Martin

Joakim Andersen, Bruce G. Charltons bok om massmedia, pekar på samtidens beroende av distraktioner och oförmåga till djup koncentration, lyfter fram mediernas på samma gång totalitära och relativistiska tendens där den enda rätta åsikten byts ut över tid. Joakim Andersson, även känd som Oscar Day, fortsätter sitt lovvärda verv att introducera djupsinnig internationell litteratur till en svensk diskurs.

I det här fallet Bruce G. Charlton och hans bok Addicted to Distraction. Det är en bok om mediefrågor, hur massmedia har förändrats. under de senaste årtiondena och hur det påverkar oss. Hans des är ju hur massmedier utvecklas är någonting som är väldigt negativt och tilltagande negativt.

Han verkar beskriva medierna som någonting som delvis står utanför samhället, som någonting som inte har en naturlig roll och därför kan växa obehindrat. Inte olikt apropå någonting vi pratade om tidigare i den här sändningen, en cancersfullst på samhällsgrupper. Det finns flera specifika tendenser som beskrivs på ett ganska intressant sätt.

Till exempel att allting presenteras som åsikter i medierna. Det har en subversiv funktion, därför att det postulerar att det inte finns några fasta värden. Allt är bara åsikter, åsikter kan ändras. En åsikt är lika bra som en annan åsikt.

De är lika subjektiva och godtyckliga. Och som vi påpekar så här, att Charlton säger, det här, det är inte någonting som ibland, ibland så beklagar vi väldigt mycket på vänstern. Och säger att vänstern gör de här sakerna. Men, Det är snarare så att det är massmedierna som driver och styr den moderna vänstern än att vänstern har politisk kontroll över medierna.

Och som Charlton tydligen skriver så skulle gamla tidsvänster skulle frakta vårtidsmedier-drivna vänster och den här subjektivistiska, godtyckliga inställningen. Att det bara finns en massa åsikter och ingen åsikt är bättre eller sämre än någon annan och så vidare. Det är inte så som till exempel ortodoxa marxister resonerar.