Martin

Personal anklagas för att mobba och slå dementa på Eskilstuna kommuns äldreboende Djurgården. Därtill kraftig överrepresentation av covid-19 relaterade dödsfall ska även ha mörkat smittspridning för anhöriga. Boendet sedan tidigare under utredning, vilket bland annat konstaterat att personalgruppen generellt är språksvag och inte har svenska som modersmål.

Kommunens förvaltningschef Johan Lindström kommenterar att man har misslyckats. Boendet av Väcklas. Det är en otrolig massa saker som har hänt på äldreboendet Djurgården eller Djurgårn. Jag vet inte om man säger så. Djurgårn är alltid när man säger. Djurgårn. För mig låter Djurgårn något så väldigt Stockholm-specifikt. Det kanske bara är jag som är Stockholms-fixerad.

Även Eskilstuna. Du bor i styr från Eskilstuna, du vet ju naturligtvis över faset där. På äldreboendet Djurgården har man dels haft en lång rad anmälningar. Lex, Sara och andra anmälningar från antal de som bor där, deras anhöriga och så vidare. Ibland så rapporteras det att personalen på boendet har hållit förmunnen på de boende.

Personer har tvingats ligga i nedkissade lakan i sina sängar utan att få sängkläderna bytta. Många olika incidenter av att personalen har mobbat, förminskat, hotat. slagit åldringarna. Man har slagit dem på fingrarna, man har vridit om huden på armarna på dem. Någon har blivit slagen i huvudet med ett duschmunstycke.

En särskilt utpekad anställd har tydligen sagt i förhör att han förnekar, han eller hon förnekar att använda våld. Men, säger sig ha sett kollegor som gör såna saker och förklarar det med att de har slagit på fingrarna. På fingrarna i matsituationer, ifall någon försöker ta en tidning eller plocka med andra saker.

För Gud förbjuder att en gammal människa skulle ta en tidning eller plocka med andra saker. Och sen hade man en extra svår coronasäsong också. Man drabbades ovanligt hårt. 30 döda av bedömt covid-19. 30 av hur många undrar jag. Jag såg ingen uppgift i artikeln om hur många som bor sammanlagt. Det är alltid med de här covid-19-siffrorna. Så inte bara täljaren som är intressant utan nämnaren som vi har gått igenom så många gånger.

Men jag uppfattar i alla fall som att det är ovanligt många jämfört med andra äldreboenden i kommunen och landet. Man kan koppla det här ganska tydligt till att man till exempel inte använt skyddsutrustning. Ofta inte alls, ibland har man använt den men på fel sätt. Och gjort en typ av... Grundläggande brister i hygien. Ett exempel som ger sig är att personalen har gått från en boende till en annan utan att byta handskar emellan.

Alltså byta skyddshandskar. Det är inte så stort poäng med handskarna. Då blir det istället smitthärder, mobila smitthärder som man tar med sig och flyttar viruset från rum till rum. Och om man försöker analysera vad det beror på, då har vi det fantastiska privatminneset att personalgruppen generellt är språksvag och inte har svenska som modersmål.

Och det är ju verkligen en problematisk kombination. Särskilt när man inte har svenska som modersmål så är det extra problematiskt om man är i Sverige och är generellt språksvag. Ja, Boris Eskilstuna, det är som sagt din gamla hemstad. Hur känns det att läsa de här sakerna?

Boris

Jag blir ju vansinnig för att det är... Jag skulle bli vansinnig vilken stad det här än hade utspelat sig. Den normala reaktionen man får när man läser om det här, att folk... Att äldre människor misshandlas. Det rör sig om brutal misshandel. Jag försöker hitta utanför artikeln minsta antiden till att man polisanmäler de här människorna.

Eller att de har anhöriga som letar till de gamla som har fått tjuvnyp och slag och annat. Letar upp personalen och klarar upp dem. Men ingenting sånt. De här blir alltså inte ens polisanmälda. Det blir anmälda till kommunen tydligen bara. Lägg Sara och lägg honom. Och sen kan det komma en anmärkning från den här statliga inspektionen att det här var väl inte så bra. Det är ju fan mer obegripligt.

Det är extra obegripligt att ingen bränner ner kommunhuset. Eskilstuna kommun har ju gott om pengar. Vi har ju pratat förut om alla deras stora projekt. groteskt stort nytt vattenpalats, stora arenor, ny konsertsal fast man hade en bra förut, nytt idrottspalats. Det finns gott om pengar men man har alltså inte råd att anställa människor som behärskar svenska och som inte kan bete sig som folk.

Och att ha äldreomsorgen någonstans än i vad som är en gammal industribyggnad. Det är så många i den här kommunen som kommer att hamna i Finsborg. Hela kommunledningen. Det grundläggande här är att det följer med så mycket i det här pratminneset att de kan inte svenska.

Man kan inte anställa någon som inte kan svenska överhuvudtaget och minsta av allt på något sätt för att ta hand om gamla människor. Men sen ska vi också utgå från att det här packet släpar med sig tror jag en grundläggande aversion och hat mot det här samhället. Vi har släppt in dem och. De känner sig att de inte fått det så bra som de borde ha fått.

Nu klår ju upp de gamla vitingarna här. Det är ett uttryck för en del invandrade gruppers förakt mot samhället. Då ger man sig på de allra svagaste. Det räcker inte med att stänga ner det här äldreomsorgen. När kommuner måste stängas ner och sätta sig under någon slags förvaltning. Och att man tar det så här lätt att stänga äldreomsorgen och flytta dem annanstans. Men varför straffar man inte människor? Vi får tydligen göra det själva.

Martin

Jag tycker det är viktigt den här aspekten du tar upp. Vilken typ av attityder har kommunerna? Även om du säger att du har invandrare som är jättebra på svenska, du tänker bort att hela den här språkproblematiken finns där. Vilken typ av intressen och incitament har sådana personer när man har betydligt mindre gemensamt med åldringen? Man kommer från helt olika kulturer, man har inte samma, man har inte alls samma känslomässiga band som till och med en...

En främmande svensk som inte är släkt med personen i fråga har så många kopplingar till den gemensamma kulturen och saker man känner igen och saker man har nostalgi inför och så vidare. De där sakerna inte finns alls men däremot så finns det en underliggande antagonism eller sentiment, friktion som försörjer från andra situationer i samhället till den yrkesmässiga situationen där man ska ta hand om de åldringarna som givetvis i många fall är svåra att göra med för att de är gamla och dementa. Tack för mig för att du tittade på den här videon! Det är en väldigt väldigt läskig situation om man tänker sig att kanske någon äldre anhörig skulle hamna i den situationen.

Boris

Och det kommer till den viktiga kulturella skillnaden för precis som du är inne på, även om vi skulle utgå från att de här människorna, invandrare, talar den perfekt svenska och var vänligt inställda till en 85-årig demensperson, så hjälper det i alla fall inte. Det är därför att... De har ingen koppling till den kulturella kontexten. För en 85-årig person så är ju sånt som eftermiddagskaffet, kakan, rättssortslingonsylt till vissa maträtter väldigt viktigt. Och de är värda att tycka att det är viktigt. Men de här människorna har ju inte en susning om sådana saker. De har ställt fram homos istället. Det är bara så jävla eländigt alltihopa. Usch.

Martin

Homos, det är raggmunkarna. Där går gränsen faktiskt. Även om man tänker sig väl den snällaste invandrare som gör sitt bästa av sånt där. Just det här med språkbarriären. Det är så sjuka är det. Det påpekar ju Boris med att just på ett äldreboende känns det som det absolut sista stället. Tänk vilken mardröm liksom. Du är gammal, du är 80 plus, 90 plus och kanske din egen språkförmåga är på väg att vittra sönder.

Hjärnan funkar inte som den gjorde en gång i tiden. Du har själv svårt att kanske formulera dig varje gång på det sätt som du vill kommunicera även med svenskar, med din släkt, människor som du känner. Sen ska du prata med de människorna som inte pratar svenska eller kanske väldigt knagglig svenska. Det är en sorts tortyr att utsätta gamla människor för det. Samtidigt, jag kan inte hjälpa Boris, jag tänker på en annan aspekt av hela situationen.

Det är kanske lite förutsättbart att jag ska komma dragande med det här igen, men jag vill ändå försöka lyfta frågan. Varför sitter de här åldringarna överhuvudtaget på ett dysfunktionellt kommunalt boende? Var är deras barn? Varför får de ingen hjälp av sina barn? Har de inga barn? För vissa kanske det är så, de har inga barn. Men de flesta av dem har ju förmodligen barn och de har inga barn. Deras barn känner de inget ansvar för sina föräldrar.

Har de ens tänkt tanken? Eller är det bara självklart för dem att det inte har någonting med dem att göra? Utan det är enbart den offentliga sektorns ansvar? Eller är det kanske så, medvetet eller unbedvetet, att barnen känner att eftersom de blev övergivna av sina föräldrar, dumpade på dagis och i skolor, istället för att få närhet och en kärleksfull uppfostran, så är det föräldrarnas tur nu att smaka på sin egen medicin. Öga för öga, tand för tand och dumpning på kommunal anstalt för dumpning på kommunal anstalt.

Boris

Asså jag tycker det är väldigt bra att du tar upp den där... Man skulle nästan kunna säga att det faktiskt vore bättre om det var en medveten dumpning av föräldrarna. Alltså en slags hem då. Ja, definitivt. Men nu ska ni få era jävlar för då har man liksom tänkt igenom livet. Det låter så kokt men det tragiska är att det är en fråga om total likgivet.

Martin

Nej, nej, det är givetvis för optimistiskt av mig när jag tror att det eventuellt är en sån undmedveten drift att hämnas. Så väl är det inte.

Boris

Det absurda blir att andra sitter och som du och jag tycker att man borde låsa in personalen och misshandla dem. Men de anhöriga jagar inte upp de människorna genom stryk. Jag finner det jätteknepigt. Det här är ju det problem vi har i samhället i stort.

Människor är totalt isolerade och atomiserade i sina egna familjer och släktled. Det gör det därför svårt att bjuda motstånd. Jag hoppas att det här ska bli en täntande gnista. Jag hoppas att varje fall leder till att en och annan person tänker att vad i helvete är det här? Sådana saker. Nu har allting nått vunnit.

Martin

Jag kan känna också att det är värt att påpeka på en sak och reflektera lite grann. Därför att det ropas på att politikerna måste agera, måste göra någonting. Eller i ditt fall då, lossa in dem eller spöa skiten ur dem och så vidare. Men det finns ett grundläggande problem. Jag säger inte att du är ett exempel, du är väl med utifrån det. Men många som säger att fixa det, politikerna måste lösa problemet. De förstår inte att det finns ett mycket mer grundläggande problem som det inte finns några enkla lösningar på.

Alltså det finns inte ens några svåra lösningar. på det problemet. Jag till exempel tycker ju att i en bra värld så tar barn hand om sina föräldrar, de blir gamla. Men jag tycker ju inte att de här åldrarnas barn ska förväntas ta hand om sina föräldrar. Det är inte det avtal som de har ingått. I en bättre värld hade de levt hela sina liv med vetskapen om att det fanns en sådan förväntan.

Du säger att de skulle förbereda sig för att göra det. Göra plats i sina liv för att ta hand om sina föräldrar när den dag kommer. Men de har inte gjort det och ingen har sagt åt dem att göra det. Och deras föräldrar har inte gjort de investeringar som ingår i den naturliga generationsväxlingen. Så det är en form av reciprocitet som saknas. Föräldrarna kan inte förvänta sig att få något som de inte har betalat för.

På ett individuellt plan så kan man bryta sådana cykler. Men på ett samhälleligt plan så ser det ut för mig i alla fall som att folk har betett sig så illa under så lång tid att det tar flera generationer att lösa problemet, många generationer att lösa problemet. Om det ens är möjligt att göra det. Om de här banden inte är brutna så svårt att de inte går att svetsa ihop igen. Om det ska lösas på några generationer, det förutsätter givetvis att man faktiskt försöker lösa problemet. Vilket ingen gör idag.

Boris

Nej, jag har ju grovlappat där. Liksom i vilken... Närvändningar ska man komma till den här frågan. Men det här är en av de här frågorna som är så pass grundläggande hur samhället utvecklas. Och det är svårt att se när brottet ska ske, när folk börjar tänka om. Och även när folk bara tänker om, som du påpekar, så tar det tid att reparera detta.

Det är ingenting man bestämmer sig för att nu börjar vi om. Nu ska vi återupprätta släktbandet. Vi träffas allihopa och tar en kopp kaffe. Det är så mycket som har rivits oss i de senaste årtiondena i så snabb takt. Men, men, vi börjar om.

Martin

Jo, för samtidigt är det ju så att, som så ofta, de här problemen som är svåra att lösa på samhällsnivå är på ett sätt enklare att lösa på en väldigt lokal nivå. Mitt förslag är givetvis att börja med era barn. Börja med era barn som är små nu och var sådana föräldrar att det ska vara självklart för era barn att ta hand om er. Ni blir gamla och om ni inte vill bli inskyfflades hårt som möjligt på ett kommunalt kommunal ansvar.

När ni blir gamla då kanske ni ska fundera på om ni kanske ska. gör någonting annat än att skiffla in era barn på en kommunal anstalt så fort som möjligt på förskolor och liknande. Och fundera på det kretsloppet, den reciprociteten som finns mellan de två processerna, även om det är många årtionden emellan. Med den typen av tidsperspektiv, om man bara kan tänka framåt ett liv, sitt eget liv, det är nog inte så otroligt svårt.

Det är inte så svårt att fatta, det är inte så svårt att göra den planeringen. Då kan man bryta cykeln. Då kan vi bryta cykeln. med nästa generation, åtminstone de familjer som vill ta det ansvaret.

Boris

Ja, det var så bra att du spårade in på det här. Den politiska debatten spårar allt för ofta in på det här med att ett samhällskontrakt är brutet. Vi betalade er via skatten för att ni skulle ta hand om det. Ta hand om våra barn och så vidare. Och det gör ni inte utan ni lägger pengarna på invandrare istället.

Och vi har fasat för att de flesta skulle vara så nöjda om morgon tar över och visar ut en massa invandrare. Ja men bra nu, nu går våra pengar inte i spillo. De går fortfarande i spillo och de förstör fortfarande det svenska samhället. Alltså det där gäller att få folk att fatta. Ingenting är löst bara för övrigt. Så länge ni låter staten ta hand om era privatliv och era privata relationer.

Martin

Mm. Nej, kontraktet som bröts. Folk vet att ett kontrakt är brutet, för det känner man i sina ben, men kontraktet som bröts var ett kontrakt mellan generationerna. Kontrakt mellan människor, kontrakt mellan man och kvinna. Det var kontrakten som bröts. Och sättet som det bröts på var att vi istället ingick ett bluffkontrakt med staten. Det är det kontraktet som måste brytas först. Det är bara så vi kan, åtminstone börja ta trevande steg, mot att ingå de här gamla avtalen igen.