Martin

Skakig start för Chiles nya ledare Gabriel Boric. Regeringens syndbara politiska inkompetens kastar tvivel över dess förmåga att genomföra den unge vänsterpopulistens utlovade reformer. Efter jordskredssegen i december minskar nu opinionsstödet dramatiskt en dryg månad efter tillträdet som president. Under 2019 så utbröt omfattande protester i Chile.

Det var den officiella startpunkten, det som i alla fall man det som man sa i narrativet kring de här de här händelserna, det var att det började med att man höjde priserna i tunnelbanan i Santiago, huvudstaden i Chile. Så att plötsligt kostade det för mycket att åka tunnelbana och man drog igång en plankningskampanj, vägrade betala, utsuga priserna i tunnelbanan och så vidare.

Men de processerna spred sig, de började handla mer om saker och det blev liksom bara Ventilen som gjorde att allting släpptes lös av missnöje som har funnits då med hur Chile har styrts i årtionden ända sedan Pinochet-tiden, den fasansfulla nyliberalismen under vilken Chile har gått på knä och så vidare.

Och det blev väldigt stort, det blev ett omfattande... Det var protester och upplopp. Det var våldsamt också. Det var ganska många som dog. Jag vet inte hur många men åtminstone ett tusental människor tror jag dog. Och då var det presidenten Sebastian Pinera, utlyste undantagstillstånd, kallade in militären för att hålla ordning på gatorna. För att polisen inte klarade det. Och han uttryckte sig väldigt skarpt. Han sa att, jag vet inte exakt, men han sa sådana saker som att vi befinner oss i krig.

Våra motståndare är... hänsynslösa kriminella och terrorister som inte skyr några medel och så vidare. Så ett tag kändes det där som att det håller på att smälla i Chile och att den här Sebastian Pineda inte kommer backa med protesterna utan tvärtom kommer använda alla resurser han har, inklusive de militära, för att slå ner det här. Och han skulle kunna gjort det, han skulle kunna gjort en pin och kett.

Slagit ner upproret med kraft. Men i slutändan så valde han en mildare väg. Och resultatet, nu tre år senare, det är att de som tog till gatorna 2019, de har nu tagit över staten. Och man har också en process igång för att skriva om den kinesiska konstitutionen och så vidare. Men det visar ju hur farligt det är att inte hålla vänstern kort.