Button-svg Transkribering

Demonstranter vid Polytechnic University i Hongkong skadas när de försöker lämna belägrat område

Martin

235 regeringskritiska demonstranter vid Polytechnic University i Hongkong skadas när de försöker lämna belägrat studentområde. Polisen skjuter gummikulor, vattenkanoner och tålgas mot alla som försöker fly. 1100 personer arresteras, anklagade för upplopp och vapeninnehav. Trots att det varit tämligen extrema sammandrabbningar i Hongkong i flera månader nu.

Så fortsätter situationen att eskalera. I princip vecka för vecka så fortsätter det att eskalera. Demonstrationerna blir större och framförallt så finns det ett militant svartblock i demonstrationerna som ägnar sig åt rätt avancerade former av våld. Alltså man slår sönder allt tänkbart kring vägarna, man anlägger bränder, man har bomber av olika slag, man stoppar trafiken, sammanrabbningar med polis.

Polisen svarar givetvis med tårgas, gummikulor, vattenkanoner och sen ett tag tillbaka så verkar polisen också lyfta. regelmässigt använda skarp ammunition. Sammanlagt så har mer än 2 000 personer skadat sig i sammandrabbningarna. Minst två har dött och mer än 4 000 har gripits av polis.

Här är det också mer avancerade metoder, man bygger mer med barrikader till exempel. Senaste veckorna har man börjat ockupera fler platser. För de flesta universiteten, minst fem universitet i Hongkong har blivit ockuperade. Det jag har mest uppmärksammat är Hongkong Polytechnic University. En belägring kan man säga, en ockupation som pågick fram till i förrgår.

Det är fascinerande att läsa artiklarna och se bilderna. En av de saker som pågår är att de som ockuperade universiteten går tillbaka till nästan medeltida metoder. Pilvågor, pil och båge är ett vapen som man föredrar. Och jag tror att det beror på... Det har funnits olika förråd med pilare och bågar som jag antar till för prickskyttträning som en sport eller en hobby i universitetens idrottsanläggningar.

Även från museer har man fått sådana här pilbågar, den typen av utrustningsstulen. Man använder också spjut, en klassiskt vapen som man inte ser så ofta utanför atletiska sammanhang. De använder tegelstenare och murbruk. på en mängd olika sätt för att stoppa trafiken.

Och det kanske mest intressanta är att de bygger katapulter. Ingenjörsstudenter på Polytechnic University bygger egna katapulter från scratch. Från bråte och grejer som de hittar på universitetet. Och sen så använder de katapulterna för att skjuta iväg tegelstenar bland annat. Alla möjliga saker som brinner. Inklusive Molotov cocktails. Och har alltså...

Polisen står utanför och försöker attackera, de försvarar sig, skjuter med katapult, det är helt galna scener. Den här ockupationen av Hongkong Polytechnic University avslutades för ett par dagar sedan. Genom att polisen stormade universitetet, mer än 1000 personer greps på mindre än ett dygn. Hundratals skador togs till sjukhus.

Där många försökte fly, det var flera spektakulära flyttförsök där folk försökte hissa ner sig med rep från flyttfönstret. fönster och några använde motorcyklar för att försöka bryta igenom blockaderna. Men i ganska många fall när de försökte brytas ut så slogs de tillbaka. Polisen var där med gummikulor, vattenkanoner, tålgaser osv. Väldigt mycket intressanta reportager. Vi har den här artikeln till exempel som vi tittar på just nu.

Det är en snyft rapportering om de här stackars studenterna som är trötta och nu vill de bara ha det. hem och deras föräldrar också som säger att våra stackars barn vill bara att de kommer hem nu. En av studenterna citerades och han säger att jag har inte kastat några molotovs.

Jag är bara här för att jag vill stödja protesterna. Jag tycker det är en intressant aspekt där. Det finns många intressanta saker men det här är en mer generell sak. Jag tror att vissa människor i Hongkong och människor som observerar den här situationen har inte så stor uppmärksamhet. Det finns en uppdelning av moderata, fredliga demonstranter som har stora demonstrationer med 10-12 människor på gatorna.

säger det ofta att den här lilla svartklädda gruppen av mer radikala typer som vill använda våld och så vidare. Vi vill inte ha med dem att göra. Vi vill ha fredliga protester och vi tar avstånd från de här som håller på med våld, eller åtminstone så tycker vi inte att det är jättebra att de håller på. Så att vissa människor tror att de här två fenomenen existerar oberoende av varandra.

Det är bara sammanträffande. Det råkar vara stora demonstrationer och samtidigt det här svarta blocket och att man då medvetet är det omedvetet så blundar man för den dynamik som finns mellan de moderata och radikala elementen. Nämligen att de radikala elementen skulle inte kunna hålla på med sin våldsutövning om de inte kunde söka skydd både moraliskt och praktiskt bakom och inom de här större demonstrationerna.

Andra saker som hänt, Folkets befrielsearmé, Kinas armé skickade ut ett stort antal soldater på gatorna för några dagar sedan. De hjälpte till att städa upp det oerhört stökigt på marken efter att det här var ett av de här universiteten som hade varit okkuperade, jag tror att det är det som heter Hong Kong Baptist University. Och då skickar man ut soldater som befinner sig på en militär förläggning i Hong Kong.

Man skickar inte ut dem i gängse militäruniform, man skickar ut dem i en aning. Det var en annan sorts uniform. Alla hade på sig svarta shorts och gråa t-shirts. Det var några dussin, kanske ett hundratal soldater. Jag läste att det var ungefär 50 stycken. Då skickade man ut dem för att städa på gatorna. Tydligen har det bara hänt en gång tidigare att den kinesiska militären har kommanderats ut på Hongkongs gator.

Det var häromåret efter en tyfån som de också hjälpte till att städa upp. Men det har givetvis en lite annan symbolik i det här fallet, att nu är armen på gatorna. Samtidigt så är frågan, jag undrar om de ens behöver köra ut armen med det här laget.

Alltså de här kravallerna och det här extrema våldet, skadegörelsen och så vidare, alinerar redan väldigt många människor. Det är väldigt många hongkongborna som är frustrerade. förtvivlade och oerhört förbannade på de här våldsamma elementen. Så nu har vi också en tilltagande process av polarisering och splittring som kan leda till eskalering, men kan också leda till en de-eskalering.

Därför att förmodligen kommer de här svartklädda upploppsmakarna att inte kunna fortsätta att ha stöd och få den materiella support. som de behöver hur länge till som helst?

Boris

Nej, men en rimlig tanke är ju att... De mer fredliga protesterna och demonstrationerna går i fin, helt enkelt. De mattas av. Har de väl börjat mattas av så går det där alltid väldigt fort. En dag snart kommer man att vakna upp och det är inga massdemonstrationer. Och som ni säger, då har ju det här sjön som de svarta rör sig i torkat. De kan ju inte gå ut själva och då upphör det helt enkelt.

Något annat var egentligen inte att vänta. Det är ju det som är det sorgliga med det hela. Det finns ingen framkomlig väga. Det spelar ingen roll att man har byggt hundra gånger fler katapulter. De kunde ändå icke ha segrat. Det är det som är så trist.

Martin

Ja, precis. Det är det som vi har sagt från dag ett. Hongkongprotesterna och som givetvis många andra har sagt också att det finns absolut ingen möjlighet för de som protesterar att få igenom sina krav. Det enda de kan få igenom är sådana här ytliga saker som att man drar tillbaka lagförslaget hit och dit. Men det är inte lagförslaget om utlänningsrättal och så som det handlar om.

Det är uppenbarligen inte alls det som det handlar om. Så att det finns absolut ingen möjlighet att uppnå något av de substantiella målen. Utan att man kan uppnå. Det är egentligen en av två saker. Det man kan uppnå är att man, som vi sa i vår allra första diskussion, accelererar assimilationsprocessen. Man förkortar den tid i vilken Hongkong får vara ett andra system, i två system, ett land-strategin.

Istället för att Hongkong får 50 år av relativt oberoende och kultur. och få bor system så får Hongkong kanske 30 år för att man stänger ner experimentet. Och det andra då, om man ska vara strikt då, det andra som man skulle kunna återkomma med de här kravallerna, det är ju att man kan förstöra Hongkong. Man kan bränna ner hela stan, man kan jämna med marken. Hittills så verkar det som att kineserna är relativt benägna att tillåta storskaliga kravaller och skadgörelser och så vidare.

Med tanke på hur mycket våld och skadgörelser som det har varit i det här laget så är ju... Vissa bedömer i alla fall hade trott att kinesiska militärer skulle skickas in tidigare. Andra säger att det här är... Vi pratade om det här förra gången vi pratade om Hongkong, olika teorier. Jag redog det då för en bekant jag har som bor i Kina som sa att de kommer absolut inte skicka in militären.

De kommer vara väldigt tålmodiga, tänka långsiktigt här och låta det bara löpa vidare. Men det innebär ju att det kan bli en enorm... Så det skulle man också kunna åstadkomma att jämna Hongkong med marken.

Boris

Ja, det kan man precis. Inget alternativ är bra.

Martin

Vi har fått ett brev från Bei Yang. Ni som har lyssnat ganska länge på Radio Bubbla känner igen signaturen Bei Yang. Han har skrivit flera brev till oss från Hongkong. Jag hörde faktiskt av mig till Bei Yang eftersom jag har hans e-poster. Det är sedan gammalt. Kolla hur läget är. vad som händer och sånt där. Och fick tillbaka ett brev som jag tänkte läsa upp nu.

Ja. Hej Martin och Boris. Det var ett tag sedan ni hörde av mig, men kan hända är det nu på sin plats med en uppdatering från Hongkong. Jag skriver detta på min balkong i hemmet på Lantau ett par dagar efter att PLA lämnade barackerna i Kwun Tong och under pågående kamp om universitetet Poly U. Det förra är en händelse som jag inte tror kommer ge speciellt stort spelrum i media. men jag anser kommer ha enorm betydelse framöver.

Det senare är en händelse som nu är på alla löpsedlar, men som i det långa loppet betyder mindre. Först några rader om unga människors ilska. Vi vet nu något vi inte visste för sex månader sedan. De unga i Hongkong är beredda att bränna ner stan. Slagordet If we burn, you burn with us har använts flitigt. Och sedan ett par veckor vet vi att det bör förstås bokstavligt. Brandbomber används. Tunnelbanestationer bränns ner.

Minst ett. har en civil person tänts på levande inför kameror. Under ockupationen av universiteten har man även sett en vilja att försvara sig med alla medel som demonstrerar att det slagordet är på riktigt. De unga är beredda att låta skeppet gå under med dem. Man har även gjort vissa handlingar för att provocera Kina direkt. Man vandaliserade Liaisons office, alltså den myndighet som representerar Kina i stan.

Man har skrikit slagord och pekat lasrar mot arméns garnisoner. Och generellt slagit sönder allt som är kvinnligt. som ens vakt kan associeras med Kina. Allt det här ingår i en våldsspiral som polisen har ett stort ansvar för. Men det enda vi bör förvåna oss över i det sammanhanget är bristen på kompetens. De unga har även visat en långtgående vilja att utöva våld mot människor som håller med dem i många sakfrågor men misstycker om deras metoder.

Filmen på herren som tänds på levande är svår att glömma om man sett den en gång. Det hela hände den 11 november i Ma On Shan. Det finns en längre klipp där vi kan se någon slags mål. mellan Herren i grönt och aktivister. Man kan sedan höra dem skrika och bråka på varandra och man kan höra aktivisterna förelämpa honom. Det här är en scen som utspelar sig varje dag i Kina. Gatebråk. Man lever trångt, man sover för lite, man är stressad.

Bråk bryter ut för småsaker. I det här fallet sker något annat. Någon av aktivisterna utanför kamerans blickfång kastar en vätska över mannen och sedan en tändare. Det hela tar två sekunder och mannen går upp i flammor. Han vårdas nu med för 30 procent bränslskador på kroppen. Han är 57 år, har två döttrar och jobbade som byggnadsarbetare. Här kan man med fördel ta en kort paus och fråga sig hur och under vilka omständigheter det är möjligt för unga aktivister i en av Asiens mest välskötta och välmående städer att bränna upp en arbetare levande.

Man kan även med fördel fråga sig var vi befinner oss i den politiska dialogen när vi nu vet att detta är ett möjligt utfall av offentlig dialog. Svaret på den senare är för min del att all dialog med aktivister dog den som vi vet. Vad kommer den här ilskan ifrån? Media har sina förklaringar. Jag ser å ena sidan västerländsk media göra ämnet till en kamp för frihet och demokrati medan Pekingsidan tillsammans med västerländsk vänster vill göra det till en ekonomisk konflikt i grunden.

Framförallt liberala kommentatorer som Marcus Oskarsson gör bort sig gång på gång när det gäller att tvinga in dessa händelser i ett Fukuyama-perspektiv där Hongkong slåss för sin frihet mot den onda kinesiska diktaturen. Jag ser amerikanska libertarianer göra samma misstag. när de insisterar på att se detta som ett frihetskrig mot staten. Hongkong har en minimalistisk stat, tar ut minimalistiska skatter och har i allmänhet en libertariansk hållning till sina medborgare.

Och vad har egentligen Kina gjort? Exakt vilka aspekter av allt detta kan Xi Jinping lastas för? Svaret är nästan ingenting. Här finns systemproblem att ta i tur med. Men det går inte att ta sig från diskussioner om våra friheter i Hongkong till att bränna motståndare levande utan vidare. Diskussioner om vår autonomi är inte ny utan pågående. Och även om mycket går i fel riktning så är det mycket som även går i rätt riktning.

Här ska man till en början minnas att vara ungdom i Hongkong är en vindslott i Asien på nästan alla sätt. Livslängd, sjukvård, inkomst, säkerhet, yttrandefrihet. Det finns länder som ligger på samma nivå eller över Hongkong som Japan och Korea. Men samtidigt har Hongkong även fördelen med närheten till Kina och den kinesiska marknaden. Jag skriver fördel i den här bemärkelsen. Från Hongkong tar man tunnelbanan till världens mest dynamiska region när det gäller teknologi och innovation.

Och världens största fabriksområden i Dongguan, Foshan, Shuhai och Guangzhou ligger nära inom räckhåll. Det är en fördel man inte har i Manila eller i Taipei, Dhaka, Lhasa, Islamabad och så vidare. Det finns ett ändlöst behov av kvalificerad arbetskraft, ändlöst röm av utländska företag som behöver hjälp och som gärna anställer just från Hongkong. Allt detta ska inte leda till slutsatsen att vi i Hongkong ska acceptera försämringar i stadens tillstånd med motiveringen att vi ändå har det bättre än andra.

Det är tydligt att en stor majoritet i staden var och är mot den idiotiska lagen. om utvisning till Kina, vilket visade sig tidigare i somras när två miljoner människor gick i en fredlig demonstration genom staden. De protesterna och den våg av våld som nu sköljer över oss är två olika saker. När aktivisterna intog och slog sönder parlamentet valde de en annan väg. Det är också från det ögonblicket som den mer radikala rörelsen togs över av unga.

Få eller inga över 30 syns på bilder efter det. Det andra man ska hålla i minnet här är att Hongkongs ungdomar inte. har en aning om Kina. Många har aldrig varit där. Få kan någonting om lands historia. Ännu färre kan något om landets politiska system och de problem som finns där. Man har förstås liten eller ingen aning om hur landet utvecklats sedan reformernas början 1978 eller sedan Tiananmen 1989.

Det är rätt anmärkningsvärt att man är i en stad som praktiskt taget ligger i Kina som delar skriftspråk med hela landet och talatspråk med hela Guangdong-provincen. Att man här inte vet mer om Kina eller om man inte vet mer om Kina. att man kan förvänta sig i valfri europeisk eller amerikansk stad. Var kommer hatet ifrån mot det här landet man inte känner till? Man hatar Kina men kan inget om det. Man hatar polisen som egentligen bara gör vad man kan förvänta sig.

Man kan nog med fog säga att vissa aktivister nu betraktar detta som ett krig mot polisen. Det är ett bra exempel på hur ogenomtänkt strategin är. Vad vet du man tror ska hända om man besegrar polisen? Svaret är uppenbart. Efter ett par veckor av anarki tar PLA över. Man hatar vidare Hongkongs städer. som de facto faktiskt gett upp förtrycket och dragit tillbaka lagförslaget som startade alltihop. Man hatar dem som säger emot och oss utländingar säger man gärna åt att åka hem om det inte passar.

Att många av oss bott här i årtionden eller generationer spelar ingen roll. Vitingar kan fara åt helvete om vi inte stödjer protesterna. Jag har själv varit i Kina sedan 2001 och Hongkong sedan 2014 men man är ointresserad av dialog med oss som faktiskt kan något om pekingssättet resonera. Man antyder sedan gärna från vänster håll att det är kapitalism. att om ungdomar bara hade råd att köpa in sig på bostadsmarknaden så skulle allt lösa sig.

Den förklaringen måste redovisa varför 20-åringar kastar brandbomber. 20-åringar som inte under några rimliga omständigheter är i närheten av att köpa sin lägenhet någonstans och som inte kan förväntas ha en aning om sådana saker som amorteringar och lån. Det är som en dyr variant av fritidsgårdsargumentet i Sverige. Om ungdomen bara fick lokaler att vara i skulle allt lösa sig.

Jag visste ärligen inte att det skulle lösa sig. Detta hat fanns under ytan hos ungdomen och det har skrämt mig att se det blomma ut som det gjort. Det fanns ingen antydning om detta under protesterna 2014. Jag har tagit ställning mot våldet offentligt, vilket är en kalkylerad risk. Jag delar många av aktivisternas ursprungliga formella krav, men det som rörelserna utvecklas till utgör i min mening ett större hot mot Hongkong och mot mig, min familj, mina företag, än vad utvisningslagen i sig hade gjort.

Vi måste protestera offentligt och ta ifrån dem allt sken av stöd från befolkningen. Vi kommer att göra det. De är länge få leva med att försöka förstå den här generationen och försöka lära oss leva med dem. Alltså de som inte till slut hamnar i kinesiskt fängelse eller de som lyckas utvandra till Kanada eller Australien. Det är en generation som bär något inom sig som gjorde det möjligt att bränna meningsmotståndare levande. När den här rörelsen har slagits ner, vilket är det enda möjliga slutet, så kvarstår alla Hongkongs problem.

Frågan kommer då vara om Kina fortfarande vill ge oss en chans att styra oss själva inom ramarna för ett land, två system eller om man hellre drar ett steg framåt. av det arrangemanget. Man har redan gett en signal genom den korta men stiliga uppvisningen av PLA i Kuntong. PLA och olika specialförband kom utjoggande från baracken men inte i stridsmodering utan i t-tröjor och skjorts. Man joggade ner till korsningen där gårdagens bataljer med polisen skedde och hjälpte invånarna att dra undan barrikaderna.

Budskapet i sig är tydligt på alla sätt. Vi kommer när vi vill och det kan ske på olika sätt. Så här ser det ut när vi kommer som vänner. Ni vill inte veta. Vi ska veta hur det ser ut om vi kommer som fiender. Med vänlig hälsning, Bei Yang, Lantau Island, torsdagen 21 november 2019.

Boris

Stort tack för detta brev. Det var väldigt intressant och det anknyter lite grann till din och min gammal diskussion för några program sedan om vad som ligger bakom alla de här upploppen i olika delar av världen. Tack för det. Jag är redo ändå på tanken att det är helt andra saker, sådana enkla saker som bostadsbrist eller taskiga löner och sådana saker.

Det anknyter han till i sitt brev. Det är också väldigt spännande att se att det är så. Vem kunde han att det var så här? Jag har på min kammare eller min cell globlat på det här taget. Nu kommer vi säkert att få ett nytt brev. Det här slår mig på fingrarna. För mig finns det nåt... Det är inte Hongkong som man ser en del av Kina, men det finns nåt i...

Det är den kinesiska kulturen och mentaliteten som är främmande och skrämmande. Det är benägenheten till kollektiv masskalenskap. Man brukar säga att kommunismen är det stora språnget och kulturrevolutionen. Det var ju ett obehagligt exempel på masskalenskap.

Det var en stor jävla total dårskap. Många gjorde det frivilligt och glatt helt enkelt. Gick i döden eller drev andra i döden. Men Kinas historia har ju hela tiden exempel på den här massskalen skapat det till slut bara brinner till.

Martin

Jag tog upp precis det här, Boris, för jag tänkte ta upp något väldigt snarlikt som jag tänkte på när jag läste Beijangs brev. Man letar alltid efter underliggande faktorer från ett sort marxistiskt eller postmarxistiskt håll. Man hittar såklart de här materiella faktorerna, ekonomiska faktorer som ligger bakom.

Och från andra håll så har man andra förklaringar. Det finns också rätt mycket som kommer från det. Jag har svårt att ens värdera de konspirationsteorier som cirkulerar, men det är George Soros som ligger bakom allt det där. Men en sak som det pratas ganska lite om är att masshysterier och akuta masspsykoser är någonting som faktiskt finns. Och det är historiskt väldokumenterat.

Jag har inte tänkt på det här med att det är en typisk kinesisk sak, eller att kineserna är mer... –mer mottagliga för det. Men när du säger det så ringer en klocka. Även om man tittar på mänskligheten generellt– –så är det särskilt massmänniskor som lever i städer– –som har den här benägenheten. Det behöver inte vara så att det här hatet som ungdomarna har– –alltid har funnits.

De har gått runt i årtionden och odlat det här hatet. Såna spiraler kan uppstå ganska snabbt– –framför allt när människor lever så nära på varandra. Vi måste anta att när man har de här moderna verktygen för många till många kommunikation på internet så blir det ettervärre jämfört med bara en generation tidigare då vi hade en till många masskommunikation genom massmedierna.

Så det förstärker de här processerna av masshysteri där folk hetsar upp varandra. Jag tror att det kan hända på några månader så kan det finnas ett hat där som inte fanns. Det behöver vi överhuvudtaget inte. –som inte har existerat i några månader tidigare.

Boris

Jag tror att man kommer att kunna se det igen på Kinas fastland. Det tror jag att den kinesiska ledningen medveten om. Stora städer är en nyckelfaktor. Historiskt har det alltid varit så att när man har en extremt snabb urbanisering– –och man driver in folk från landsbygden till städerna– –så smälter det bara.

Om det dessutom parallellt med detta skapas ett utbildningsrörelse- -...och du får väldigt mycket universitetsungdomar- -...så får du ytterligare... Du ställer upp en kundnad bredvid de andra. Det är nåt osumturellt- -...som skapar en obehagligt god grundlag för just masshysteria.

Man kan ju se... Titta, liksom... Man bortser gärna från massdynamik och masshysteria. Man tittar på historiska händelser som revolutioner under 1900-talet, första världskriget, folk vandrar ner i skit och gravar. Det finns en massdynamik som är ett problem i sig, som ligger bortanför. De traditionella förklaringarna tror jag.

Martin

Mycket intressant att läsa det här brevet från Beijang. Det tackar vi så mycket för givetvis. Ja. Mycket spännande. Det har jag också fått rapport på BBS från någon annan. Ett svensk som bor i Hongkong. Som inte har bott där lika länge som Beijang. Som inte bor där permanent på samma sätt men som kom dit den här veckan och fick berätta om sina intryck.

Vi kan prata lite mer, få åka och käka lunch med taxichauffören och sånt där. Det här inslaget börjar bli ganska långt men vid tillfälle kanske vi kan återkomma till det också. Det är en yndest i alla fall att vi har, det är nästan lite grann som att vi har våra egna utrikeskorrar på plats i Hongkong.

Boris

Det är nästan, vi har ju det.