Transkribering
Termiter i Asien och Afrika odlar svamp som genom selektion blivit extra proteinrik
Martin
Boris
Har du sett den Boris? Ja, jag vet det här med svamparna och de proteinerika. Ja, alltså vi har ju nuddat vemnet ett antal gånger genom åren. Just det här att man hittar nya proteinkällor eller skapar proteinkällor med hjälp av maskhamburgare och sådana saker.
Avskrapna sina egna fotvårtar, jag vet inte vad. Istället för att bekymras över det faktum att vi har hövdvunna naturliga proteiner som lam, gris, kossa, oxe. Och istället för att grubbla på hur ser vi till att vi kan ha ett eget bra kreativt bestånd och en egen bra köttproduktion i Sverige.
Som gör att folk kan ställa bra kött på bordet, landställiga priser. Tack för mig, tack för att ni har lyssnat! så ska vi grubbla på och bli lyckliga över det här att tremiter har genom evolutionens utveckling bidragit till att få fram extra proteinrika svampar. Det är ju bara så jävla dumt.
Martin
Det finns många saker som är dumma. Dels det som du säger, att det är att gå över ån efter vatten från ett mänskligt perspektiv. Att försöka... Jag vet inte vad tanken är. Ska man få termiterna att odla svamp åt oss, eller ska vi efterlikna deras metoder och själva börja odla samma sorts svamp?
Jag tycker också att det är... Det kanske är lite orättvist av mig, men jag är ju otroligt fascinerad av de här insekterna som odlar svamp. Jag tycker bara att det är trist att impulsen här är liksom så här, hur kan vi använda det här för att producera äcklig termitsvamp som människor ska äta?
Och sen, man vet ju vad som kommer sen. Sen kommer ju liksom Vinnova-bidraget. Vi novar den särskilda statliga myndigheten för konstig mat och äcklig mat. Istället för att bara betrakta och beundra det här naturliga fenomenet som det innebär. När de här termiterna, för det de gör, den här symbiosen som finns mellan vissa insekter och vissa svampar är bland det häftigaste som jag känner till i hela den naturliga världen.
Man bortse från... I mänskliga samhällen så sägs det att den här typen av insektskolonier är de största samhällen som finns på planeten. Särskilt uppmärksammade är ju bladskärarmyrorna som har kolonier som är 50 meter i diameter, gigantiska underjordiska kolonier där det bor miljontals, ibland tiotals miljoner individer.
och som har oerhört avancerat intryckata systemet för att odla svampar som är det de lever på. Och sen så, de heter bladskärarmyror för att de går ut och skär av bitar av blad och bär hem bladbitar för att mata svamparna. Det är enormt stora komplexa samhällen som har funnits också enormt länge.
Alltså tio gånger längre än det har funnits människor på jorden, minst, så har de här myrorna haft sitt system som bara fortsätter och fortsätter. De har utvidgade kolonier som sträcker sig. Det finns i världen i tiotals och hundratals kilometer. De finns över hela jorden.
Det enda som är lite oklart i den här situationen, men som jag tycker är väldigt fascinerande, är att de har gjort DNA-studier på de här bladskärarmyrkolonierna. De gör DNA-tester på både myrorna och svamparna på kolonier på olika delar av jorden. Och då har de tydligen upptäckt att det är större genetisk variation mellan myrorna i de olika kolonierna än mellan svamparna.
Vilket alltså innebär att... Myrorna fortsätter att förändras i sitt DNA, medan svampen är exakt samma svamp i alla de här kolonierna genom alla tiderna. Det ger uppslag till ett alternativt synsätt på det här som jag tycker är ganska intressant, nämligen att det är inte myrorna som har kultiverat svampen, det är svampen som har domesticerat och kultiverat myrorna. I svampen. som anpassar myrornas DNA till sina behov.
Boris
Så att svampen kan sprida sig vidare. Ja, men det är ju en otroligt fascinerande tanke. Och faktiskt inte alls orimlig. Tvärtom. Sen här hämtas veckan av tankegången. Där borde man ju inte avsluta sändningen. Men det kan vi inte göra.
Martin
Tyvärr har jag nu gett Vinnova och Södertörns universitet deras nästa uppslag. Nu ska de börja forska på hur vi kan använda den här svampen för att odla fram maximalt många termiter som vi ska äta. Ni är nästa års storsäljare, termitsämlan.
Boris
Jag blir inte förvånad över att din Intervinova nämns här och Almi. Det är konstigt.
Martin
Det här är ju forskning som utförs på ett universitet i Nederländerna. Det är så länge... Det är nog inte lyckats sträcka ut sina tentakler dit. Men nu när Sveriges Radio gjort en artikel så kommer vi nova inte vara sena på att trycka den.
Boris
Det är säkert någon i Sverige som nappar väldigt snabbt. Men det är samma sak här. Det här kommer säkert att... dyker upp i notis och kortartikelform i en väldig massa svenska tidningar nu för man tycker att det har någon slags nyhetsvärde. Parallellt med detta så är det så uppenbart att människor kan i Sverige mindre och mindre om svamp.
Alltså snart är det någon liten... Folk går ut och plockar trattkantareller och kantareller ungefär och sen går man hem. Och hela den gamla kunskapen om alla ätbara svampar som finns, den är liksom... Jag tror att de är på väg att försvinna helt enkelt. Folk vet inte längre vilka svampar som går att äta och inte. Och hur de ska tillagas och förberedas eller förväldas.
Det är det som är tråkigt. Istället för att nyttja all den svamp som finns som tidigare mat i våra skogar så kommer vi säkert snart att få det här holländska projektet Vinnova stött och lanserat. Vi ska låta någon form av kackelacker helt enkelt odla våra svampar. Mysigt!