Martin

2015, året då tidigare obskyra internetbaserade alt-right-rörelsen tagit fart, korrelerar med Trumps framgång identitetspolitikens utbredning. Det här är en intressant artikel från Buzzfeed om en parallell politisk utveckling som det pratas oerhört lite om i Sverige. Men det är någonting som har hänt. Man har pratat om att 2015 är identitetspolitikens år.

Att identitetsvänstern, den så kallade, har tagit fart i det här året och fått mycket uppmärksamhet framför allt. Men parallellt med det här så händer det någonting annat. För att om man säger att identitetsvänstern, man kan ifrågasätta det i brevet, men låt oss använda det för att förklara. Det är en variation eller en utbrytning eller en reaktion på den gamla vänstern, den gamla marxistiska klassorienterade vänstern.

Så kan man säga att den alternativhögen, eller om man ska kalla den på svenska, alt-right, de är en sorts reaktion och ett alternativ till den traditionella konservativa rörelsen, inte minst i USA, men i Sverige. I alla länder i Sverige har vi ingen konservativ rörelse. Det är väl svårt att prata om Moderaterna eller Kristdemokraterna som är konservativa.

Men just därför, eftersom det inte finns någon riktig konservatism, så har det skapat en motreaktion och ett försök att skapa en ny höger. En höger som verkligen är alternativ, som inte är bara totalt mainstream och anpassade till konservativ rörelse. flyktiga trender i tiden, som de som kallar sig konservativa, tenderar att vara.

Man kan säga att det är en sorts ohelig allians mellan å ena sidan en mer otäckt typ av rörelse som man känner till under namn som white supremacy och det som drar kanske åt och åt lite mer rasism och det man ibland kallar för med tråkiga termer extremhöger.

Från ett amerikanskt perspektiv så kan man säga att det här är en mer europeisk tendens. Och det här är när artikeln är skriven just från ett amerikanskt perspektiv. Men det finns också mer sofistikerade intellektuella rötter i den här rörelsen. Bland annat, någon som nämns i den här artikeln, det finns ju fler, men någon som nämns i den här artikeln är dels en filosof som heter Nick Land, som har skrivit om de här frågorna, inte minst om demokrati.

Han har skrivit en ortsvidande demokratikritik. Och också skrivit om värdet av att återupprätta och återgå till ett ett hierarkiskt, ett hierarkiskt och mer auktoritetsorienterad samhällsordning.

Boris

Har du läst, alltså jag har inte sprungit på Lent förut, först första gången jag stöter på honom är faktiskt med det här ganska intressanta citatet som finns i texten. Har du läst honom tidigare alltså?

Martin

Jag har inte läst Nickland, däremot har jag läst rätt mycket av den andra tänkaren som nämns i samma stycke här. Jarvin. Jarvin, nästan alltid omnämnt som människens modebug. Det är en person, en för detta programmerare, en gammal IT-entreprenör från Kalifornien som heter Curtis Jarvin. När han gick i pension från it-branschen så bestämde han sig för att läsa en otrolig massa böcker och läsa historia framför allt och förstå saker.

Och sen började han skriva på en blogg som heter Unqualified Reservations under pseudonymen Människens Målbug. Så började han skriva om saker han upptäckte och den här bloggen har jag faktiskt läst en hel del på för den är väldigt intressant. Och det han gör är att han liksom går tillbaka väldigt långt i historien inte minst och gör en sorts... en alternativ och oerhört kättersk historieskrivning av vad som har hänt i världen egentligen sedan 1500-talet.

Han menar på att vi lever i ett progressivt narrativ, där en progressiv rörelse som egentligen är en protestantisk sekt. Han menar att allt vad progressivism och vänster heter är egentligen bara en variation på vad som är en progressiv rörelse. en puritansk protestantisk sekt som fanns i England på 15- och 1600-talet men som nu ideologiskt har expanderat så långt, inte minst genom att USA grundades, att den nu har tagit över hela världen.

Så att det vi tror är allmän giltiga värderingar och en universell värdegrund är i själva verket de teologiska lärorna från en väldigt specifik protestantisk sekt. Tack. Från det här väldigt skruvade perspektivet då så beskriver han en alternativ historielinje. Hur man skulle kunna se på saker och ting om man inte var indoktrinerad av den här protestantiska sektens idéer.

Det är oerhört fascinerande. Det är ganska svårt att ta ställning till många av de här sakerna. För det är så udda. Jag tycker det är en väldigt intressant läsning. Som anarkist så är jag helt överens med honom och de här människorna om synen på demokrati till exempel. Du säger att demokrati är någonting som är förkastligt. Det man idag kallar demokrati, det som man har utvecklat de senaste 150 åren...

Det är något som i mina ögon är oerhört negativt. Det är välkommet tycker jag. Det finns en rörelse som plockar upp de här sakerna. Det är spännande att de får så mycket uppmärksamhet på internet. De är duktiga på internet och sprider sina idéer. Det skiljer dem mycket från tidigare högre rörelser. Jag tycker det är trist att vissa av dem, inte Mankinds Moldbug, men vissa av dem här pratar lite om om det de kallar till exempel för human biodiversity då pratar de om lite grann det vi skulle kalla kanske rasfrågan och det finns också delprat om judiska konspirationer det är väldigt trist liksom det är bara att stänga sidan och läsa något annat nästan, jag tycker i alla fall att det är ganska tröttsamt läsa såna grejer så det är en salig blandning av högt och lågt skulle jag säga väldigt intressant intellektuellt material och det är en del som jag tycker är väldigt bra Samtidigt så försöker man liksom bygga allianser och hitta stöd med saker som jag kanske tycker är rätt oaptitliga.

Boris

Dels blir man nyfiken på att läsa en del av skreventan, men samtidigt så förstärks bara med åren tilltagande avsmak för politik helt enkelt. Politiska samtal och debatter tvingar det ju på något sätt i konstant konversation med idioter från alla håll helt enkelt. Det blir ett slöseri med tid helt enkelt.

Och man tvingas in i... märklig alliansbygge eller att för sin skull försöka övertyga folk som är Ja, om man lyckas övertyga dem till vilken vad ska vi göra för nytta då på något sätt? Mycket av de här nya tendenserna som dyker upp tror jag, jag tror inte jag är ensam om att få min politik av smak förstärkt. Det är inte bara Romsson och Löfven och Brigitte Olsson som gör att man tappar smaken för politik.

Det är även de motrörelserna som uppstår. Risken är att när man sätter in sig i debatter med idioter så kommer man själv att röra sig åt idiothållet på något sätt. Det finns något farligt med politik.

Martin

Ja. Det ligger väldigt mycket i det där. Jag har faktiskt läst på Manchin Moldbach på hans blogg väldigt länge. Den är lite halsnedlagd nu tror jag. Men jag har börjat läsa det här ganska tidigt för jag tyckte det var intressant. Men då var det bara som en intellektuell övning som han höll på med. Han läste en massa böcker och han försökte skapa ett nytt intellektuellt system, ett politiskt system.

I stället för att Karl Marx stod i centrum så var det Thomas Carlyle som stod i centrum. Jag tyckte det var en väldigt spännande idé. Men så fort de började göra en politisk rörelse av det, det är precis det du pratar om, så fort de sa att nu ska vi bygga en rörelse och sprida de här idéerna och vara lite mer politiska och då uppstod det som kallas för, ja de kallade det för Neo-Reaction.

Neo-Reaction. Nej, de pratar också om Dark Enlightenment. Och där så spår det ur ganska snabbt. Det går från en intressant intellektuell övning, inspirerande och användbart, till att bli skit liksom. Och sen dröjer det inte länge förrän någon sitter där och gaggar om att det egentligen är allting judarnas fel. Och vitkålens. Ja. Jag vill inte ens tänka på vad de har för åsikter om kol. Det är förmodligen det mest deprimerande av allt.

Boris

I de här kretsarna ser jag ut att judarna erörade världen med hjälp av vitkålen faktiskt. Jag ska utveckla den någon annan gång.

Martin

Det är svårt att hitta en neutral introduktion till den här typen av sak. Även den här artikeln är ju klart negativ till alternativhögern. Men jag tycker ändå att det är en ganska relativt balanserad för att vara en sån här artikel. Så den är relativt balanserad. Jag har ett annat exempel. Den artikel där...

Den här tendensen fick sitt första stora mediala genomslag. Det kan också sägas vara en artikel som heter... Jag glömde inte var den publicerades. Jag tror att den är länkad från den här artikeln och den heter Geeks for Monarchy. Nördar för monarki. Som handlar om just den här neoreaktionära tendensen. Och den var ju väldigt...

Den här artikeln är lite mer neutral, så den är ändå läsvärd. Annars om man är intresserad av de här idéerna, då kan jag varmt rekommendera att leta rätt på Mönchens Målbug. Ni får hans namn här i artikeln. Han skriver väldigt långa, väldigt pratiga kan man säga, men intressanta inlägg.

Det är väldigt svårt att se var man ska börja någonstans. Men därför finns det en särskild blogg som bara handlar om att strukturera Människas Målbags inlägg i sekvenser. Så att man kan hitta olika ingångar och läsa på olika, relativt strukturerade sätt. Jag har glömt vad den heter, men om man söker Mönchett Målbagg så hittar man ganska lätt den här sidan med listor över alla hans inlägg. Beroende på om man är intresserad av historie eller politik. Det kan jag rekommendera, det är en ganska kul slö läsning när man vill bli lite utmanad i tanken.