Martin

Tånedalingar, kväner och lantalajset skickar in begäran om urfolksstatus. Något som enbart samer har i Sverige idag. Svenska Tånedalingars riksförbundsordförande Terje Rathama säger att de begär och kräver sin rättigheter som de har blivit fråntagna. Vi har två intressanta nyheter om norrländska urbefolkningar på bubbla just nu.

Det är den här och sen är det också Den andra som är, den heter så här. Första förskolan för samiska och meänkälla i Stockholm invigd. Den saknar barn trots att verksamheten är igång. Personal och pedagogiskt material är på plats. Och anställde barnskötare Nick Merak säger att det tar tid. Men de vet att det finns barn som kommer komma. Båda de här är väldigt intressant. Det kanske fästigaste det är den här samiska förskolan givetvis.

Förskolan Norrskenet på Södermalm. Jag tittar lite på SVT-klippet och de har också mycket härliga samiska grejer i i förskolelokalen. De har en sån här lappkåta, det heter något annat, det är landvård och en bastu eller sauna som de säger. Jag såg också att de hade en, de hade den här bänkar som ser ut som björkstockar, firkantiga björkstockar.

Så det känns verkligen som fjällen där mitt på söder. Min favoritdetalj var att jag såg att de hade en pluppdocka. Man såg den liksom i förbefarten i videoklippet. Och så satt en liten tygficka på en av väggarna. Det gillar jag. Mina barn gillar pluppböckerna. Jag gillar att läsa pluppböckerna för mina barn för att de är de är rätt välskrivna jämfört med mycket annat av barnböckerna man ser. Jag tycker att de är ganska trivsamma på något sätt.

Jag vet inte riktigt varför jag har tänkt på det, varför jag gärna läser pluppböckerna när jag gör det. Men jag har varit lite osäker på vilken ställning plupp har bland, ja, bland hans egna så att säga. Jag brukar säga till mina barn att plupp är ett lapptroll. Tack till elever och personal vid arbetet med det här programmet! Men vad tycker lapparna själva? Och nu vet jag, Plupp är en respekterad figur i deras värld. Han är inte någon sån här kolonialismens nidbild av vad som händer uppe i Lappland.

Åtminstone bland hipsterlapparna på Södermalm så är Plupp gångbar. Vilket glädjer mig, för jag gillar Plupp. Men problemet är, det är bra så långt, bra allt det här med Plupp. Men det som inte är lika bra är att dagsvis är det helt tomt. Plupp när det är för mer än en månad sen. Men de har inte ett enda barn inskrivet. Men de har allting igång, och man ser på den här bilden så ser man personalen, Nick Merrick, de sitter bredvid ett bord ensam och läser någonting.