Martin

Kultur av rädsla inom koncernen bakom Nokias misslyckanden mellan 2007 och 2013. Operativa ledningen vågade ej informera styrelsen om felaktig strategi att utveckla egen smart telefon, enligt professorer som djupintervjuat personal, styrelsemedlemmar och personer i ledningsgruppen. I förra inslaget pratade vi om Storbritanniens kronjuvel Rolls-Royce.

Och Finlands motsvarighet är väl tveklöst Nokia med 153 år på nacken? Ja, det är svårt att förstå hur stor Nokia var omkring år 2000. För Finland stod hon för 4% av BNP, 21% av landets export och 70% av allt värde på Helsingforsbörsen. Bolaget började sin verksamhet inom pappersmassa 1865.

1902 började man som elproducent och 1904 inom gummi. På 1930-talet gjorde man olika typer av gasmasker för militärt och civilt bruk. 1970 började man inom radio och radionätverk. Och det är här som grunden till bolagets verksamhet inom telefoni läggs. Man exporterar bland annat telefonväxlar till Sovjetunionen.

Enligt Richard Perle samarbetade Nokia med amerikanerna. och rapporterade om Sovjets teknologiska framsteg till Pentagon. Men det förnekades bestämt av Nokia då Finland var neutralt under kalla kriget. Under 80-talet förvärvade han elektronikföretagen Salora, Luxor och Oceanic och blev tredje största tillverkaren i Europa efter Philips och Thomson.

...av just TV-apparater. När man 1988 förvärvar en datordivision av Ericsson, då blir man även tillverkare av datorer. Jag vill minnas att jag hade en Nokia-dataskärm på mitt första jobb 1999. Coolt. Ja, det var lite coolt. Vid förvärvet av mobilt företagets Mobira har man då helt plötsligt alla komponenter på plats.

Man har telekom, man har elektronik och man har mjuk- och hållbar utveckling. Då kan man ta nästa steg och bilda det Nokia som vi känner. 1998 går man om Motorola och blir världens största producent av mobiltelefoner. Icke allt förglömma var man också pionjär inom mobila dataspel. Och är man född på 70- eller 80-talet, ja då är det sannolikt att man spelat Snake på en Nokia 3310.

Men bolaget lyckas inte med sitt egna operativsystem Symbian och ej heller med sin smartphone-satsning. Undertextning.nu Tvärtom så totalfloppar man. I april 2014 då ger man upp och säljer hela mobiltelefoniverksamheten till Microsoft. Och vid den tiden då har Nokia som varumärke ramlat från femte plats på listan över världens mest kända till plats 98.

Så vad var det som hände då? Hur kunde det gå så fel? Enligt artikeln som vi har nu på bubbla.se så var det helt och hållet så. beroende på en dålig företagskultur. En kultur som tappat sitt självkritiska sinne och en kultur där få vågade säga sanningen. Och till och med så ingrott i väggarna att själva ledningsgruppen inte ens vågade rapportera till styrelsen om att det var fel beslut.

Det är ganska anmärkningsvärt. Och jag måste säga att jag tycker det här är väldigt fascinerande. Som entreprenör är man ju... Man är van att fatta snabba beslut och framgång och matpåbordet är starkt förenade med varandra. Gör man fel satsningar får man inget matpåbordet. Det blir en ganska tydlig signal om att man måste ändra på sitt beteende. Vad får du för reflektioner på den här nyheten Martin?

[Speaker 3]

Ja, det finns en del att säga om det här. För det första så får du skämmas lite Johnny för ditt sätt att prata om Nokia 3310 som någonting från en avlägsen historia som man tänker på med nostalgi. Nu skulle jag vilja att du berättar för lyssnarna vad jag räcker över till din hand just nu.

Martin

Ja, det här skulle jag beskriva som en Nokia 3310. Som påminner väldigt mycket om 3310, fast i någon slags upphottad modern variant. Det ser ut lite som ett rymdskepp.

[Speaker 3]

Det här är min riktiga telefon som jag använder. Jag har slutat med smartphone. Den har en webbläsare men det är som en ekta gammal 90-talswebläsare. Den går inte att använda på riktigt. Det är som vappen och sånt där. Den har Snake, tyvärr inte original Snake. Det är en variant av Snake. Den har färgskärm vilket var en besvikelse för mig. Det känns väldigt mycket som en gammaldags 3T som jag hade när jag gick på skolan.

Gymnasiet eller vad det kan ha varit. Och den har nu tagit två simkort också. Vilket är väldigt bra för sådana här, om man reser eller lever i exil. Man behöver multipla simkort. Jag saknar faktiskt inte att ha en sån här smartphone. Jag har en Android-lur utan simkort bara för mobilt bank-ID. Det är det sista jag behöver. Resten klarar jag faktiskt med min Nokia 3310.

Det är mycket skitsnack det här med Nokia och deras misstag och ryktet. Alla möjliga rykten om deras undergång är delvis... Det finns en massa sådana här idéer, att Nokia hade sådant här problem med sitt varumärke. Det var ett gammalt och mossigt företag och konsumenten ville ha något nytt och fräscht. Då kom Samsung och det är ju bara skitsnack.

Och den här artikeln är också bara skitsnack. Ja, kulturen, företagskulturen var dålig. Det är väldigt vaga formuleringar. Det är klart att kulturen på Nokia inte var perfekt. Inget företag har en perfekt företagskultur. Och vilka problem man än har på ett företag, så kan man säga att det är ett problem med företagskulturen. För att man misslyckas med att hantera någon förutsättning man har.

Men för det här artiklet förbjuds dels en seriös analys av Nokias produkter och produktstrategi, så som det utspelar sig. Och framförallt, vilket jag tycker är konstigt med tanke på att den artikeln som är publicerad är också i en finsk tidning, så går man helt runt nästan det som är elefanten i rummet, nämligen Nokias relation till Microsoft.

Och avsett vad man tycker om det så går det inte att analysera Nokias undergång, vad man så kallar för Nokias fall, utan att se det i relation till vad som händer med Microsoft. Faktum är att för 6-8 år sedan innan Nokia kraschade och man sålde ut olika divisioner och sånt där så hade man en väldigt intressant teknisk utveckling.

Först hade man Symbian operativsystemet som är underskattat tekniskt men sedan började man med ny generation teknik. Man hade en telefon som hette Nokia N9 som var väldigt framåt tekniskt. Då hade man ett nytt operativsystem som hette MiGo som var ett Linux-baserat operativsystem som var tänkt att köras på alla möjliga typer av apparater.

Telefoner, tablets, netbooks, bil, datorer, smart-tv och så vidare. Konceptet där var väldigt, väldigt likt Android. Det var en direkt parallell till Android som också är ett Linux baserat operativsystem som används på telefoner, tablets, netbooks och så vidare. Och som ju har blivit en helt ofattbar succé för Google. Nokia var inne på precis samma spår och MeeGo systemet var väldigt avancerat tekniskt.

Även inte bara de här nerda grejerna med Linux grejerna som är viktiga men det är det nörda. Även vad det gäller UI så var MeeGo väldigt långt fram. Man hade ett nästan helt och hållet gestbaserat interaktionsmönster. Och det är ju någonting, nu pratar man det än idag om en trend på mobila operativsystem.

Att man går mer och mer mot gestorientering. Att Apple och Google introducerar nya, de satsar mycket på det här nu. Och man kan faktiskt säga, det finns forfis i sig, att Apple, Google, Samsung och de andra än idag så kämpar de för att komma ikapp där Nokia var för 5, 6, 7 år sedan. Vad det gäller de här UX-innovationerna.

Nokia hade väldigt mycket intressant teknik och de hade också ingenjörer, avdelningar i Finland som hade självförtroende och ville fortsätta. Ett exempel på det är att när man bytte spår, och vi kan ju prata lite grann om varför Nokia bytte spår, så var det ju ett gäng Nokia-ingenjörer som hoppade av och startade ett nytt företag för att fortsätta med det här MeeGo-projektet.

De hette Jolla. De släppte till och med en egen telefon, Jolla Phone. Det var svårt då med ett litet uppstickat företag, Spinoff på Nokia, att konkurrera med de stora drakarna. Men det visade på att det fanns folk inom Nokia som verkligen brann för det. Dålig företagskultur kanske, men det fanns också bra kultur, bra människor på Nokia och väldigt bra teknik. Det stora och uppenbara nedsteget som Nokia tog, och det här är en ganska kommersiell syn på saken, De hoppade i sängs med Microsoft på väldigt ojämna, märkliga villkor.

Det var inte ett jämnbördigt partnerskap, utan det var en parasitisk, destruktiv relation. Det började med att man kastade ut Symbian och MeeGo för att istället satsa på... på Windows, Windows Phone operativsystemet som var värdelöst och fortfarande är värdelöst i riktigt skitprodukt.

Martin

Som Bill Gates har sagt att det är den sämsta produkten som Microsoft någonsin har gjort.

[Speaker 3]

Ja, jag vet inte om de fortfarande håller på med det men det är liksom, inte ens Microsoft påstår att det är bra. Men Nokia skulle lägga ner sitt otroligt framåtsyftande, intressanta Android liknande operativsystem och istället köra på det här skitsystemet från Microsoft. Och sen så fullbordades den här utvecklingen i och med att man tog in en ny vd, en utländsk vd, Steven Elop, som kom från Microsoft, han var gammal Microsoft-chef.

Och i efterhand är det svårt att undvika, det är svårt att inte misstänka att han var någon typ av trojansk häst. Hans uppdrag var ju inte att bygga upp Nokia på bästa sätt för Nokias aktieägare utan hans uppdrag var att sänka Nokia så att Microsoft sen kunde köpa upp Nokia för en spotsteaver för mycket mindre än vad det var värt från början.

Vilket var som faktiskt hände. För att Steven Ehlhop accelererade den här trenden. Man skulle kasta ut allting bra och unikt på Nokia. Allting som Nokia, människorna bland annat, utvecklade och trodde på. I stället skulle man då, dels skulle man bara lägga ner, produkt efter produkt, system efter system, lägga ner de här förlastningarna på Nokia och bara inte göra dem. Så det var en tvåårsperiod och Nokia släppte inte en enda ny telefonprodukt.

i det här segmentet utifrån det konkret. Sen hamnade enormt mycket på efterkälken. Och istället satsade man då på att man skulle göra Windows-telefoner. Det är svårt att säga i efterhand vad som hade kunnat hända annorlunda. Dock jag hade definitivt mycket utmaningar. Men det fattades väldigt mycket dåliga beslut i relation till Microsoft, Och den här vdn Steven Eelop som körde Nokia i botten, sålde företaget tillbaka till Microsoft och för det så fick han en bonus på 25 miljoner dollar för att han lyckades med det.

Martin

Du presenterar en förklaringsmodell som snarare är liksom att Microsoft såg värde i Nokia och ville äta upp dem. fast inte betala marknadspris för det.

[Speaker 3]

Ja, men samtidigt så fanns det ju andra faktorer som gjorde att det blev möjligt för Microsoft att gå in och göra det. Och en av dem var, alltså det kändes ju som att Nokia på något sätt tappade självförtroendet. Och kanske har det att göra med företagskultur, långt avstånd mellan ingenjörer och ledningarna. Men det var väl för känslan som jag och många andra människor hade att att Nokia hade mycket bra saker men de vågade inte tro på sig själva, de vågade inte satsa på sin egen produktutveckling.

Och kanske Nokia inte hade potentialen i det läget att bli en dominerande aktör, att bli den största mobiltelefonaktören. Men jag ser i alla fall inga fundamentala eller tunga skäl för att Nokia inte hade kunnat vara en livskraftig aktör. En nischaktör som kanske gör... Ja, som hittar något marknadsegment och då tänker jag framförallt på ett övermarknadsegment.

Extra bra, dyra, fina telefoner. Det finns ju många tillverkare som har hittat sådana nischer. Och dock hade de kunnat göra det, men de tappade liksom självförtroendet. De kastade bort. Det de hade själva för att satsa på kacket från Microsoft istället. Microsoft är ett fantastiskt företag, de har jättemycket bra produkter. Men just här var det som att Nokia blev nerlusat med en av de sämsta grejerna som Microsoft har gjort. Nämligen det här Windows Phone-systemet.

Martin

Kanske är det så att om man hade... Gjort en allians med Google istället så hade Nokia fortfarande varit ett framgångsrikt företag. Inom det här segmentet är det fortfarande ett framgångsrikt företag men inom just mobilsammanhang.

[Speaker 3]

Ja, vem vet vad man hade kunnat göra. Definitivt hitta en bättre partner, någon som hade mer synkad intresse. Någon som ville att Nokia skulle faktiskt utveckla tekniken, utveckla operativsystemet. Bygga telefoner, kanske, kanske inte. Kanske Samsung hade varit en bra partner och Nokia kunde ha skiftat fokus lite grann. Men det känns ju lite grann för oss som gillade Nokia, följde dem och sånt där, som att man blev lite snuvad på effekten.

Man fick aldrig veta vad som egentligen hade kunnat bli av Nokia. Och därför gillar jag inte riktigt den här artikeln, så det känns lite så här defaitistiskt att säga. Att det inte gick och det bara blev så nästan. Och att de inte fattade det. De försökte bygga en smartphone. Ja, de var dumma. De fattade inte att Nokia aldrig kunde bygga en smartphone. Jag tror inte på den förklaringen.

Martin

Det är också en väldigt trendig förklaring. Att man tar ett ingenjörsföretag som... uppenbarligen fattade fel beslut och sen skyller man de felaktiga besluten på de här sociologiska mjuka värdena så att säga. För då är det ju väldigt lätt i hands då att komma med, presentera en lösning, det vill säga att det måste bli mer genusorienterat eller whatever som heter flavor of the day så att säga. Ja, men tack för den konträra analysen. Det tycker jag var väldigt spännande.