Martin

Kepler-teleskopet fångar för första gången supernovors chockfronter. Det här handlar om Kepler-teleskopet som har flugit runt i rymden sedan 2009 vars syfte är att försöka hitta planeter som liknar jorden. Man kan säga att Kepler-teleskopet hårdbevakar några områden i Svanen och Lyran där man tror att det skulle kunna finnas planeter som är liknande.

inom en beboelig zon. Alltså, ungefär på ett sånt avstånd så att sådana stjärnor att klimatet någorlunda liknar jordens. Och då har Kepler-teleskopet för första gången lyckats fånga chockvågen, den första början av explosionen när en supernova bildas. Det är två stycken supernovor som den har filmat.

Det var bara den ena som hade en chockvåg som gick att mäta. Men i all korthet då så är det så att stjärnan som sprängs i en supernova, den har en fusionsprocess som hela tiden pågår och som leder fram till att det bildas en massa tyngre ämnen i stjärnan som arrangerar sig efter tyngd med en stjärna av järn längst in.

När bränslet till slut minskar till den här fusionsprocessen kollapsar kärnan under sin egen gravitation. Då uppstår en väldigt intensiv fusion och det sprider sig en chockvåg genom hela den här kärnan. Den supernova som observerades nu var en väldigt stor kärna och det står här i artikeln att som jämförelse skulle gott och väl hela jordens... Bana runt solen rymmas inom den här stora röda jätten som sprängdes.

Man har då kunnat se en liten topp precis innan supernovan kommer igång så att säga på ungefär 20 minuter när ShockWalker bryter igenom den yttersta delen av stjärnan. Så att på ett sätt så är det här extremt avancerad så att man inte rör det. Man har förutsett länge att de här chockvågorna ska bete sig på det här viset.

Man har ett extremt avancerat mätinstrument, Kepler-teleskopet, för att mäta det. Men samtidigt så är man ändå tillbaka på ett sätt på den gamla taxonomi som Carl von Linné hade på 1700-talet. Man har observerat två stycken fall av en ovanlig händelse. Man har observerat att den ena hade en chockvåg och den andra hade inte en chockvåg. Man kan, om man vill, använda en taxonomisk indelning för att beskriva de här två. De spekulerar i vad det kan vara som har lett till att man inte observerat någon chockvåg på den andra supernova. Kanske var det för att det var något gasmoln som var i vägen. Det vet man inte.