Martin

World Economic Forums årliga konferens i Davos i Schweiz går av stapeln nästa vecka med rekordmånga 52 stads- och regeringschefer, närmare 300 ministrar och 600 verkställande direktörer. Dagordningen är bland annat fylld med diskussioner om idéer, innovationer och offentligt privat samarbete i frågor om energi, klimat, investeringar, handel, framtida teknologier, jobb, hälsa och social rörlighet.

Den årliga Davos-konferensen har just gått av stapeln och det har väl alltid varit kontroversiellt på olika sätt Davoskonferensen så länge jag minns i alla fall att det har rapporterats om det i nyheterna. Jag antar att från allra första början så var det så pass obskyttigt, det är ingen skrev om det. Men jag upplever också att bilden av Davos förändras över tid.

Jag vet inte vad du tänker om det Boris, men jag tänker så här att en förändring är att nu pratar man inte bara om Davos längre. Sen ett par år tillbaka så hör man många fler kritiska röster prata om World Economic Forum, alltså organisationen som står bakom dagskonferensen. Och man pratar också väldigt mycket nu om Klaus Schwab, alltså mannen som grundade World Economic Forum på början av 70-talet och som fortfarande leder den.

Han är 80-årsåldern tror jag, men fortfarande still going strong. Och nu är då W.E.F. och Klaus Schwab hushållsnamn bland högerdissidenter. Och Klaus Schwab är en symbol för onda makthavare som drar i majorättsträngarna i det fördolda.

Och så vidare. Men jag undrar... Jag kastar ut det som en fråga till folk som lyssnar på radion idag. Handet på hjärtat, hade du koll på VF och visste du vem Klaus Schwab var för fem år sedan? Du hade såklart att tala om Davos-mötet, men visste du någonting om VEF och Klaus Schwab? Annat än kanske som namn som du hörde för befolkningen. Det är lite grann en spaning från min sida att kritiker nu verkar penetrera djupare in i Davos-gruppens förehavanden.

Man är lite mer påläst, lite mer intelligent och lyckas sprida lite mer djupblodande information om VEF och så vidare. Samtidigt finns det fortfarande stora skillnader i hur folk tänker på den här organisationen och konferensen. Å ena sidan, jag kan tycka att den allra enklaste och mest neutrala förklaringen av vad VEF är för någonting, alltså så som de själva beskriver sig till exempel, den är illa nog.

De presenterar sig som ett partnerskap mellan globala megaföretag som slår sina påsar ihop för att bedriva global lobbying. mot världens alla regeringar. Och redan där kan man konstatera att det är förmodligen ett riktigt druttet gäng som gör dåliga saker. Men, sen har vi också bilden av VEF som ett slags förtäckt världsregering.

Eller åtminstone den främsta gruppen, en av de främsta grupperna som jobbar för att förbereda en framtida världsregering eller ersätta det nuvarande politiska paradigmet med en annan politisk ordning som ska implementera cell-render och så vidare. Och det finns de som menar att VEF redan har infiltrerat. världens regeringar till den grad att de redan styr världen. Och en av dem är, om man ska ta honom på orden, Klaus Schwab själv, som konstaterade för ett antal år sedan då att nästan alla internationella toppolitiker världen över har varit en del av ett VF-program som kallas för Young Global Leaders.

Och han nämnde att både Vladimir Putin och Angela Merkel en gång i tiden har varit sådana här Young Global Leaders. Och han sa att i Kanada så är det inte bara Justin Trudeau som är Young Global Leaders. Det är en young global leader, utan även en majoritet av hans ministrar har varit young global leaders och i någon mån fostrats och skolats inom VF. Man kan konstatera att det är klart att Klaus Schwab vill lyfta fram den bilden.

Alla politiska organisationer. vill framställa sig som mer inflydelserika än de egentligen är för att det är ett kritiskt moment i hur de hur de skaffar sig mer pengar och mer inflytande. Men det är ju också tänkbart att de egentligen inte är så mäktiga, att de mer kanske är en... Det är mer en reaktiv och opportunistisk organisation som kanske sätter sitt namn på diverse trender som är i luften.

Om klimatförändringar är snackis, då går WEF all in på klimatförändringar, gröna omställningar osv. Men det var ju knappast WEF som uppfann de diskurserna. Och på samma sätt är det inte så jättesvårt att identifiera en massa unga ledare som är på väg uppåt och sätta etiketten Young Global Leader. Jag tror till exempel att den organisation som formade Vladimir Putin och gjorde honom till Rysslands ledare, den heter inte VEF, den heter KGB.

Och jag undrar om Klaus Schwab fortfarande ligger stolt över att han har fostrat Vladimir Putin och så vidare. Boris, vad är ditt perspektiv här? Hur betydelsefulla är egentligen VEF? Är de den här pådrivande formande kraften eller är de mest en reaktiv kraft som hakar på? Du är så politiska trender som redan i luften.

Boris

Jag tror att de är en pådrivande kraft i den meningen att de formulerar, det kanske är det du menar med reaktiv kraft, att de formulerar de stora, verkliga globala aktörernas önskemål och ser till att det blir tuggvänligt. Alltså huvudfunktionen för VF, det tror jag faktiskt är...

frågan om att sprida, att det är en megafon, ett propagandaorgan för att tala om för alla, alltså dessa horder, de här journalisterna som är där som i sin tur sedan för budskapet vidare och journalisterna får ju sina hjärnor till fixare där också. Det är mer en fråga om det då och att...

Man ser dock också på att det är... Det är ju inte som ett G-sjömöt eller nånting liknande. Hit till Davos kom i år så kom ju liksom chefsdrängarna, eller snarare förmännen för drängarna. Fondeléien, Lagarde från banken, NATO, Lille Stoltenberg kom och liksom talade om vad man måste göra.

Alltså det är mer en fråga om det. Det är en propagandaparat men jag har oerhört svårt att se att den skulle utgöra någon......någon... det vore ett ganska klumpigt sätt att styra världen på dessutom. Och dra ihop dem bland prostituerade i varorna i Davos, alltså det är......nej, men en effektiv propagandaparat alltså. Budskapet i år är ganska tydligt.

Väst ska ställa in sig på en åtstramning om bättre kontroll av medborgarna. Skälet till åtstramningen är att väst, framförallt Europa, måste kämpa mot Ryssland och måste också förbereda sig på ett långvarigt lidande. Inte bara på grund av kriget utan också på grund av klimatomställningen. tidliga budskapet från den här konferensen.

Mest intressanta föredraget tycker jag faktiskt det är den högsta potentaten som USA skickade. Det har ju stått att USA tonade ner sig lite och skickade bara ketchupmannen John Kerry för att markera klimatet. Men den viktigaste killen var ju faktiskt FBI-chefen som höll ett bejubelat föredrag för alla banker och finansinstitut och berättade om cybersäkerhet och förklarade också till stort jubel att FBI, we are the good guys och erbjöd FBIs hjälp till alla världens banker om de ville förbättra sin cybersäkerhet. Det tycker jag var jättefint av honom och det sa han.

Martin

Det var ett skänktilt erbjudande. Alla är väldigt pigga på att skräppa in FBI i bankdata. Ketchupkillen är inte så illa pinkat heller. Han är väl så deep state som det blir. En sån som man har lärt sig att spela i många årtionden.

Boris

Han är viktig. Han väger tyngre än den tjocka svarta mannen som försvarsminister till exempel.

Martin

En sak som verkar viktig i sammanhanget, ett centralt faktum i den samtida globala politiska situationen kan man säga, som jag tror är viktigt här, kanske självklart, men det spelar sällan särskilt stor roll vilket parti som vinner ett val eller vem som är premiärminister i ett land och så vidare, därför att alla politiker har samma ideologi.

Istället för den tidigare ordningen. Där ändå fanns en del ideologiska motsättningar. Det fanns socialister på ena sidan, och de som gillar marknadsekonomi och så vidare. Nu har vi istället en väldigt homogeniserad global politikerklass som alla har samma globalistiska, nyliberala, statssocialistiska agenda. Samma häcksbryggd av bizarra idéer.

Och de är också på ett djupare plan en del av en och samma globala klass. Kultur och det är den som de är lojala till, den som de arbetar för. Det är inte för sitt eget lands intresse, det är för sitt eget lands kultur. Så att alla politiker i alla länder säljer hela tiden ut sina länder för att gynna den här, om man kallar det för globalistisk agendan. Det är delvis ett missvisande ord, men det är det som de egentligen brinner för.

Så att utifrån det så kan man i alla fall säga att det är inget snack om att den här elitglobalismen, elitideologin och homogeniseringen och så vidare, att det är ett verkligt fenomen. Och såklart ett extremt skadligt fenomen. Det är ju ingenting som har uppstått, men enligt min mening i alla fall, så det är ingenting som orkestreras från organisationer som VEF. Det är inte Klaus Schwab som ser till att det blir så, eller för den delen några andra politiska krafter överhuvudtaget.

Därför att det är någonting, tror jag, man måste ändå konstatera något mycket mer fundamentalt. I grunden så handlar det om att nu för tiden har vi, till skillnad från historiskt, materiella förutsättningar för en global homogeniserad organisation. överklass. Det är någonting som har växt fram som en konsekvens av pax amerikana, engelskas, universellt globalt språk, internationella flygresor som är så säkra, lättillgängliga, billiga internationella massmedier, särskilt tv och givetvis nu under tre årtionden internet.

Eliterna i olika länder är inte alls isolerade längre, utan tvärtom. Och så är de väldigt, nu extremt integrerade med varandra, konsumerar samma information och så vidare. I viss mån så har det skall alltid varit så att eliterna i olika samhällen har haft mycket utbyte med varandra. Och ofta har de haft närmare relationer med varandra än med de lokala befolkningarna i sina respektive länder.

Att det är så att man har en relation med varandra, att man har en relation med de lokala befolkningarna, att det finns en sådan skevhet är givetvis inget nytt. Så har det varit ända sedan antiken. Men den utvecklingen har liksom spårat ur, därför att nu finns det ingen förankring alls längre i hemländerna. Eliterna har till exempel inte längre något sådant här landegendomar som basen för sin ställning, som det alltid var förr i tiden.

Så att grunden för en ställning i eliten nu är ens position som byråkrat. är ett styrande system. Någonting som vi ser nu, som är relativt nytt i stora sätt, är att en ledande position i ett nationellt system utan vidare kan växlas in till en position i ett globalt system. Politiker och tjänstemän från alla länder aspirerar till att fortsätta sina karriärer i samma internationella organisationer, om det är som EU eller FN eller IMF eller VEF.

allt vad det kan vara. Så det är egentligen tänker jag någonting, det som vi egentligen liksom försöker kritisera här är någonting mycket mer fundamentalt och övergripande och ingenting. Alla de här organisationerna och internationella organ och så vidare är bara symptom på den här utvecklingen som fundamentalt är en sorts teknologisk utveckling som formar det sociala livet.

Mm, det man skulle behöva för att vända de här trenderna. om man vill göra någonting åt det. Det är ju någonting mycket mer radikalt än att avslöja Klaus Schraub och kritisera Davos-agendan och allt det där. Antingen så behöver man vrida klockan tillbaka för alla tekniska utvecklingar som har möjliggjort de här globala eliterna eller så behöver man en ny sorts styre i världens länder med en ny sorts eliter som kanske framförallt har grundläggande starka band till sina egna länder och de ländernas normala befolkningar.

Tack för mig. nationalistiska partier som man ser nu i Europa till exempel, är väl förmodligen ett steg i rätt riktning. Men, eftersom de egentligen inte kritiserar de här grundläggande paradigmatiska förutsättningarna, så ser vi också den här tendensen att de hela tiden sugs in i systemet och blir en del av systemet. Det vi egentligen skulle behöva, det är kanske någonting man får drömma om, det är någonting i stil med en återgång till gammaldags aristokrati som är knuten till att äga och bruka jorden.

Det i sin tur skulle kräva teknologiska och väldigt grundläggande ekonomiska förändringar. Så man kanske skulle behöva förbjuda allt vad frihandel heter. acceptera mycket lägre ekonomisk tillväxt, men på det sättet bli av med en del av den här politiska förutmötsen. Kanske förbjuda import av jordbruksprodukter för att återställa det egna landets jord som den onjängliga basen för hela samhällsbygget. Sådana idéer som ingen pratar om, men det kanske är något man skulle behöva skissa på om man verkligen vill göra något åt problemet.

Boris

Ja men exakt, man får gå in i polpottläge. Det finns en farlig sak med sådana tillställningar som den här i Schweiz. Där de fyllde en negativ funktion. Det är just det här du säger om... Att det finns en uppsugande kraft i den globala så kallade eliten, för nationella ledare.

Till och med Stefan Löfven kan på något sätt sugas upp där. Yxa som Hargold Wallström och så vidare. Och det gör att Davos materialiserar det här på något sätt. Alltså att den här eliten existerar. Därmed blir det ju ett maktutövningsinstrument. Titta, här samlas vi. Vi är ett gäng och så vidare. Och det är nästan kontraproduktivt därför i propaganda-meningen utmanar schwarzmetod och geni.

och de här på Alptoppens som världsregeringar för det ökar egentligen bara lockelsen hos. Och sådana som Löfven och andra. Och det där med jordägande aristokrati är en oerhört sympatisk tanke. Problemet är ju att den onda eliten köper ju upp all jord. De är endast intresserade av att se på Bill Gates, som numera är en av USAs större innehavare av mark. Det är väldigt deprimerande.

Martin

Vi kanske får se Bill Gates träna fram som den nya aristokraten i ett nyfödalsystem. kan alla sväre tro till Bill Gates få plöja en liten plätt av hans jord. Jag tycker det är en stor del av vårt problem.

Boris

Oerhört förnedrande.

Martin

Ett annat problem med den här idén som jag skisserar lite halvt på skämt, halvt på allvar, är att jag vill inte ha, skulle ni inte vilja se en sådan utveckling i min livstid, där man slår sönder alla de internationella nätverken, det man ibland kallar för globalisering. och så vidare, att man tar bort de här kontaktmöjligheterna. Jag är också en del av en global elit som har klippt banden från de lokala befolkningen respektive land och så vidare.

Jag står ju, det vore väldigt orealistiskt och hycklande med att säga något annat, jag känner mig ju, jag står ju närmare andra människor som är som jag, och har liknande idéer som jag, liknande inriktning på sitt liv som jag. som är födda i andra länder och bor i andra länder. Än jag gör en genomsnittlig svensson på gatan i Sverige som är ett vanligt otänkande slentrianmässigt socios och så vidare.

Jag känner nästan ingen solidaritet alls med en sån person. Jag känner stor solidaritet med människor som är som jag i andra länder. Jag är också en del av en sån här globalt elitskikt som organiserar sig socialt och kulturellt på internet och liksom. lyfter från de här nationella gemenskaperna. Jag skulle inte vilja förlora det och istället gå tillbaka till att försöka integrera mig i den svenska massbefolkningen och känna att det är mina människor.

Så någonstans tror jag att vi snarare måste jobba oss igenom de här utvecklingarna och hitta vägar framåt. Vi kanske snarare behöver att den här mycket sinistra globala eliten som leds av sådant som Klaus Schwab, den kanske måste utmanas av en annan global elit. Att man kanske måste ta den kampen på en global nivå. Och det här är en sak som dissidenthögen pratar om ibland och jag har ganska stor sympati för det.

Folk som säger att, jag tycker det är tänkvärt i alla fall, folk som säger till exempel att nationalismen är i grunden otillräcklig därför att diskursen förs på en högre nivå internationellt och själva konflikterna sker mellan till exempel Det är västvärlden och västvärldens ideal och den vita rasen som attackeras.

Och det blir problematiskt om alla ska föra sin egen lokala politiska kamp och försvara något mer provinciellt. Det skulle jag också tycka är ett problem med sådan strategi.

Boris

Intressant fråga, men saken är ju den att varje krig, oavsett hur man för kriget, behöver fotsoldater. Och jag kan svåligen se att du kan mobilisera fotsoldater på annat än regional eller nationell grund.

Martin

Och det är väl en sak som vi har pratat om, det berört det tidigare, att det bubblar. Och det tycker jag också är tänkvärd att... nationalismen, nationell organisering har eventuellt ett sådant värde för att det är den enda realistiska politiska basen för att göra någonting annat. Men jag vet inte, det kanske också är delvis en skäl till optimism, för det innebär i sådana fall att Schwab och gänget, de kommer att ha ganska svårt att mobilisera fotfolk när det kommer till kriten.

Boris

Ja, alltså det är ju. Det är lite grann papperstiger. De kan ju mobilisera det som föreställer nationella eliter och styrande skikt idag. Brutalare och brutalare hålla efter befolkningarna. Men de kan ju inte få folk att kriga speciellt mycket. Det är ett bra sätt.

Ukraina-kriget är ett exempel. Det finns ju ingen större entusiasm i. i Västeuropa för kriget mot Ryssland. Hur mycket man än försöker uppamma ett sådant.