Button-svg Transkribering

Undergång och återfödelse i bubb.la-sfären

Redan medlem? Logga in

Få tillgång till alla inslag och transkriberingar från radio bubb.la

  • 20 euro/månad, ingen bindningstid
  • Alla 9 062 inslag från arkivet
  • Över 1 000 timmar ljudmaterial
  • Transkriberingar av alla inslag

För att bli prenumerant, gå till den här sidan:

Martin

Vi har haft ett stort händelserikt år även i våra kretsar. En stor händelse i nätverket av 2003 var såklart att vårt tidningsprojekt Maromposten avvecklades. Vi ska inte prata nu om bakgrunden och orsaken till det. Vi har pratat så mycket om det tidigare men vi lyckades inte bygga en tillräckligt stark affär. Vi gillade tidningsprojektet vi hade byggt men det fanns inte tillräckligt med inkomster för att verksamheten skulle kunna stå på egna ben.

Och Vi fick avveckla projektet efter några års väldigt intensivt arbete. Det var även under lång tid innan projektet lanserades offentligt så jobbade vi väldigt mycket med det här. Att lägga ner morgonposten från mitt perspektiv det var en av de absolut jobbigaste sakerna som hände i mitt liv under 2023. Det var väldigt mycket administrativt arbete, alla relationer som måste hanteras, medarbetare som skulle sägas upp, investerare som hade berättigade frågor.

Nu är det klart. Eller åtminstone så är jag klar. Eller nästan helt klar med mina delar. Men jag är inte säker på att jag helt har smält. Hela situationen. Hur ser du Boris? Hur ser du tillbaka på vad som hände med morgonposten? Nu så här ett halvår efter nedläggningen.

Boris

Jag har definitivt inte smält det alltså. Jag såg ju motvilligt nödvändigheten i det hela. Att vi lade ner den. Men jag kände ju direkt alltså att det är. Jag gick ju ur någonting som jag hade i verkligheten levt med. Mer än någonting på väldigt väldigt länge alltså. Som observerat mig helt. Och jag kände att jag har liksom ingen distans till det här.

Ja. Det finns så mycket att lära och analysera och förstå. Både om marknaden, människors mentalitet och sig själv. Jag känner att börjar jag grubbla på det här nu så kommer jag bli så jävla handlingsförlamad. Så att det är inte bra. Så jag kastar mig in i en massa andra saker. Och tror lite undermedvetet att den inre smärtan ska verka ut.

Så att jag kan sätta mig ner och titta på det där lite mer kallt och klart. det behöver nog gå några månader till för mig när jag lugnt kan granska vad jag gjort och vad vi hade gått att göra på något annat sätt och så vidare.