Martin

Ak Gorsh, Indiens universitet, präglas av banalisering och oförmåga att lära studenterna hantera kampen mellan konkurrerande livsåskådningar. Resultatet är mental förstoppning och kulturrelativism. Det här låter väldigt intressant, men när jag klickade på länken så var det bara en enorm vägg av text. Det var väldigt svårläst.

Boris

Ja, jag tycker att den är en liten pärla faktiskt. Känner mig lite skyldig till den här länken. Är det du som har postat den,

Martin

Boris? Ja, det skulle jag förstått på rubriken och obskyriteten i den. Ja, precis. Men vill du förklara vad det här är för någonting då?

Boris

Jo, ja men... Jag tycker det är intressant därför att den lite grann faktiskt knyter an, kan låta märkligt på ytan, till din och min diskussion i söndags sändningen om den alternativa högern. A.K. Gors, han är lärare själv i Indiska universitetsvärlden och är alltså bekymrad över att man Jag tror att man inte lär sig av studenterna ett grundläggande förhållningssätt till kunskaper.

Alltså att man alltid ska vara nyfiken, vilja läsa mer och att man ska kunna hålla motstridiga åsikter och ideologier i huvudet. Och brottas med dem om så behövs under hela sitt liv. Det är det som ligger i den här meningen att man inte kan lära studenterna att hantera kampen mellan konkurrerande livsförskådningar.

Utan man ska snabbt lära dem att inta den förstund, den korrekta ståndpunkten. så de har nånting att hålla sig till och kan koppla det också till att det på något sätt är karriärbyggande. Lär dig inta rätt ståndpunkt för den här perioden så befrämer det också din karriär, vad du ens ska ägna dig åt.

Och det här blir ju också grunden för en slags kulturrelativism, därför att man inte borrar sig ner i ideologiernas kärna och verkligen tänker efter vad är rätt och vad är fel. Alla ståndpunkter är ungefär lika bra om man väljer den som gynnar karriären bäst. Så att jag tycker den är lite, även när den utspelar sig i Indien så är det ju ett lite större land än Sverige och därmed intressant.

Och den visar ju också att samma tendens som vi ser i USA kommer nu också i massa andra länder, även Indien. Så som jag själv hade lite större förhoppningar om faktiskt när det gällde synen på kunskap och kärlek. och utbildning. De verkar ju flinka och flitiga och vilja studera i Indien. Men det här gjorde mig lite bekymrad och sorgsen.

Martin

Finns det någonting i den här artikeln som inte applicerar på till exempel det svenska utbildningsväsendet? Finns det någonting som är specifikt för det indiska? Jag tycker att det verkar vara generella insikter där.

Boris

Ja, ja, nej. Alltså den kunde lika gärna vara skriven av en bildad och trött universitetslärare i Karlstad på högskolan där det finns. Det är ett allmänt fenomen, helt enkelt.

Martin

Jag tror att det var en av orsaken till att den här artikeln kändes lite meopisk och missriktad. Att den pratar om det indiska kulturarvet. Men i själva verket så handlar det om... Han pratar till exempel om en utbredd nihilism som täpper igen folk huvuden och gör att de inte kan tänka. Bland den indiska ungdomen. Men det är ju inte ett fenomen bland indiska ungdomar, det är ett fenomen bland ungdomar överallt. Och vuxna människor överallt. Och gamla människor överallt, sen 150 år tillbaka.

Boris

Det är bara vi som är äldre än 150 år som klarar oss av detta. Ja, alltså det är ju själva poängen med länken att våra lyssnare och läsare är lika vakna i huvudet som du så att de gör ju kopplingen att det här är inte bara ett indiskt fenomen.

Martin

Det andra problemet jag har med den här artikeln det är att när han pratar om den här nihilismen så säger han då att det handlar om musik, sexualitet ungdomliga överdrifter som förvärras. av ett alltför tillåtande samhälle legitimerad av tysk filosofi från Nietzsche till Heidegger och populariserad av modernisering och kulturrelativister har bidragit till den här nihilismen skriver han. Och det säger jag litegrann sakta i backarna.

Boris

Jag visste du skulle haka... Hade någon berättat med Slovaad om vilken passage du skulle haka upp dig på så hade det... Jag visste det. Men jag tror att det... Jag tror du läser honom lite. Allt, han vänder sig inte mot ett utsvävande levende i största allmänhet. Han vänder sig mot ett utsvävande levende som inte är följden av att man har reflekterat över sig själv, livet och tillvaron och döden.

När man har gjort det, då kan man ägna sig åt droger och sex. Innan det så är det inte någon väg till kunskap. Utan han pekar på att det där är sin egen kunskap. Gör man de här sakerna är det okej om man har tänkt. Gör man de här sakerna som en ersättning för att tänka, då är det en helt annan sak. Sen är det en speciell sak att... Jag är nästan lite förvånad över att han släpar in Nietzsche i det hela.

Martin

Den poängen jag skulle göra är att Nietzsche hade den motsatta uppfattningen. Nietzsche var ju den moderna nihilismens ärkefiende. Hela Nietzsches livsverk handlar om att hitta strategier för att bemöta och kringgå den nihilistiska... trenden, utvecklingen som han ser komma och som han tror någonstans är onödviklig.

Men han är upptagen med ett nästan desperat försök att hitta olika sätt att inte drabbas av den här nihilismen. Och han visar vägen på olika strategier och det är åtminstone det jag ser som kärnan i Nietzsches verk. Så att då lyfta fram honom som ett exempel på någon som har legitimerat nihilism är bara absurd.

Boris

Ja, alltså... Dels så vet jag att AK Gors har utgått från den indiska översättningen av 90-talets Sverige. Och det är inte speciellt bra översättningar. Det andra är att... Jag utgår från att syfta på den populärkulturella uppfattningen av Nietzsche. Och då får man vända på det. Då är det absolut nog precis tvärt emot vad du säger. För du har rätt. Men det är jättemånga som tror att Nietzsche är Erken i listan.

Martin

Ja, det säger väl också någonting om det indiska utbildningsväsendet, att AK Gors har en inverterad uppfattning om Nietzsche.

Boris

Och, ja men, och, och, det säger, nej jag tror du missar min poäng där. Väldigt få har ju läst och begrundat Nietzsche och USA, Sverige och Kuppenbarien och också Indien så har man en förvriden uppfattning av honom. Och ser honom som en av nihilismens stöttepelare och... och fäder för det tänkandet. Och jag tror att det där refererar till inte Nietzsche i sig, utan uppfattningen av Nietzsche. Jag tycker vi säger så så jag kan få ärrrädda A.K. Gors.

Martin

Ja, vi får eventuellt skäla och återvända till A.K. Gors och hans idéer. Du kan i varje fall ha tummarna för att det här är inte den sista länken i opinionsavdelningen från hans penna.