Transkribering
Socialstyrelsen ångrar sig och stödjer inte längre sänkt åldersgräns för könskorrigerande kirurgi
Martin
Socialstyrelsen ångrar sig och stödjer inte längre sänkta åldersgräns för könskorrigerande kirurgi. Frågan utreddes efter kritik från bland annat Uppdrag Granskning. Det är två intressanta länkar som har att göra med... Ja, nu tvekar jag här. Vad ska man säga egentligen? Det finns en terminologifråga. Jag måste nog börja med det här. Jag bollar över det till dig, Boris. Har du förresten följt Boris diskussionen om det här i Bubbleredaktionens forum?
om vad vi ska kalla den här typen av kirurgi för. Nej, det har vi inte. Kort då, vi har haft mycket problem med bubbloradiationen därför att den officiella termen är då könskorrigerande kirurgi. En term som då semantiskt implicerar att de här personerna har ett korrekt kön. Att de har felaktigt kön och sen så korrigerar man deras kön. För att man vet då att deras rätta kön är det som de byter till.
Och så har vi också termen könsbyte. Som av vissa då anses vara lite mer neutral för att Då tar man inte ställning till hur vi är ett korrekt kön, utan man säger bara att de byter kön. Men då har vi problemet å andra sidan att det implicerar att de faktiskt byter kön. Det vill säga att en man som genomgått sådana här operationer och blivit då en transkvinna faktiskt är en kvinna som har bytt kön.
Och det vill visa att de mest radikala i den här bubbleredaktionen, de säger att vi ska skriva könsstympning istället. Eller någon annan typ av mer term, men då säger vissa av oss, inklusive jag själv, att då blir det lite väl pejorativt. Och vi brukar inte göra så på bubbla att vi skriver folk på näsan på det sättet. Och jag tror att könsbyte har vi landat i som någon typ av kompromissgrej som vi skriver ofta. Men vad tycker du om det här Boris? Vad ska vi kalla de här operationerna för? Tycker du könskorrigerande kirurgi är rimligt?
Boris
Nej men könskorrigerande kirurgi går väldigt mycket bort. Dessutom så, vad ska man då, folk håller ju på, både män och kvinnor håller ju av någon obegriplig anledning på att skönhet opererar sig nedanför naveln. Och det är ju i så fall att beteckna som könskorrigerande.
Martin
Utseende korrigerande kirurgi. Tänk om man skulle säga så för folk som gör ett sånt här näsjobb, att det var näskorrigerande kirurgi. Så brukar man ju inte säga.
Boris
Nej, men det känns som att det i så fall skulle stämma bättre. Men könskorrigerande går som beteckning på det här väldigt mycket bort. Och könsbytalande är problemen du pratar om. Könsdympning är ju hellre icke rätt på något sätt. I vissa fall sätter man ju dit saker också. Då täcks det ju inte av stympning. Så att jag tror man får stanna vid, trots allt vid könsbyte.
Martin
Ja, hur som helst. Det händer en del kring den här frågan i Sverige just nu. Och som vanligt så drivs utvecklingen av den grupp i det svenska samhället som har den egentliga makten. Apex-punkten i den svenska makthierarkin. De som sitter längst upp och drar i trådarna för de som drar i trådarna och styr medier, politiker, bestämmer vad man ska tycka och bestämmer när det är dags att byta uppfattning.
Ska alla vara för någonting? Nej, nu ska plötsligt alla vara mot någonting. Vem är det som bestämmer när Sverige byter kurs och alla byter åsikt? Jag pratar givetvis om uppdraggranskning. Uppdraggranskning är SVT som förra året gjorde ett reportage om Sverige. transsexualism, könsbyten och så vidare och hade en del kritiska synpunkter. Och sedan dess så har attityderna i Sverige skiftat väldigt mycket.
Vi har en annan länk här som berättar att det är 38% färre unga personer som har sökt till könsidentitetsmottagningar jämfört med, alltså under sista kvartalet 2019 jämfört med sista kvartalet 2018. Och det här är någonting då som har ökat väldigt mycket i ungefär tio års tid. Vi har fått enormt mycket medieuppmärksamhet. och uppmärksamhet generellt i kulturen.
Det är så vanliga mainstream-medier, men det är också att varenda tv-serie från Netflix måste ha minst en transsexuell karaktär och så vidare. Kanske inte riktigt, men nästan alla tv-serier och filmer ska ha en sån här... Som att förr i tiden var det väldigt chic att ha en bög med i en film. Nu ska man istället ha en transperson. Vi kan komma tillbaka till det där kring den här hypen. Men det har varit en väldigt stark uppgång.
Men sen så vände det. Ganska tvärtförra året och nu är det mycket, mycket färre personer som söker sig till den här typen av behandlingar eller modifikationer, vad man ska kalla det för. Och det här har också lett till att Socialstyrelsen, som är en ansvarig myndighet, har börjat backa från sina tidigare rekommendationer. Det finns i Sverige ett lagförslag som malla fram 2018, som diskussionerna har kretsat mycket kring.
Lagförslaget gick ut på att man skulle sänka åldersgränsen, så tidigare sa man att man måste vara 18 år. för att få genomgå en sådan här kirurgi. Men då vill man ändå det, så man sänker åldersgränsen till 15 år. Och samtidigt gör det möjligt för folk som är 15-16 år och som inte är myndiga att genomgå de här operationerna utan sina föräldrars tillstånd.
Och det här var någonting som fick väldigt mycket kritik. Till exempel lagrådet hade det mesta formell kritik, tyckte inte det funkade med annan lagstiftning och så vidare. Men socialstyrelsen insisterade på att man skulle göra det, att det var en väldigt bra idé. Men nu backar de. Och de säger uttryckligen, jätteintressant tycker jag, de säger uttryckligen att det beror på uppdrag granskning. Frågor som de har ställt, data som de har presenterat och deras då serie av reportage om den här frågan. Väldigt intressant tycker jag.
Boris
Ja, jag tror att en faktor till har spelat in att det har blivit ganska mycket bråk och indirekter de senaste två åren. HBTQ-rörelsen där man har... Missar jag någon bokstav nu förresten?
Martin
Boris
Martin
Du måste skaffa ett dubbelt så stort alfabetet bara för att... Kan du uttala den där akronymen?
Boris
Tidigare så fanns det en mer enad front kring det här med att jo men det är klart att även en fyraåring ska kunna byta kön, hevegud allt annat är ett brott mot de mänskliga fri- och rättigheterna. De här inre träterna mellan olika grupper, olika sexuella reglingar, subkultur osv har ju gjort att den här gruppen av Den här subkulturen har kommit lite på undantag.
Den har inte riktigt samma kraft. Och så finns det en mediemekanism också. Det är att vad ska vara årets grej liksom. Det kanske håller på i två år då. Och det där är utnött nu. Alla modemagasin har kört någon könsbytare på omslag. Efter ett reportage och så vidare. Alla familjesidor har haft det, att vår femåring bytte kön och hon har vårt fulla stöd, eller han har vårt fulla stöd.
Vi är en mycket lyckligare familj nu. Och så vidare, och så vidare. Det är tröskat och nu är det vidare till nästa grej alltså. Jag tror att vi är mitt inne i nästa grej och det att göra olika det kan ta puttrat länkar men jag tror vi är på väg in i diagnosperioden nu. Att nån form av diagnos gör det extra attraktiv, intressant och intelligent och bärare av visdom och så vidare.
Martin
Boris
Martin
Ja, de har varit på modet ganska länge. Det har varit väldigt populärt länge.
Boris
Ja, det har legat och puttrat där. Men nu kommer det att bli ett jätte genomslag av att man är bärare av magiska egenskaper och annat.
Martin
Det brukar fluktuera lite grann också med hur mycket läkemedel det finns för att behandla respektive diagnos. Ja. Så det är som att det kommer någon ny medicin. mot ADHD som inte är generisk amfetaminpiller. Då kan det bli fart på ADHD-diagnoserna tror jag.
Boris
Det kan vara referentivt och det är kopplat med att media alltid letar efter. De vill alltid ha något nytt och avvikande och säga förlåt med alla som har något som strider mot vad som betraktas som normalt. Då kan allt det där kugga in och bli den här perfekta uppmärksamhetsstormen.
Just det med media är väldigt viktigt. Det har alltid varit så att ungdomar och barn kan känna sig säkra, sökande, bemärliga egentligen. Blir det då en medieberättelse om att det är fullt möjligt att du känner dig osäker och otrygg för att du har hamnat i fel kropp. Då får vi en folkvandring till klinikerna och försvinner medieberättelsen då kommer de att leta efter andra lösningar.
Martin
Det är ju verkligen inget nytt att det finns människor som inte passar in i de gängs könsrollerna. Jag vet inte om någon hävdar att det är någonting lite... Det borde ju rimligen ingå i transnarrativet att transmänniskor är som de har... Eftersom det är könskorrigering så har de ett korrekt kön och då är det någonting biologiskt, något som alltid funnits. Men det kan vara värt att påminna om att det alltid funnits människor som inte passar in på det här sättet.
Kvinnor som hellre vill leva som män, män som hellre vill leva som kvinnor. Det är absolut inget konstigt med det. Det tycker jag också är värt att understryka. Det är inte mer mystiskt att det finns sådana personer än att det finns till exempel korta människor och långa människor. Precis som man har sett så finns det mer eller mindre kvinnor. manliga respektive kvinnliga personer, både bland män och kvinnor. Det är absolut inget konstigt med det, det är inget fel, det är inget nytt.
Det är en självklarhet, eftersom det finns en stor variation mellan individer. Självklart finns det en variation även i manlighet och kvinnlighet. Det nya är att det politiseras, eller hur det politiseras. Och att det inte görs på ett någorlunda förnuftigt och stabilt sätt. Det sägs till exempel att i vissa andra kulturer, det är ingenting som jag har någon djupare kunskap om, men det sägs att till exempel i vissa delar av Indien så finns det en tradition av att man kan välja att ingå i ett sorts tredje kön som är någon sorts mellanting mellan manligt och kvinnligt.
Och då kan det finnas vissa sociala roller som man kan ta som är etablerade, så man behöver inte hitta på allting själv hur allting ska vara, utan man kan, det passar inte för mig att vara man eller kvinna så jag kan bli det tredje könet istället. Men vi har då istället den här regnbågen av olika bokstavsbekortningar, politiska rörelser, ständigt skiftande terminologi, ständigt skiftade allianser och då en flodvåg av extremt irrationella idéer som dessutom skiftar hela tiden.
Och det är inte bara förvirrande för utomstående att försöka förstå skillnaden mellan gay och trans och intersex och så vidare. Det är väldigt förvirrande för de berörda personerna. Alltså könsöverskridande personer, personer som inte riktigt passar in. De kastas fram och tillbaka som pingisbollar i det här cyniska politiska spelet.
Boris
Men det ska alltså, förutom, förutom de här mediemekanismerna och skapandet av trend och intresse så ingår ju också Jag kommer att tänka på det du sa, att det här är ingenting nytt. Det som är nytt tror jag väldigt mycket är att vi lever i en tid där man ska förklara för oss att allting är bättre nu än igår och allting kommer att bli mycket bättre.
Och det gäller att svartmåla historien. Och precis som jag säger, olika former av sexuell läggning och upplevelser av vem man är och inte är har alltid förekommit i historien. Men det har skapats en historia av att... Jag känner att jag har gjort ett jävlar i min själ vad de här människorna var för tryckta. Och jag menar att till stora delar är det där inte en sann historia.
Utan den behövs om man ska kunna utmåla de här minoriteternas ökande inflytande över vad vi ska tycka och tänka och så vidare och prideparader och annat som stora steg framåt. Därför att alla de här grupperna har. Existerat, levt i Europa till exempel. Och faktiskt, det går alltid att skriva en och annan bok eller en historisk artikel om någon som haft ett olyckligt döde.
Men de här människorna har alltid funnits och jag tror att man hade inte alls så svårt att inlämna dem i alla tidigare historiska samhällen som det påstås idag. Utan det är ingen berättelse om att allt blir alltid bättre.
Martin
Nej. Och vi vet ju att det har funnits de här rollerna. Man tänker det klassiska exemplet på en man som råkar vara utpräglat kvinnlig. Vi har alla träffat sådana personer. Jag skulle våga påstå att det är en universell arketyp för den mänskliga arten. Att det finns sådana män. Men vad det blir av dem skiftar ganska mycket genom historien. Beroende på vilken epok det handlar om så kan det som person...
En sak som man ska konstatera utan omsvep är att i vissa epoker blir sådana personer ihjälslagna. Man kan inte tolera att ha en så fjollig mansperson i flocken. Det är anses problematiskt. Men jag tror också i väldigt gamla epoker att sådana personer kunde bli till exempel schamaner. Schamaner som måste vara gränsöverskridande, måste ha liksom ena foten i ena världen, andra foten i andra världen och ett särskilt sorts kontakt med både män och kvinnor och allt vad det är för någonting.
De är helt säkert också överrepresenterade bland konstnärer. Konstnärer har funnits givetvis i tusentals år. I många epoker är förväntningarna att sådana personer ska bita ihop och leva på ett normalt heterosexuellt sätt. Och det går oftast alldeles utmärkt. Man kanske inte är 100% tillfredsställd om man lever på det sättet. Men det är inte som om normala heterosexuella personer är 100% tillfredsställda heller.
Det är inte alla som kan gänga sig med... De mest storslagna skönheterna som man känner att man passar perfekt med och så vidare. Tyvärr så är det helt normalt att det finns en del som skaver i en matchning mellan två personer. Och det är så, det är så homosexuella människor, kvinnliga män, vanliga kvinnor har levt. Men det har funkat noggrunt bra och det har funnits en förståelse för att det är så här och... och man har kunnat passa in liksom.
Men sen så kom vi till en epok där istället förväntade sig att man inte ska leva alls på ett normalt sätt och man ska inte ta sig in i någon av de, någon sån här etablerad roll utan man ska identifiera sig som homosexuell. Man ska uppgå i en särskild kultur av sådana personer och leva på särskilda sätt, konsumera vissa typer av kultur. Det är väldigt märkligt från ett historiskt perspektiv eftersom det frångick den här mer hävdvunna idén att ändå försöka integrera sig.
i det omgivande samhället. Men nu blev det istället, framförallt tror jag, en sorts politisering. Att man försökte mobilisera den här gruppen som en politisk kraft. Och det var det dominerande paradigmet länge. Och sen fick vi då det nya paradigmet, transparadigmet, där, ja, med kanske den här liksom finlämmade, känsliga unge mannen, som en gång hade blivit shaman och en annan gång hade han blivit en kanske lite väl disträd familjeför. Och en annan gång så blev han en bög. Nu finns det det sociala trycket att han istället ska bli kvinna. Att han ska säga att han är en transkvinna och göra diverse kirurgiska ingrepp.
Boris
Ja, men observera hur det här också går mot det du beskriver också är en historisk rörelse mot att skapa en väldigt endimensionell människa. Jag är trist men jag påstår att det är så. Historiskt sett så har man kunnat leva med människor och vara en sån människa som har gränsöverskridande.
Det behöver inte bli så jäkla storslag som i Shaman utan folk kunde innan det blev andra påbud leva med de här inre spänningarna. Och kanske till och med så också berikade av detta. Man måste definiera sig snävare och snävare och snävare. Så har det blivit.
Välj och definiera din könsidentitet stenhårt. Och till slut så måste du även göra det fysiska ingreppet. Alltså den reducering av varje människas kärnverksamhet. Det var bra att du påpekar det här om att i det väldigt moderna västerlandet så var det en period så att människor fick leva dubbelliv och så vidare. Jag skulle vilja ställa frågan, var det verkligen så jäkla besvärligt för dem? Det är ju ingen stor grej egentligen.
Martin
Nej, jag har själv träffat och pratat med folk som har levt den typen av liv och det har funkat alldeles utmärkt. Ett exempel som jag tror jag har nämnt i förbefarten, tidigare i Radio Bubbla, var en person som jag lärde känna som var bög och levde som bög. Bodde i bögkollektiv och hade hela den här livsstilen. Men sen någon gång på antal början av 80-talet så märkte han att folk började dö för att AIDS-epidemin kom.
Då var det ingen som visste vad det var, det fanns inte ens något namn. Men han insåg då att... att herregud jag kommer nog också att stryka med om jag inte byter spår. Så han bestämde sig helt enkelt för att bli straight istället. Och han skaffade fru och fyra barn och fanns väldigt bra i den där situationen. När man träffade honom så var det uppenbart att han var inte en normal straight person.
Men han hade fixat sitt liv så det funkade ganska bra. Och varje år när det var Pridefestival brukade hans fru se till att det fanns väldigt mycket att göra hemma. Tyvärr, absolut ingen tid att gå ut och ta promenader på stan. Då ville hon gärna att han inte skulle ut och lösa sig för mycket. Men det var liksom den typen av små slitningar. Och alla visste om det. Frun visste om det, barnen visste om pappans bakgrund.
Och de umgicks lite grann med hans tidigare bekanta från hans förra liv och så vidare. Och det var bara ingen big deal. För de var inte nevrotska kring det. Utan alla bara var införstådda och det funkade väldigt bra. Men nu är det omöjligt att vara för att... De människorna vi pratar om nu, de tillhör lite grann äldre generation. Men nu tror jag att den typen av agerande skulle ses som ett svek. Det skulle ses som att man begick ett förräderi mot en politisk allians till vilken man är skyldig sin lojalitet. Att man sviker bögblocket och blir en sorts heterosexuell onkeltom. Och det är det som är annorlunda jämfört med hur det var tidigare.
Boris
Ja, krikigheten, det är väldigt viktigt. Den inre krikigheten i de här rörelserna och grupperna. Men också den yttre krikigheten. Det är för att innan så var det så att, om vi ska kalla dem sexuella subkulturerna, då var det ett krav från dem, när det välformuleras, att låta oss vara i fred. Men nu så är det istället så att man går med ofta, i organiserad form så ser man sig som en spjutspets mot det heteronormativa.
Det är ju inte bara en fråga om att låt oss vara ifred med heteronormativa utan nu är det en fråga om att vänta ni bara, vi ska krossa era jäkla normer. Och det där är ett kvalitativt språng som har skett.
Martin
Jag tror också en annan utveckling som jag tror har bidragit till det här. Fokusskiftet från homosexualitet till transsexualism. I viss utsträckning så är den utvecklingen en sorts... Jag tror man kan tänka på det som bögarnas hämnd. För att homosexuella män har blivit mer och mer marginaliserade inom den större HBTQ-rörelsen.
I vissa sammanhang kan man till och med se dem som nästan en förtryckt grupp för att det är så otroligt ute på bög jämfört med vad kanske så här bisexuell som kanske var lite hippt och sen transsexuell är ännu bättre och så vidare. Så att bögarna inte längre... längst upp på pyramiden. Men jag tror att bögar upptäckte, en del av dem, inte alla såklart, men en del av dem upptäckte att om de istället säger att de identifierar sig som kvinnor då kan de bli upphöjda som transpersoner och därmed hamna nästan allra längst upp på privilegierpyramiden.
Och där kan de agera med sina manliga kroppar, hormoner, sin manliga aggressivitet till manliga dominansdrift. Men samtidigt göra anspråk på att behandlas som kvinnor, att spela efter kvinnors spelregler för att de är transkvinnor och transkvinnor är riktiga kvinnor. Man kan säga att det är samma sak som vi ser på ett tydligare sätt inom idrotten. Att män då byter kön som man säger och tävlar i kvinnoklassen där de totalt utklassar kvinnorna.
Men genom den här förskjutningen till en transagenda så försöker man applicera det på hela samhället. Och det finns ju många klagomål bland, från kvinnor, från feminister och andra kvinnor i den här rörelsen. Ja. Det inte blir så bra för dem när det kommer in en massa biologiska män och säger att nu ska vi ta över de här kvinnliga arenorna.
Vi är transkvinnor och vi är lika mycket kvinnor som andra kvinnor. På ett sätt tycker jag att det är ett ganska elegant sätt att kortsluta systemet. Och jag gråter inte direkt över konflikterna mellan de här grupperna. Jag tycker bara det är en intressant grej att observera.
Boris
Ja, tänk på det. Jag tror det ligger mycket i den beskrivningen av den mekanismen och det spelet.
Martin
Jag tror inte heller, som jag har varit inne på i min lilla historiska spekulativa utläggning här, jag tror inte att det är fel att beskriva homosexualitet i termer av transsexualism. Jag vet att det är också en idé som förekommer bland folk som är mer intresserade av de här sakerna, att, jag vet inte hur man ska uttrycka det, men att homosexualitet i grunden är en sorts transsexualism. Det är alltid så, som jag i alla fall intuitivt har uppfattat det när jag har pratat med sådana människor, att det handlar om människor som har en sorts könsöverskridande.
identitet som sedan kanaliseras på olika sätt. Så jag är inte ens säker på att det är fel, att det är någon sorts förvrängning att utvecklas på det sättet. Men eftersom det är så politiskt så kan jag tänka mig att det nu finns en motreaktion från andra grupper som tycker att de här transpersonerna, de tar för mycket plats och de har vissa fördelar som är oskysta mot oss andra, framförallt kvinnor.
Att då kvinnor vill vända och... Så om man ska spana lite grann vad som kommer där näst så skulle jag fundera kring hur biologiska kvinnor kan försöka ta tillbaka mark som de biologiska männen har tagit under teckmanten av att vara trans.
Boris
Fan vad jag har funderat på det här. Det kan bli intressant. Ja det borde komma motreaktion. Men jag är mest förundrad över att vi i Sverige historiskt sett har alltid i den här typen av kvinnor. av tider som vi är inne i nu. Med stora nationella konflikter in och ut värt det så att säga. Och stor social rörelse så uppstår det alltid grupper med nationalistiskt synade kampbögar. Var har vi dem någonstans?
Martin
Jag är inte någon stor expert på det här och jag saknar lite perspektiv för att man är en utomstående betraktare. Jag tror att kampbögarna är en annan sorts. De är inte lika transsexuella, eller de har en transsexualitet som kanske är på en annan själslig nivå. Det verkar definitivt vara ett fenomen som existerar.
Det kanske är att du kan vara fysiskt transsexuell eller psykiskt transsexuell. Nu är vi på väldigt hal is här. Vi kan förbita ämnena här. Det här skulle förut vara väldigt intressant, tycker jag. Det här är en gedigen teori för vad som skiljer de effeminerade fjolliga bögarna från de fjolliga. De nästan överdrivet ibland maskulina bögarna och vad som är gemensamma nämnare, vad som skiljer dem åt och så vidare.
För det verkar uppenbarligen vara två distinkta fenomen som har specifika roller inom gayvärlden och så vidare. Tyvärr så har jag nästan aldrig hittat något intressant att läsa om det här som inte är antingen otroligt slätstruket eller bara väldigt pekå och ängsligt för att förklara de här skillnaderna och så vidare.
Boris
Jag har också tittat på frågor men det blir ofta, nästan, även gamla skrifter innehåller ofta smutskastning mellan de här olika grupperna. Det är väldigt svårt att få reda på vad som hänt och vad de stod för egentligen. Så är det folk som har tips på tyngre litteratur i ämnet så Hör av er bara! så kan du ha en mindre spekulativ utläggning i kommande program. Förhoppningsvis.
Martin
Alltid... Det brukar bli en del reaktioner ibland. Det har en gång varit till och med en person som hörde av sig när vi hade pratat om de här frågorna och sa att nu ger jag upp, nu ska jag aldrig mer lyssna på radio Bubbla. Ni är helt sjuka i huvudet, allt ni säger om homosexuella och transsexuella och så vidare. Det är kul att det väcker känslor, jag uppskattar att få mejl om det. Även om det är det sista mejl jag får när vi är så upprörda.