Så att då, Basfid har ju en föregångare tycker jag, och det är ju inte från 19-talet utan på 17-talet av franska encyklopedisterna. Man glömmer ofta bort att Diderot och andra var ju listiga affärsmän som insåg att Fan ska vi få pengar för att kunna sitta och jobba med vår encyklopedi och sen trycka helvetet. (565.3) Så måste vi ha stålars. Och vad gillar folk?