Transkribering
Astronomer har hittat galax 13,4 miljarder ljusår bort
Martin
Astronomer har hittat galax 13,4 miljarder ljusår bort, då universum var 400 miljoner år gammalt. Det här är alltså ännu en nyhet om ett teleskopiskt fynd. Här handlar det om att man har observerat en galax som är mycket äldre än vad man tidigare kunnat se. Den är mycket längre bort och därför på grund av ljusets hastighet så är den ju också mycket äldre.
Så att ju mer avlägsna föremål vi kan se desto närmare universums första tid var de ju då. På den tiden de avhogav det ljus som når oss nu.
Boris
Hur gör man egentligen för att mäta det där? Jag har aldrig riktigt förstått hur det här går till. Det är något mystiskt som händer med ljuset på väg från de här gamla stjärnorna. Och så räknar man på hur mycket ljuset förändras på olika sätt. Ja, precis. Redshift heter det. Kan du förklara begreppet, Gustav?
Martin
Absolut. Och jag kan förklara det i sammanhanget av astronomi, men inte när det gäller dess tillämpning på Hillary Clinton, som jag tror att du är bättre skickad att redogöra för. Det är ju då så att när saker och ting brinner eller när de genomgår fusion så har avgett ljus med särskilda karakteristiska band i frekvens spektrumet.
Vi vet precis var banden ska sitta, därför att vi kan göra observationer från jorden och från stjärnor som ligger nära oss. Men tittar man på stjärnor som ligger längre bort så finner man att banden har förskjutits åt det röda hållet i spektrumet. Det beror på att universum expanderar, så att allt det som vi tittar på som är långt bort, det rör sig bort ifrån jorden. Då är det som dopplareffekten, att det som rör sig bort från jorden, det rör sig bort från stjärnorna.
När det avger ljus, det gör då att ljuset får en längre våglängd. Och ju rödare det är då, desto längre bort befinner det sig. Det kan man säga är ett försök att på ett koncist sätt beskriva detta. Så att det är en ovanligt röd galax som man har hittat.
Boris
Förlåt, varför blir ljusvågorna längre? För att den dör sig bortåt? Det är inte ljus som ljus, det spelar ingen roll var det kommer ifrån.
Martin
Ja, det skulle man kunna tänka sig, men... Ehm... I och med att... Ljuskällan förflyttar sig samtidigt som ljuset avges. Så måste det bli så att våglängden dras ut. Och på samma sätt om en ljuskälla flyttades mot den, så skulle den förkortas. Precis som i ljud, där vågorna förkortas eller förlängs beroende på om man rör sig bort ifrån ljudkällan eller mot den.
Boris
Ja, jag förstår. Över tid så rör den sig bortåt då. Så hamnar ljuset lite på efterkärken. Ja, det är väl något sådant här begreppet.
Martin
Det kan man säga. Det som är roligt med det här är att det är så pass långt tillbaka till tiden att det var innan galaxerna hade börjat komma i ordning, så att säga, och formera sig på det sättet som de har gjort nu. Så att ju längre bort vi kommer med de här avbildningarna desto tydligare kan vi se vad som höll på att hända tidigt i universums levnad. Nu var ju det här en bild från Hubble-teleskopet och vi har förstått av länken så tror man att det här är...
Nu har man kommit till Hubble-teleskopets tekniska... yttersta begränsning. Det blir inte större avstånd än så här. Men det är ganska passande eftersom det var Hubble som beskrev den lagen som säger att förmån som finns i rymden bortom vår galax har ett dopplerskift som går att tolkas som en relativ hastighet bortifrån jorden.
Och den är då Hubble's konstant Som är ungefär 68 km per sekund per megaparsec. Där en parsec är ungefär 3,26 ljusår.
Boris
Mm. De har så trista namn tycker jag av de här galaxerna. GN-Z11.
Martin
Det var det vackraste namn jag har hört på en galax på länge. Det är nästan som att man skulle kunna tro att den hade döpts efter någon med initialerna GN. Hehe.
Boris
Jag förstår. Det är inte så att du haft ett finger med i spelet här?
Martin
Jag har tyvärr inte haft tillfälle att fingra på några främmande galaxer. Än. Men det finns ju stora paralleller mellan mikroskopi och astronomi. Mycket av det som är vår moderna världsbild berodde på utvecklingen av linser som gjorde att man kunde se långt bort i rymden och långt in i föremål och material som vi har omkring oss hela tiden, och även i kroppen.
Och då har man ju kunnat namnge allt möjligt som man har hittat efter sig själv. Det finns ju massor av mikroskopiska organ i kroppen som är namngivna efter sina upptäckare eller efter någon som har verkat som en upptäckare. Man kan fortfarande namngiva nya mikroorganismer efter sig själv. Man kan namngiva nya astronomiska entiteter om man är den första som hittar dem. Och det där har jag naturligtvis länge velat göra men hittills aldrig lyckats med.
Boris
Eventuellt så är det någon som har tänkt på dig i det här fallet. Men ska inte den här galaxen få ett riktigt namn?
Martin
Jo, jag tycker att man borde skriva ut den här akronymen så fort som möjligt.
Boris
Annars kanske vi kan döpa den här galaxen till Galaxen Boris, på tanke på att den är jämnårig med min medvärld här i programmet.
[Speaker 3]
Nej, jag undrar ju fortfarande när man ska upptäcka chockvågen som Uppstod när jag föddes, så det ligger långt före de 12-talaren här alltså.
Martin
Jag som alltid har tänkt på dig Boris som en fustenig renaissansman. Ung och knappt mer än 500 år av erfarenhet från denna jord. Men det där måste jag revidera helt och hållet. I begynnelsen var det jag.
Boris
Det här som du pratade om i artikeln, den här Big Bang, det var ju själva verket Boris första nysning, det första avsnittet i Radiobubbla.
[Speaker 3]
Eftersom vi är inne på initialer, Big Bang och ja, ni förstår själva.
Boris
[Speaker 3]
Jag fastnar som vanligt på den helt perifera frågan. Alltså, vem var det som bestämde namngivningen? Du kan ju inte bara sitta i ett laboratorium och bestämma att nu ska den här lilla grejen heta, döpas efter mig. Man måste ju skicka en ansökan någonstans.
Martin
Jag vet inte hur du är med galaxer, men själv har jag i alla fall döpt en celllinje efter prins Albert en gång.
Boris
En celllinje? Vill du berätta mer? Vad är det för någonting?
Martin
En celllinje är en cell. Om man tar cancerceller och försöker få dem att växa oberoende av den människa som har givit upphov till dem då vill man ju pseudonymisera cellerna så att man inte kan spåra dem tillbaka till den person som har lämnat dem så man hittar på något annat namn.
Boris
Men förlåt, är det verkligen lämpligt att välja ett namn på en faktisk person i sådana fall? Tror man inte då att det är Prins Alberts celler?
Martin
Med tanke på att Prins Albert dog innan steriltekniken var fullt utvecklad så tror jag att risken för samlade är ganska liten. Sen kan man ju säga också att jag döpte den inte till Prins Albert utan efter Prins Albert. Jag döpte cellen till PALB, som är vanligt med fyrbokstavsförkortningar. Men tyvärr så råkade mina laboratoriekollegor då... och kallade den för Prins Albert. Så energiskt att den beteckningen blev kvar och ärsatte fyrbokstadsförkortningen.